Kardiovaskulär prevention


Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Bedömning, utredning, behandling och uppföljning av stabila patienter med kardiovaskulära och metabola riskfaktorer och sjukdomar

Primärvårdsrehab

Handledd gångträning vid claudicatio intermittens

Remiss till öppenvårdsmottagning

  • Remiss till sjukhusbaserad kardiologisk klinik vid nyupptäckt kronisk aterosklerotisk koronarkärlsjukdom för ställningstagande till hjärtrehabilitering.
  • Remiss kärlkirurgisk klinik vid kronisk kritisk ischemi med sår eller vilovärk

Bakgrund

Kardiovaskulär prevention syftar i hög utsträckning till att förhindra aterosklerosutveckling och därmed sjukdom och förtidig död samt att bibehålla en hög funktionsnivå, symtomfrihet och livskvalitet. Detta sker genom livsstilsmodifiering, läkemedelsbehandling och interventioner där det är lämpligt. Hjärtkärlsjukdomar tillhör våra vanligaste och mest allvarliga sjukdomar. Goda levnadsvanor och en god preventiv behandling kan förebygga och förhindra uppkomsten av hjärtkärlsjukdom.

I detta vårdprogram följer en förenklad översikt över kardiovaskulär prevention ur ett primärvårdsperspektiv. Avsteg och tillägg kan i praktiken bli aktuellt i det individuella fallet. Det är viktigt att anpassa mål och behandling utefter individens unika förutsättningar. Man behöver ha en helhetssyn på patientens kardiovaskulära risk och samsjuklighet för att kunna erbjuda rätt behandling.

Grunden i den kardiovaskulära preventionen är hälsosamma levnadsvanor, ett välreglerat blodtryck, lågt LDL-kolesterol och välkontrollerat glukosstatus.

Epidemiologi

Kardiovaskulära sjukdomar är vanliga i befolkningen. Hypertoni är både den vanligaste sjukdomen och den vanligaste samsjukligheten. För att ge rätt behandling behöver man ta hänsyn till patientens samlade sjuklighet och riskfaktorer. Som exempel har 70 % av patienterna med diabetes en samtidig hypertoni och 29 % av patienterna med kranskärlssjukdom har samtidigt diabetes.

Antal patienter med kardiometabola sjukdomar samt prevalens samsjuklighet i Region Stockholm 2018 (befolkning: 2 323 667). Data från Region Stockholms vårdadministrativa datalager (VAL). Anpassat från Forslund et al. ”Patterns of multimorbidity and pharmacotherapy: a total population cross-sectional study”. 2020.

Riskfaktorer

Kardiovaskulär risk och sjukdom ska ses som ett kontinuum över tid som sträcker sig från ärftlighetsfaktorer och levnadsvanor, till kardiovaskulära riskfaktorer som i slutändan kan leda till manifest kardiovaskulär sjukdom. Oavsett var en viss individ befinner sig i detta kontinuum så är målsättningen alltid att minimera den kardiovaskulära risken.


Samsjuklighet

Förutom att göra en uppskattning av patientens kardiovaskulära risk är det av stor vikt att identifiera relevant samsjuklighet. Utöver ovanstående samsjuklighet och riskfaktorer finns andra sjukdomar som ökar den kardiovaskulära risken, som till exempel autoimmuna inflammatoriska sjukdomar och psoriasis.

Sjukdomar som kan komplicera handläggning och behandling är till exempel psykiatrisk sjuklighet, KOL, kognitiv svikt/demens, missbruk, andra endokrinologiska sjukdomar än diabetes mellitus eller medfödda tillstånd.

Utredning

För detaljerad utredningsgång se respektive vårdprogram på Viss.

Symtom

Kardiovaskulära riskfaktorer är i huvudsak asymtomatiska men kan i senare skeden manifesteras som akuta koronara syndrom, angina pectoris, TIA/stroke, claudicatio intermittens, symtomgivande förmaksflimmer eller hjärtsvikt.

Anamnes

  • Ärftlighet: förtida hjärtkärlsjukdom (kvinna < 65 år, man < 55 år) och diabetes hos förstagradssläkting.
  • Graviditetsinducerad hypertoni, diabetes eller preeklampsi
  • Tidigare och nuvarande sjukdomar inklusive kardiovaskulära händelser
  • Snarkning, symptom på sömnapné
  • Levnadsvanor: tobaksbruk, fysisk aktivitet, kost, alkohol, stillasittande, stress, sömnvanor
  • Övrigt beroende på samsjuklighet

Status

  • Allmäntillstånd, perifer svullnad
  • Längd, vikt, BMI, midjemått
  • Auskultation av hjärta och lungor
  • Perifer kärlstatus: auskultera karotider och njurartärer, palpera perifera kärl
  • Buk: aorta (breddökad, biljud)
  • Blodtryck. Ortostatiskt blodtryck hos äldre, vid diabetes och misstanke på risk för ortostatiska komplikationer
  • EKG initialt samt vid misstanke på arytmi, ischemi eller hjärtsvikt
  • Övrigt beroende på samsjuklighet

Handläggning vid utredning

Den fortsatta handläggningen baseras på en samlad riskbedömning för patienten.

Risken kan grovt delas in i fyra nivåer – mycket hög risk, hög risk, måttlig risk och låg risk (motsvarande > 10 %, 5–9 %, 1–4 %, och < 1 % risk dö i hjärtsjukdom inom tio år). Risken att drabbas av någon kardiovaskulär händelse är 2-3 ggr högre än risken att dö i hjärtsjukdom.

Viktiga faktorer för riskbedömning


Riskfaktorer


Förekomst av organskada


Etablerad aterosklerotisk
hjärt-kärlsjukdom

  • Manligt kön
  • Hög ålder: män > 55 år, kvinnor > 65 år
  • Rökning
  • Hyperlipidemi Kolesterol > 4,9 mmol/l och/eller LDL >3,0 mmol/l
  • Diabetes mellitus eller nedsatt glukostolerans
  • Hereditet för tidig hjärt-kärlsjukdom: män < 55 år, kvinnor < 65 år
  • BMI ≥ 30 kg/m²
  • Fysisk inaktivitet
  • Vänsterkammar-hypertrofi (t.ex. på EKG eller ekokardiografi)
  • Nedsatt njurfunktion (eGFR): < 60 ml/min/1,73 m²
  • Mikroalbuminuri U-alb/krea-kvot ≥ 3,0 g/mol
  • Ankel-brakialindex (ABI): < 0,9
  • Uttalad retinopati (blödning, exsudat eller papillödem)
  • Ökad kärlstelhet
    (t.ex. pulstryck ≥ 60 mmHg hos äldre > 65 år)
  • Cerebrovaskulär sjukdom (TIA, stroke)
  • Kranskärlssjukdom
  • Perifer artärsjukdom
  • Påvisade signifikanta ateromatösa plack
  • Aterosklerotisk aortasjukdom












 

Mycket hög risk

  • Aterosklerostisk hjärtkärlsjukdom (t.ex. ischemisk hjärtsjukdom, TIA/stroke, perifer artärsjukdom)
  • Diabetes typ 2 (eller typ 1 > 40 års ålder) med manifest ateroskleros, mikrovaskulära komplikationer från minst 3 lokaler (t.ex.retinopati, mikroalbuminuri, neuropati) eller tecken på organskada (eGFR < 45 ml/min eller eGFR 45–59 ml/min plus mikroalbuminuri eller proteinuri (albumin-/kreatininkvot > 300 mg/g)).
  • Uttalad njursvikt med eGFR < 30 ml/min/1,73m²
  • Familjär hyperkolesterolemi (FH) med aterosklerossjukdom eller annan riskfaktor

Hög risk

  • Patienter med diabetes mellitus som inte har mycket hög risk (se ovan) eller måttlig risk (se nedan)
  • Hypertoni med diabetes mellitus
  • Hypertoni grad 3
  • Hypertoni med organskada
  • Hypertoni grad 2 med ≥ 3 riskfaktorer
  • Måttlig njurfunktionsnedsättning (eGFR 30–59 ml/min/1,73m²)
  • Familjär hyperkolesterolemi (FH) utan riskfaktorer
  • Uttalad stegring av enskild riskfaktor, t.ex. totalkolesterol > 8 mmol/l, LDL > 4,9 mmol/l, tobaksrökare med > 20 paketår (paket à 20 cigaretter per dag x år)

Måttlig risk

  • Diabetes mellitus med ålder över 40 år och < 10 års diabetesduration och utan organskador eller aterosklerotiska riskfaktorer
  • Hypertoni grad 2 med ≤ 2 riskfaktorer
  • Hypertoni grad 1 med riskfaktorer
  • Låg risk
  • Hypertoni grad 1 utan riskfaktorer
  • Riskfaktorer utan samtidig hypertoni/diabetes

Låg risk

  • Hypertoni grad 1 utan riskfaktorer
  • Riskfaktorer utan samtidig hypertoni/diabetes

För patienter med diabetes mellitus kan NDR:s riskmotor användas för att uppskatta 5-årsrisken för kardiovaskulär sjukdom och den potentiella riskminskningen av olika åtgärder.

För att få en uppskattning om risken för kardiovaskulära händelser under de närmaste 10 åren bör man i en obehandlad population utan känd aterosklerotisk sjukdom eller diabetes mellitus använda sig av SCORE2/SCORE2-OP Pdf, 548 kB.. SCORE2/SCORE2-OP tar endast hänsyn till ålder, kön, blodtryck och non-HDL kolesterol. Risken sätts i relation till patientens ålder som ett underlag för att diskutera åtgärder för riskminskning som kan var relevant under patientens återstående livstid.

Laboratorieprover

Vid uppföljning:

  • Blodstatus
  • Glukos, HbA1c eller eventuellt oralt glukostoleranstest
  • Kreatinin/eGFR
  • Natrium
  • Kalium
  • Totalkolesterol med LDL, HDL, TG.
  • U-albumin/kreatininkvot initialt vid hypertoni samt regelbundet vid diabetes mellitus

Behandling

För detaljerade behandlingsrekommendationer se respektive vårdprogram på Viss.

Hypertoni

Hypertoni är den vanligaste samsjukligheten vid kardiovaskulära sjukdomar och diabetes. Ett välreglerat blodtryck minskar risken för alla, oavsett ålder och samsjuklighet. En sänkning av det systoliska blodtrycket med 5 mm Hg motsvarar en relativ riskreduktion på ca 10 % för kardiovaskulära händelser.

Hypertoni och ohälsosamma levnadsvanor behandlas likadant oavsett förekomst av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom eller diabetes. Lipidsänkande behandling ges beroende på patientens samlade riskbedömning.

Hyperlipidemi

Lipidrubbningar är vanliga i populationer med en västerländsk livsstil. Hyperkolesterolemi är den kliniskt viktigaste blodfettsrubbningen och en viktig riskfaktor för ateroskleros och kardiovaskulär sjukdom.

”Normal kolesterolnivå” ligger ofta högre än ”önskad, optimal nivå” hos patienter med hjärt-kärlsjukdom eller andra riskfaktorer. Som målvärde anges:

  • Mycket hög risk: LDL < 1,4 mmol/l
  • Hög risk: LDL < 1,8 mmol/l
  • Måttlig risk: LDL < 2,6 mmol/l

Diabetes mellitus typ 2

Diabetes är vanligt förekommande hos personer med hjärtkärlsjukdom, hypertoni och hyperlipidemi. Glukoskontroll vid diabetes typ 2 syftar huvudsakligen till att undvika symtom och förebygga skador på njurar, nerver, ögon och små blodkärl.

Den kardiovaskulära preventionen har inte skiljt sig nämnvärt från den som ges vid okomplicerad hypertoni förutom att en mer intensiv lipidsänkande behandling ofta är indicerad. I dag sker också en snabb kunskapsutveckling rörande SGLT2-hämmare respektive GLP-1 analoger för att förebygga hjärtkärlsjukdom och njursjukdom varför en noggrann kartläggning av samsjuklighet och glukosstatus är önskvärt.

Aterosklerotiska hjärtkärlsjukdomar

Aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom innefattar i detta fall:

  • Ischemisk hjärtsjukdom: akuta koronara syndrom och kronisk ischemisk hjärtsjukdom
  • Perifer benartärsjukdom: akut extremitetshotande ischemi, kronisk kritisk ischemi med sår eller vilovärk, claudicatio intermittens och asymtomatisk benartärsjukdom
  • TIA/ischemisk stroke
  • Asymtomatisk karotisstenos samt signifikant ateroskleros påvisad vid annan bilddiagnostik som t.ex. hög calcium score vid CT kranskärl samt fynd av vitsubstansförändringar eller gamla infarkter vid DT/MRT hjärna.

Vid aterosklerotisk sjukdom kombineras blodtryckssänkande behandling, antitrombotisk behandling och intensiv lipidsänkande behandling.

Hjärtsvikt

Hjärtsvikt med nedsatt vänsterkammarfunktion medför indikation för särskild behandling. Flera av läkemedlen titreras till måldos och inte målblodtryck, vilket ofta innebär mer intensiv blodtryckssänkning.

Vid hjärtsvikt med bibehållen vänsterkammarfunktion behandlas grundsjukdomarna som vanligt, t.ex. hypertoni, diabetes och förmaksflimmer.

Hjärtsvikt innebär i sig ingen indikation för lipidsänkande behandling, men de flesta med hjärtsvikt har kardiovaskulär samsjuklighet vilket då vanligen föranleder lipidsänkande behandling.

Tabell: Kardiovaskulär prevention

Sammanställning av behandlingsinterventioner för olika kardiovaskulära tillstånd.

Kardiovaskulär prevention - behandlingsinterventioner Pdf, 305 kB.

Levnadsvanor

  • Avstå tobak
  • Minst 150 minuters måttlig fysisk aktivitet per vecka
  • Kompletterande styrketräning och högintensiv konditionsträning
  • Kost enligt Nordiska näringsrekommendationer
  • Undvika riskbruk av alkohol

Evidensbaserad behandling bör erbjudas vid ohälsosamma levnadsvanor

Tobak: Kvalificerat rådgivande samtal. Läkemedel.

Fysisk aktivitet: Rådgivande samtal. Fysisk aktivitet på recept. Aktivitetsmätare

Matvanor: Kvalificerat rådgivande samtal.

Alkohol: Rådgivande samtal. Läkemedel.

Sjukskrivning

Rekommenderad tid för sjukskrivning se arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen.

Uppföljning

  • Patienter med pågående behandling av kardiovaskulära riskfaktorer bör följas tills hen är välinställd och sedan i normalfallet följas upp årligen i någon form. För vissa patienter kan det dock krävas tätare kontroller, t.ex. för patienter som utvecklat symtomatisk hjärtsvikt.
  • För symtomfria patienter med god kontroll avseende riskfaktorer, god motivation samt eventuellt stöd av självmonitorering (t.ex. av blodtryck) kan det räcka med glesare kontroller än varje år.

Komplikationer

Manifest kardiovaskulär sjukdom och död.

Kvalitetsindikatorer

Se respektive vårdprogram.

Om innehållet

Författare: Tomas Forslund, specialist i allmänmedicin, Gröndals VC

Granskare: Panteha Hatefi, specialist i allmänmedicin, Ektorps VC, Erika Malmberg, specialist i allmänmedicin, Stureby VC, Joakim Olbers, specialist i internmedicin och kardiologi, Södersjukhuset, PRECIS-gruppen

Godkänt av: Regionalt programområde (RPO) Hjärt- och kärlsjukdomar, Primärvård, Levnadsvanor, Endokrina sjukdomar, samt Expertgrupp Hjärt- kärlsjukdomar

Publicerat:

Uppdaterat: