Plötslig dövhet

Sudden deafness

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Ställer diagnosen. Patient bör kunna bedömas av öronspecialist senast dagen efter att tillståndet diagnostiserats. Bedömningen av ÖNH-specialist måste inte ske via sjukhusens akutmottagning utan kan också ske av ÖNH-specialist inom den öppna/privata vården.

Remiss till öppenvårdsmottagning öron-näsa-hals

Remiss till Hörsel- och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset för ”veckokontroll sudden deafness”.

Remissinnehåll

  • Information om eventuell tidigare öron-/hörselsjukdom
  • Öronstatus
  • Fynd vid stämgaffelprov (Weber test). Tänk på att det bara blir patologiskt om hörselnedsättningen finns i just stämgaffelns frekvens: testa alltså gärna med flera stämgafflar
  • Om någon typ av audiogram gjorts

Bakgrund

Definition

”Sudden deafness” är en klinisk diagnos som karakteriseras av en plötslig (inom <24 timmar) sensorineural hörselnedsättning på grund av skada på innerörat, hörselnerven eller centrala banor.

Associerade symtom såsom tinnitus, fyllnadskänsla, ljudkänslighet och yrsel kan förekomma. Smärta brukar inte förekomma och differentialdiagnostiskt bör Zoster då övervägas.

Epidemiologi

  • Den årliga incidensen beräknas vara cirka 10/100.000
  • Etiologin är oklar, främst diskuteras viral och vaskulär orsak

Utredning

Handläggning vid utredning

Diagnostik baseras på:

  • Normalt trumhinnestatus (ej vaxpropp, serös mediaotit)
  • Vid Webers test hörs ljudet i det friska örat vid sensorineural nedsättning
  • Normalt neurologstatus: kranialnerver och cerebellära test/koordination
  • Anamnestiska uppgifter

Patient tillfrågas om fästingbett, hudförändring, ögon- och ledsjukdomar, baro- och bullertrauma, skalltrauma samt om debut vid kroppsansträngning/krystning.

Patienten tillfrågas om huvudvärk, dubbelseende och känselförändring i ansiktet i anslutning till insjuknandet.

Patient tillfrågas om förekomst av yrsel och huruvida denna i så fall är kontinuerlig, generellt rörelseinducerad eller lägesberoende.

Finns anamnes på aktuell huvudvärk, dubbelseende eller känselförändring ska patient bedömas omgående av neurologläkare.

Behandling

Handläggning vid behandling

ÖNH-specialist eftersträvar audiogram snarast. Ett sådant är dock inte nödvändigt före eventuell behandlingsstart.

Patient informeras om steroidbehandling och erbjuds sådan om kontraindikation ej föreligger och om mindre än en vecka förflutit efter insjuknandet. Viktigt att patienten informeras om att biverkningar är vanliga samt att evidensen för en gynnsam effekt av steroider är låg generellt, men i enstaka fall finns en tydlig steroideffekt.

Under den första veckan bör patient undvika kraftig fysisk ansträngning, men inte vanliga aktiviteter som promenad, bära matkassar etc. Patient bör också under de första veckorna undvika potentiellt hörselskadliga ljud som till exempel verkstads-/byggbuller och mycket starkt fritidsbuller. Oberoende av yrke behövs vanligen inte sjukskrivning för att uppnå ”ljudvila” eftersom patienten i stället kan använda hörselskydd eller lyssna på musik, ljudböcker eller avslappningsljud (på måttliga nivåer) för att reducera eventuell tinnitusupplevelse.

Remiss till Hörsel- och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge eller Solna: För "veckokontroll sudden deafness".

Uppföljning

Hörsel- och Balanskliniken

Vid "veckokontroll sudden deafness" görs hörselprov och patienten träffar hörselläkare, vilken ansvarar för vidare diagnostik, behandling och rehabilitering. I samband med besöket informeras patient utförligt om tillståndet och grad av initial hörselförbättring utvärderas. Patient får också återbesökstid för "månadskontroll sudden deafness".

Vid ”månadskontroll sudden deafness” tas ställning till ytterligare retrokokleärt utredningsbehov samt till aktuellt rehabiliteringsbehov.

Om patienten har en grav hörselnedsättning, kan denne remitteras för MR skallbas redan vid veckokontrollen. Vid lätt till måttlig hörselnedsättning, ffa hos äldre patienter, kan hjärnstamsaudiometri ske i anslutning till månadskontrollen (ej tidigare än 4 veckor efter insjuknandet, för att ”skona” innerörat) för att bedöma om retrokokleära tecken finns.

Om innehållet

Författare: Krister Brantberg, professor, Hörsel- och Balanskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Christina Forshell Hederstierna, överläkare, Hörsel- och Balansmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset

Granskare: Mattias Krakau, specialistläkare, Öron-, näs- och halskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Pierre Bergensand, specialist i allmänmedicin, Stuvsta vårdcentral

Stockholm-Gotlands medicinska råd, specialitetsrådet för öron-, näs- och halssjukdomar: Christina Forshell Hederstierna, Spesak hörsel- och balansrubbningar, april 2019

Publicerat:

Uppdaterat: