Ortopediska infektioner


Medicinskt område: Infektion och smittskydd Rörelseorganen

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Behandlar lindriga mjukdelsinfektioner som erysipelas, infekterade kroniska sår och infekterade små sårskador i extremiteter.

Remiss till öppenvårdsmottagning ortopedi/infektion

  • För patienter med tecken på postoperativ infektion - utan allmänpåverkan eller feber - kontaktas infektionsläkare eller ortoped (konsult/jour) för vidare handläggning
  • Patienter med långdragen infektion i skelett/mjukdelar - som inte läkt på sedvanlig behandling - remitteras subakut till ortopedmottagning

Remissinnehåll

  • Anamnes och status med angivande av eventuell(a) operation(er), typ av ingrepp, var ingrepp utförts och datum
  • Provresultat (CRP, odling, helst kopia av lab-lista, odlingssvar)
  • Kopia av eventuellt röntgensvar
  • Medicinering, även utöver infektionsbehandling

Remiss till akutmottagning

  • Vid tecken på infektion och samtidig allmänpåverkan eller feber
  • Vid infektion i handen och misstanke om purulent tendovaginit eller artrit
  • Vid misstanke om postoperativ infektion med CRP-stegring och/eller feber (helst till det sjukhus där operationen utfördes)

Diabetes

Diabetiker känner ibland inte smärta i infekterad extremitet på grund av neuropati och bör remitteras till akutmottagningen då risk finns för snabbt förlopp (se Diabetesfoten). Ofta krävs operation.

Bakgrund

Riskfaktorer

Vid postoperativa ytliga infektioner på protesopererade patienter finns cirka 30 procent ökad risk för efterföljande djupinfektion, se också rubrik Komplikationer.

Utredning

Symtom

Postoperativa infektioner

Uppstår lättare vid hematom och vid tömning av dessa. Eventuell tömning bör därför endast göras av opererande kirurg. En måttlig rodnad och svullnad kring ett operationssår kan bero på enbart hematom eller retning kring suturerna och behöver därför inte behandlas men bör kontrolleras igen.

Handinfektioner

Uppstår oftast efter sårskada.

  • Purulent artrit ger värk, svullnad, rodnad, värmeökning över angripen led
  • Flexorsenetendinit ger värk, sjukdomskänsla och feber, palpationsömhet över senskidan, svullnad samt smärta vid passiv extension av fingret

Vid uttalat lokalt status rekommenderas konsultation med ortoped/handkirurg.

Fotinfektioner

Drabbar ofta patienter med arteriell insufficiens i nedre extremiteter, se vårdprogram Bensår.

Typ 2-diabetes medför ofta fot-tå-infektion, se vårdprogram Diabetesfoten.
Hänsyn bör tas till immunosuppression i form av sjukdom eller läkemedel (till exempel kortikosteroider, cytostatika, biologiska läkemedel mot inflammation) då dessa faktorer kan förändra symtom och den kliniska bilden.

Handläggning vid utredning

  • Odling
  • Infektionsparametrar (CRP)

Behandling

Handläggning vid behandling

Patienter med nedsatt cirkulation

Har ett sämre infektionsförsvar på grund av nedsatt blodtillförsel. Cirkulationsutredning och eventuellt kirurgisk åtgärd för att förbättra cirkulation är ytterst viktig för sårläkning (se Venös insufficiens/varicer).

Postoperativa infektioner registreras i Ortopediska klinikens komplikationsregister och patienten kan få ersättning från patientförsäkringen.

Alla opererade patienter med misstanke om sårinfektion - speciellt de med inopererad protes eller osteosyntesmaterial - ska remitteras akut till opererande sjukhus. Antibiotika ska endast ges om patienten tillstånd kräver omedelbar behandling och det inte är möjligt att remittera akut till sjukhus. Odling ska alltid tas före insättande av antibiotika (kontakta infektionsläkare). Kontrollera CRP.

Patienter med extern fixation har en ökad risk för infektioner kring pinnarna. Mekanisk rengöring och antibiotikabehandling (efter odling) krävs (se Handledsfrakturer).

Handinfektioner

Patienter med lindriga infektioner utan misstanke om tendovaginit eller artrit bör behandlas med revision av såret i lokal anestesi samt sedvanlig antibiotikabehandling.

Purulent tendovaginit eller artrit handläggs kirurgiskt med spolning av senskidan/leden. Intravenös antibiotikabehandling. Immobilisering.

Katt-/hundbett

Pasteurella multocida bör misstänkas vid hastigt uppträdande infektion, behandlas med PcV, amoxicillin. Vid pc-allergi ges trimsulfa. Tetanusskydd ska kontrolleras, se också katt-/hundbett i Sårinfektioner.

Fotinfektioner

Infektioner utan allmänpåverkan eller komplicerande riskfaktorer bör behandlas i öppenvård med sårrevision i lokalanestesi samt antibiotikabehandling.

Mer omfattande kirurgisk behandling med sårrevision sker på sjukhuset. Intravenös antibiotikabehandling. Immobilisering. Patienten följs upp av specialistläkare till läkning.

Läkemedelsbehandling

Odling ska alltid ske före insättande av antibiotika. Tillräcklig dos och tillräckligt lång behandlingstid vid minsta tecken på osteit (osteit-tecken syns sent på röntgen, 3-4 veckor efter insjuknandet, särskilt vid diabetes). CRP och ibland SR bör följas.


Antibiotikaval (vid normal njur- och leverfunktion och kroppsvikt <90 kg)


Vid stafylokocker (vanligast)

Flucloxacillin 750 mg, 2 x 3

Vid penicillinallergi

Klindamycin 300 mg, 1 x 3

Vid β-hemolyserande streptokocker

PcV 1 g, 1-2 x 3 (högre dosen vid osteit)

 

Vid misstanke om gramnegativ infektion

Ciprofloxacin 500-750 mg, 1 x 2 eller Trimsulfa 400-800/80-160 mg, 1 x 2

Vid misstanke om anaerob infektion

Metronidazol 400-600 mg, 1 x 3

 


Komplikationer

Handinfektioner

Vid purulenta tendiniter/artriter föreligger risk för sennekros/destruktion av affekterad led, stela fingrar och fingeramputation. Tidig behandling är ytterst viktig för att minska risken för komplikationer.

Fotinfektioner

Vid fotinfektioner hos patienter med neuropati och/eller nedsatt cirkulation, med eller utan diabetes, finns ökad risk för osteit, lokalt eller generellt gangrän resulterande i förlust av tår, fot eller ben.

Vid nedsatt cirkulation och infektion finns ökad risk för snabb progress av cirkulationsinsufficens och gangrän som leder till amputation.

Om innehållet

Författare: Turid Mohr, bitr överläkare, Ortopediska kliniken, Södersjukhuset

Reviderat: Carin Ottosson, verksamhetschef/läkare, Sårcentrum, Södersjukhuset

Granskare: Richard Dwyer, överläkare, Infektionsenheten, Södersjukhuset

Publicerat:

Uppdaterat: