Lungcancer inklusive SVF
Utredning enligt standardiserat vårdförlopp vid välgrundad misstanke om cancer
Följande ska föranleda misstanke:
- Nytillkomna luftvägssymtom (till exempel hosta eller andnöd) med en varaktighet av 6 veckor hos rökare eller före detta rökare över 40 år
- Bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring
- Blodig hosta
- Vid misstanke ska patienten remitteras till bilddiagnostik
Lungcancer kan debutera med ospecifika symtom på cancer, se vårdprogram Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer, AOS.
Vid misstanke ska följande utföras:
- Remiss till bilddiagnostik (med fördel DT thorax)
- Konvertering av lungröntgen till datortomografi (DT) thorax med ultralåg dos. Lungröntgen har dålig sensitivitet att upptäcka lungcancer i tidiga stadier. En negativ lungröntgen utesluter inte lungcancer och kan riskera att förlänga utredningstiden avsevärt. Därför erbjuds nu patienter 50 år eller äldre som remitteras till lungröntgen i Stockholms radiologiska öppenvård med tumörfrågeställning istället DT med ultralåg stråldos (0,25mSV). Denna undersökning visualiserar små tumörmisstänkta förändringar mycket bättre än lungröntgen men ersätter inte konventionell DT. Vid hög klinisk misstanke om lungcancer bör konventionell DT väljas i första hand.
Remissinnehåll bilddiagnostik: Lungröntgen eller DT thorax
- Frågeställning: Välgrundad misstanke lungcancer?
- Relevant anamnes, inklusive rökanamnes och status
- För DT även kreatinin samt eventuell metformin-behandling
- Eventuell tidigare röntgen (var och när?)
- Direktnummer till bemannad tjänstetelefon till inremitterande/vårdcentralen
Välgrundad misstanke föreligger vid ett eller flera av följande fynd:
- Fynd vid bilddiagnostik som ger misstanke om lungcancer
- Metastasfynd som ger misstanke om lungcancer
- Upprepad blodig hosta utan annan uppenbar orsak vid normal lungröntgen
- Obstruktion av vena cava superior (nytillkommen svullnad hals eller ansikte)
- Recurrenspares (vanligen konstaterad av ÖNH-läkare vid utredning av heshet)
Remissinnehåll:
- Anamnes, ange särskilt vad som ligger till grund för välgrundad misstanke och resultat av tidigare utredningar, aktuella symtom, allmäntillstånd, övriga sjukdomar och behandlingar, rökanamnes, läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia), social situation, eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar
- Tidigare röntgen/DT, uppgift om var och när
Information till patienten om varför remissen är skickad - Aktuella kontaktuppgifter till patienten inklusive mobiltelefonnummer
- Inremitterande enhets tjänstetelefonnummer
Remissen skickas till
Lungonkologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset
Det första steget i utredningen är en expertgranskning där man fattar beslut om fortsatt utredning enligt SVF eller om SVF-misstanken kan avskrivas utan att patienten blir kallad till utredning. Svar ges då av inremitterande efter remissvar.
Inför remiss till utredning, informera patienten om
- att det första steget i utredningen är en expertgranskning där man fattar beslut om fortsatt utredning
- att cancermisstanken eventuellt kan avskrivas utan att patienten blir kallad till utredning. Svar ges då av inremitterande efter remissvar
- vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen. Skriv ut patientinformationen från länken nedan
- att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- att sjukvården ofta ringer från dolt nummer
- samt dela ut skriftlig information till patienten: Patientinformation på svenska och flera andra språk för utskrift
Ge informationen vid ett fysiskt möte om ni inte har kommit överens om annat. Försäkra dig om att patienten har förstått innehållet i och betydelsen av informationen. Patienten ska vid behov erbjudas professionell tolk.
Till Cancerrådgivningen kan även vårdgivare vända sig med frågor som rör biverkningar från olika typer av cancerbehandlingar samt frågor gällande symtom som skulle kunna vara ett återfall.
Gemensam remissbedömning sker på Lungonkologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset. All utredning/behandling sker på Karolinska Huddinge/Solna.
Bakgrund
Epidemiologi
3.600 fall diagnostiseras varje år i Sverige. I Stockholm okring 900. Ungefär lika många kvinnor som män insjuknar i lungcancer årligen. Cirka 85-95 procent är rökare eller har tidigare rökt. Förekomsten av lungcancer varierar kraftigt inom landet huvudsakligen beroende på rökvanor.
Den totala femårsöverlevnaden vid lungcancer är 16 procent. Omkring 3.500 personer dör i lungcancer som är den cancerformen som tar flest liv i Sverige.
Lungcancer delas in i två huvudgrupper, icke småcellig respektive småcellig lungcancer. Den icke småcelliga utgör cirka 80 procent.
Obs! Lungcancer hos icke rökande kvinnor och män har stigit under de senaste åren. Antalet har ökat från 300 till 450 fall per år (2002 -2017). Andelen aldrig-rökande kvinnor som insjuknar i lungcancer har varit konstant kring 15 procent medan den har ökat bland män från 5 procent till 9 procent.
Differentialdiagnos
- Pneumoni
- Metastaser
- Tuberkulos
- Hamartom (godartad lungtumör)
- Fibros
Utredning
Symtom
Primärtumör: Långdragen hosta. Nytillkommen andnöd. Långdragen pneumoni. Hemoptys. Ibland smärta.
Lymfkörtelmetastaser: Knöl i fossa supraclav eller nertill på halsen, heshet (stämbandspares), svullnad på hals och i ansikte vid vena cava superior-syndrom.
Metastaser: Neurologiska CNS-symtom såsom HV, kramper, förvirring, personlighetsförändring, pareser. Pleuravätska. Skelettsmärta.
Paramaligna symtom: Ofrivillig viktnedgång, nattliga svettningar, hyperkalcemi, hyponatremi, trumpinnefingrar. Neuro-/myopati.
Handläggning vid utredning
Vi frågor, ring Karolinska Universitetssjukhusets konsult för lungcancer, telefon: 08-517 785 58.
Kompletterande utredning utförs via specialistvården.
Behandling
Handläggning vid behandling
Rekommendation om behandling bestäms vid multidiciplinär behandlingskonferens och kan bestå av en eller flera av följande: kirurgi, kemoterapi, strålbehandling, immunterapi, tyrosinkinashämmare.
Egenvård
FaR vid cancer (generellt)
Indikation
Fysisk aktivitet kan vara värdefull både under cancerbehandling och i rehabiliteringsfasen för att förbättra hälsa, fysisk prestationsförmåga, funktion och livskvalitet samt minska fatigue.
Kontraindikation
- Undvik kontaktidrotter vid ökad frakturrisk eller ökad blödningsrisk: trombocyter <50 x 109
- Undvik aktivitet av hög intensitet vid låga blodvärden: hemoglobin nivå <80 g/l
- Undvik aktivitet med ökad risk för bakterieinfektion i de fall patienten har lågt antal vita blodkroppar: <0,5 x 10(9)/μl
Ordination
Konditionsträning av måttlig till hög intensitet 15–60 minuter dagligen, exempelvis gång, cykling, bassängträning, simning. Vid minskad muskelstyrka rekommenderas även styrketräning.
Styrketräning förvärrar inte lymfödem vid bröstcancer!
Vid uttalad trötthet – planera för dagliga aktiviteter på lätt till måttlig nivå, gärna utomhus, balanserat med vila.
Den fysiska aktiviteten bör individanpassas och diskuteras med behandlingsansvarig läkare, gärna i samarbete med fysioterapeut.
FaR-metoden: Samlad information om FaR på Vårdgivarguiden med bland annat stöd till förskrivare
Uppföljning
Följs vanligen på specialistklinik.
Komplikationer
- Stenos av centrala luftvägar
- Vena cava superiorsyndrom
- Stor hemoptys
- Sekundärinfektion
- Krampanfall vid CNS-metastasering
- Patologiska frakturer