Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning 

Rinokonjunktivit ska i normalfallet utredas och behandlas inom primärvården.

Remiss till öppenvårdsmottagning lungmedicin/allergologi eller barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)

  • Barn <7 år där lokala/perorala antihistaminer och/eller kromoglikat ej givit tillräcklig lindring
  • Yrkesrelaterade symtom
  • Besvär trots adekvat behandling
  • Bedömning för eventuell allergen immunterapi = AIT (tidigare kallat ASIT eller hyposensibilisering)

Remissinnehåll

  • Uppgift om sjukhistoria och symtom
  • Testresultat pricktest/specifikt IgE eller annat allergitest
  • Läkemedel, prövade och pågående

Återremiss till husläkarmottagning

Remissinnehåll

  • Uppgift om testresultat, bedömning och rekommenderad behandling
  • Förslag på kontroll framöver

Bakgrund

Epidemiologi

Den allergiska rinokonjunktiviten debuterar oftast före 30 års ålder.

Cirka 15 procent av tonåringar beräknas ha allergisk rinokonjunktivit av pollen och pälsdjur. Av den vuxna befolkningen har ungefär 20 procent någon form av rinitbesvär. Mätningar tyder på att incidensen rinokonjunktivit har ökat i västvärlden.

Riskfaktorer

  • Atopisk hereditet
  • För barn: Exponering för tobaksrök

Samsjuklighet

Många med rinit har också astma som ska utredas och behandlas som annan astma.

Utredning

Symtom

Allergisk rinokonjunktivit

Ger besvär från ögats och/eller näsans slemhinna. Ibland överväger det ena symtomet men detta kan variera hos patienten och mellan säsonger. Tänk på att många har pollenastma, hosta och ansträngningsutlösta andningsbesvär från nedre luftrören under pollensäsong.

En del patienter får sömnsvårigheter och/eller kraftiga besvär av trötthet.

Ögon: Konjunktivit (varierande grad av rodnad och ödem), ögonlockssvullnad, klåda, ökad klar sekretion (kan ge känsla av synstörning). Oftast bilaterala symtom.

Näsa: Stickningar, klåda (även upp mot öron), upprepade nysningar, klar sekretion och nästäppa. Klåda i gom och svalg.

Vanliga allergireaktioner

  • Säsongsbundna pollenreaktioner
  • Pälsdjursallergi
  • Nattliga besvär året runt och i sommarstugor: Misstänk kvalster- eller mögelreaktioner

Aktuell pollenrapport

Pollen-, gräs- och sporkalendrar

Orala allergisyndromet (OAS)

En speciell form av korsallergi är det så kallade orala allergisyndromet, (OAS). Ungefär hälften av alla björkallergiker har även besvär av en eller flera födoämnen.

Cellerna i slemhinnan i munnen känner igen en del vanliga födoämnen som pollenlika och reagerar därför. Det typiska är att den björkallergiske får klåda i mun och hals av färska äpplen, päron och andra stenfrukter, morötter, potatisskal, hasselnötter och jordnötter. Den gråboallergiske kan reagera på selleri, koriander och persilja. Om födan är värmd och tillagad i någon form ger den i regel ej besvär.

Detta är vanliga upplevelser vid pollenallergi men brukar inte ge dramatiska besvär.

Symtom kan förekomma året runt eller enbart under pollensäsong.

Anamnes

Anamnesen är viktigast då det alltid är patientens verkliga besvär som ska bedömas, inte ett provsvar. Glöm inte att fråga efter eventuella astmasymtom.

Status

Rinit: Klart nässekret och minskat luftflöde.

Konjunktivit: Kärlinjektion av varierande grad (från lätt rosa till geléliknande svullnad av konjunktiva), ibland svullna ögonlock, kullerstensmönster (papillära svullnader) vid evertering av ögonlock kan förekomma.

Handläggning vid utredning

Vid typiska besvär behövs ingen provtagning.

De yngre barnen (<7 år) med fler allergiska symtom än enbart säsongsbunden rinokonjunktivit bör bedömas på barnmottagning. Testresultaten kan vara mer svårtolkade och åtgärderna vid eventuell allergi kan innebära omgivningsanpassning inom exempelvis barnomsorg.

Laboratorieprover

Phadiatop

Phadiatop är ett blodprov, för att se om patienten har specifika IgE-antikroppar mot en mix av de vanligaste luftvägsallergenen: Lövträd, gräs, gråbo, hund, katt, häst, kvalster samt mögel. Vid positivt utfall kan de ingående allergenen analyseras separat.

Specifikt IgE

Specifikt IgE för enskilt allergen är lämpligt om man exempelvis har en riktad misstanke mot husdjur eller pollen. Det kan även vara användbart om något mer ovanligt allergen ska testas.

Pricktest

Standardpricktest brukar omfatta ungefär samma uppsättning allergen som Phadiatop. Antihistamin, systemiska och lokala steroider ska sättas ut 3-5 dagar innan test utförs, liksom all form av krämer/salvor dygnet före pricktest. Testet är lättbegripligt för patienten och avläses direkt.

Undersökningar

Näsundersökning

Vid långdragna besvär eller utebliven effekt av behandling bör näsundersökning utföras. Använd otoskop eller nässpekulum, eventuellt efter avsvällande nässpray. Bedöm förekomst av slemhinnesvullnad, klart vattnigt sekret och förekomst av polyper.

Palpation med stålpinne. Näsmusslor har sensibilitet vilket polyper inte har.

Differentialdiagnoser

  • Kronisk nästäppa och rinnsnuva av överkänslighetstyp (hyperreaktivitet)
  • Vasmotorisk rinit
  • Septumdeviation, nasalpolyper
  • Medikamentell rinit (överanvändning av näsdroppar)
  • Graviditetsnästäppa
  • Luftvägsinfektioner
  • Ögonrodnad och klåda på grund av infektion
  • Kontaktallergi exempelvis mot hudkräm eller ögonsmink

Behandling

Handläggning vid behandling

Allergisk rinokonjunktivit

Vid långvariga besvär från näsa och bihålor har dagliga sköljningar av näshålan med koksaltlösning gynnsam effekt. Information om hjälpmedel kan fås på apotek. Nasal steroid och desloratadin i kombination har god effekt. De kan användas även under graviditet och amning.

Nasala steroider är effektivare än perorala antihistaminer mot nästäppa. och har viss effekt även på ögonbesvären.

Läkemedelsbehandling

  • Antihistamin: desloratadin.
  • Nasal steroid: mometason. Tas dagligen, förebyggande. Lägsta möjliga underhållsdos bör eftersträvas.
  • Ögondroppar: Natriumkromoglikat har inte en omedelbar effekt och behandlingen bör därför helst påbörjas före en förväntad allergi.
  • I första hand: natriumkromoglikat.
  • I andra hand, vid otillräcklig effekt: emedastin.

Förslag till prednisolonschema för vuxna

Vid svår allergi: Tablett 5 mg, 5 tabletter på morgonen i 5 dagar. Eventuellt 1 tablett dagligen i ytterligare 1-2 veckor.Ge inte injektion av depåkortisonspruta då detta är en avsevärt mindre flexibel behandling. Allergireaktionerna varierar i tid och svårighetsgrad vilket gör en standardinjektion mindre passande. Ge hellre egenvård i form av kortisontabletter när det behövs.

AIT - allergen immunterapi

Vid avsevärda allergibesvär, tillkomst av astmabesvär, trots adekvat medicinering och påvisad allergi bör AIT - allergen immunterapi - övervägas.

Sjukskrivning

Att tänka på vid sjukskrivning

Ytterligt sällan indicerat.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga

Tänk på samband mellan symtom och arbetsuppgifter.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg

Ange noga på vilket sätt funktionsförmågan är nedsatt.

Rekommenderad tid för sjukskrivning

Se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Allergisk rinit

Om innehållet

Författare: Helena Almer, distriktsläkare, Gustavsbergs Vårdcentral, Bo Billing, överläkare, Lungkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Ulrica Forslöw, överläkare, Lungkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Astrid Sjöström, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Ringen, Olle Nyrén, specialist i allmänmedicin, Lisebergs vårdcentral, Katarina Perlhagen, specialist i allmänmedicin, Boo vårdcentral, Ove Oksvold, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Slussen

Reviderat: Anne Geborek, överläkare, Lungsektionen, Södersjukhuset, Ove Oksvold, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Slussen, Katarina Perlhagen, specialist i allmänmedicin, Boo vårdcentral, Jenni Viitala, specialist i allmänmedicin, Lisebergs vårdcentral, Astrid Sjöström, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Ringen, 2018

Granskare: Victoria Strand, specialist allergisjukdomar, Astma- och Allergimottagningen, S:t Görans sjukhus

Uppdaterat enligt Kloka listan: Januari 2021

Publicerat:

Uppdaterat: