Impingementsyndrom i axelled

Riskfaktorer

• Arbete med armarna ovanför huvudet
  
• Akromions anatomi, som varierar individuellt

Symtom

Impingement drabbar oftast patienter över 40 års ålder. Orsaken är oftast multifaktoriell med en kombination av trängsel mellan akromion och caput humeri bland annat beroende på akromions anatomi (som ibland kan förändras av tilltagande osteofytära pålagringar), tendinos med svullnad i supra-/infraspinatus-senorna, svullnad av subakromiella bursan och muskulär imbalans i axel/skuldra. Ett tungt eller repetitivt arbete med armen ovanför horisontalplanet kan vara utlösande.

Kuffruptur som kan ge likartad smärta/värk kan oftast uteslutas kliniskt/anamnestiskt, speciellt om inget trauma föreligger.

Smärtan/värken strålar typiskt ut lateralt över proximala överarmen, ibland föreligger en så kallad "painful arc" mellan 70 och 110 grader. Nattlig värk och oförmåga att ligga på axeln är vanligt.

Vid klinisk undersökning är Hawkins impingementtest alltid positivt.

Enstaka gånger uppstår en akut, mycket kraftig smärta och värk. Detta kallas ofta kalkaxel, då man ibland kan se samband med kalkutfällningar i senorna.

Anamnes

Smärtanamnesen är ofta typisk med avseende på utbredning och provocerande aktiviteter.

Undersökningar

• Neer's test - då man sprutar 10 ml lokalbedövning (som regel kombinerar man med kortison) i det subakromiala rummet (positivt om påtaglig smärtlindring inom 15 minuter)
  
• Slätröntgen
  
• MR är ej nödvändigt för att diagnostisera impingement men är indicerat om man misstänker kuffruptur

I första hand avstå provocerande aktiviteter, pröva NSAID-preparat och samtidig sjukgymnastik för att uppnå bättre muskulär balans (caputdeprimerande och stabiliserande muskulatur samt streching av bakre kapseln).

Konservativ

Om ingen förbättring på 2-3 månader eller vid akuta grava smärtor, så kallad kalkaxel, kan en lokal injektion av steroider (cirka 9 ml lokalanestesi blandat med 1 ml kortison (till exempel Depomedrol) i det subakromiala rummet ha god effekt. Upp till tre injektioner med sex veckors mellanrum anses ofarligt.

Injektionsbehandling bör alltid kombineras med ett specifikt sjukgymnastikprogram. En relativt stor andel av patienterna kan bli besvärsfria på denna regim.

Kirurgisk

Om patienten inte förbättras trots kombinationsbehandling under åtminstone 3-4 månader, bör patienten remitteras för ställningstagande till kirurgisk dekompression, så kallad akromioplastik. Akromioplastik utförs artroskopiskt och har i genomsnitt vid isolerad impingement mycket goda resultat.

Patient som ska genomgå operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol och tobaksrökning kan påverka organen och viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid riskbruk av alkohol.

• Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter.
• Personer med lägre konsumtion bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll fyra veckor före operation.
• Rökstopp rekommenderas 4-6 veckor före och efter operation.

Patientinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Personalinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Författare: Karol Zyto, överläkare, Ortopediska kliniken, Södersjukhuset Reviderat: Simon Printz, överläkare, VO Ortopedi, Södersjukhuset, juni 2013

Granskare: Spesamgruppen för ortopedi: Carl Siljeholm, specialistläkare, Capio Artro Clinic, David Yuran, specialistläkare, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Anne Skoog, ortoped, Aleris Ortopedklinik Nacka, Andreas Selander, ortoped, Stockholm Spine Center, Kadir Kakili, distriktsläkare, To Care Husläkarmottagning

Stockholm-Gotlands medicinska råd, specialitetsrådet för ortopediska sjukdomar: Sari Ponzer, ordf, november 2015