Utredning

Symtom

Symtomen förekommer inom medianusnervens utbredningsområde, ofta bilateralt och kännetecknas av:


  • domningar och stickningar – initialt ofta nattetid, besvären lindras av att skaka handen.
  • värk – uppträder ofta i senare skede. Kan stråla ut mot underarm.
  • försämrad finmotorik och muskelstyrka – uppträder i ett senare skede.

Besvären tilltar ofta efter statiska aktiviteter som innebär konstant böjning av handleden (till exempel att klippa gräset med motorgräsklippare, köra bil eller cykla).

Patienten kan ha svårt att lokalisera vilka fingrar som är påverkade. Be då patienten specifikt fundera över om lillfinger är påverkat.

Status

Typiska fynd är:


  • Positiva provokationstester – Phalens test och Tinels test
  • Nedsatt sensibilitet i fingrarna – tvåpunktsdiskrimination
  • Nedsatt kraft i tummen vid volarabduktion och opposition

Vid oklart status uteslut annan sjukdom proximalt om karpaltunneln. Undersök underarm, armbåge, axel och halsrygg inklusive neurologstatus.

Bilden visar utförande av Phalens test vänster handled

Phalens test: volarflexion i handleden utlöser domningar efter 30–60 sekunder. Avbryt testet när domning uppträder.

Bild: Gudrun Greim, Eva Andersson

Bilden visar utförande av Tinels test vänster handled

Tinels test: perkutera över karpaltunneln. Knackningen utlöser smärta och stickningar i medianusnerven.

Bild: Gudrun Greim, Eva Andersson

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs kliniskt utifrån symtom och status och graderas utifrån sensibilitet, smärta och motorik. Bedömningen kan med fördel göras av arbetsterapeut.

Kännetecken
Grad I
Grad II
Grad III
Sensibilitet
Domningar intermittent
Domningar konstant
Uttalat nedsatt känsel 
Värk
Nej
Ibland
Konstant, ibland med utstrålning mot underarmen
Motorik
Ingen påverkan
Mindre motorisk påverkan, tenarartrofi kan förekomma
Uttalad motorisk påverkan och synlig tenarartrofi
Provokationstest
Ofta negativt, ibland svagt positivt
Positivt
Positivt

Vid misstanke om sekundärt karpaltunnelsyndrom genomförs riktad provtagning.

Om diagnosen inte kan ställas kliniskt kan ENeG/EMG (elektroneurografi/elektromyografi) vara aktuellt. En fjärdedel av alla patienter med milda karpaltunnelsymtom uppvisar normal neurofysiologi trots symtom.

Differentialdiagnoser


  • Kompression av ulnaris- eller radialisnerven
  • Cervikal rizopati
  • Polyneuropati
  • Kompression av medianusnerven proximalt om karpaltunneln (pronatorsyndrom)