Laktosintolerans hos barn

Ingress

Medicinskt område:
Barn och ungdomars hälsa

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Primär bedömning och utredning

Remiss till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)

  • Vid misstanke om sekundär laktosintolerans med bakomliggande somatisk sjukdom (se varningstecken under rubrik Handläggning vid utredning)

Remissinnehåll

  • Vilka symtom finns som talar för somatisk sjukdom och sekundär laktosintolerans?
  • Labbsvar vid grundutredning för misstänkt somatisk sjukdom
  • Längd- och viktkurva

Bakgrund

Definition

Laktosintolerans beror på nedsatt förmåga att bryta ner laktos i tunntarmen. Symtom uppträder när intaget är större än nedbrytningsförmågan och överskottet i stället bryts ner till fettsyror och gaser i kolon. Överskottet medför även ökad osmos av vatten in i tarmen.

Epidemiologi

Primär laktasbrist är efter 5 års ålder ett normaltillstånd globalt sett, framför allt i Sydamerika, Asien och Afrika. I Sverige förekommer det hos cirka 5–10 % av vuxna med svenskt ursprung.

Primär medfödd (kongenital) laktasbrist är däremot ett mycket sällsynt tillstånd med uttalade symtom från födseln vid amning eller modersmjölksersättning

Etiologi

Primär laktasbrist

Primär laktasbrist innebär brist på enzymet laktas, som spjälkar laktos till glukos och galaktos

Sekundär laktasbrist

Detta innebär störd laktasaktivitet som normaliseras vid behandling eller utläkning av underliggande orsak, som:

  • skada på tunntarmen (komjölksproteinallergi, obehandlad celiaki, IBD)
  • vissa tarminfektioner
  • bakteriell överväxt i tunntarmen (efter antibiotika, vid motorikstörning, akyli).

Utredning

Symtom

Symtomen är individuellt relaterade till mängden laktos som intas, 1–2 dl mjölk tolereras i de flesta fall. Symtom som kan uppträda, ofta direkt eller inom några timmar, är:

  • uppspändhet av buken
  • gasbildning
  • illamående
  • diarré
  • buksmärta.

Anamnes

  • Aktuella symtom
  • Hereditet

Status

  • Allmäntillstånd, vikt, längd
  • Bukpalpation

Fynd vid sekundär laktosintolerans

  • Nyligen genomgången gastroenterit
  • Allmänpåverkan, trötthet, feber, viktnedgång eller viktavplaning
  • Nattlig smärta eller diarré
  • Blodig diarré
  • Kräkningar
  • Ledvärk

Handläggning vid utredning

  • För diagnos av primär laktasbrist räcker oftast utredning med typisk anamnes samt elimination och provokation av laktos.
  • Vid misstanke om sekundär laktasbrist bör ytterligare utredning övervägas. Varningstecken:
    • Snabb viktnedgång
    • Avplanad längd/viktkurva
    • Järnbrist, trötthet, artralgi, leverpåverkan, återkommande feber

Elimination och provokation av laktos

Ordinera låglaktoskost (undvik rena mjölkprodukter) under 2–4 veckor följt av provokation med större mängd mjölk. Testet är positivt om symtomen försvinner under reduktionen och återkommer vid provokationen.

Även vid sekundär laktosintolerans kan symtomen minska, men går sällan helt tillbaka.

Hos förskolebarn har dock elimination-provokationstest ett tveksamt värde eftersom symtom i denna åldersgrupp oftare beror på sekundär laktasbrist eller andra orsaker.

Laboratorieprover

  • Överväg transglutaminasantikroppar för att utesluta celiaki
  • Överväg Hb, CRP och F-kalprotektin för att utesluta annan bakomliggande sjukdom

Gentest bör undvikas då det endast påvisar genetiska förutsättningar för laktasbrist. Testet kan vara positivt (genotyp C/C) trots normala laktasnivåer, eftersom laktasgenen nedregleras vid olika åldrar (i vissa fall aldrig).

Differentialdiagnoser

Behandling

Handläggning vid behandling

Det rekommenderade intaget av kalcium för barn är cirka 540-700 mg/dag upp till 10 års ålder och därefter 900 mg/dag, se tabeller hos Livsmedelsverket:

Allmänna råd

  • Primär laktosintolerans är ett normaltillstånd och intag av laktos är inte farligt.
  • Mjölkinnehållande kost tolereras ofta om mjölk som måltidsdryck, pannkakor och glass kan undvikas.
  • Laktos i läkemedel innehåller endast mycket små mängder och ger inte symtom.
  • Kalciumtillskott behövs bara vid helt mjölkfri kost.
  • Laktasenzym kan vid behov tas vid laktosinnehållande måltid och finns receptfritt på apotek.
  • Vid laktosreducerad kost är det viktigt att mjölken ersätts och inte utesluts.

Laktosreducerad kost

Dygnsbehovet av mjölk är cirka 0,5 liter per dag.

Livsmedelsverket har en laktostabell med laktosinnehåll i olika matvaror. Syrade mjölkprodukter (som yoghurt), hårdost och smör innehåller ofta mindre laktos och det finns även ett stort urval av laktosreducerade eller laktosfria livsmedel som innehåller kalcium.

Intyg till förskola eller skola

Olika regler gäller i olika kommuner. En del erbjuder låglaktoskost till alla, andra begär intyg från läkare eller föräldrar.

Intyg rekommenderas endast till barn som har uttalade symtom. Dygnsbehovet av mjölk kan oftast fyllas hemma och därmed kan mjölkinnehållande mat och dryck i skolan undvikas utan intyg.

Eftersom sekundär laktosintolerans är betydligt vanligare än primär hos barn, bör detta tas i beaktande innan ett ev intyg skrivs, så att den underliggande orsaken till den sekundära intoleransen inte förbises.

Relaterad information

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.