Ulnarisneuropati

Medicinskt område:
Rörelseorganen

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Primär bedömning, utredning och behandling.

Remiss till arbetsterapeut

Bedömning, ergonomisk rådgivning och behandling med ortos. Ingen remiss krävs men kan underlätta samverkan.

Remiss till öppenvårdsmottagning handkirurgi eller ortopedi

För ställningstagande till kirurgisk behandling vid:

  • Utebliven förbättring trots ortos/ergonomi
  • Motoriska symtom med atrofi
  • Sensoriska bortfall i status

Remissinnehåll

  • Duration och grad av smärta eller värk
  • Intermittent eller konstant känselbortfall
  • Statusfynd inklusive både motoriska och sensoriska fynd enligt rubrik Status nedan
  • Duration och resultat av ortosbehandling
  • Resultat av eventuell neurofysiologisk utredning och var undersökningen utförts
  • Andra relevanta sjukdomar och hälsotillstånd
  • Läkemedel (framförallt blodförtunnande)

Återremiss till husläkarmottagning

  • Sammanfattning av bedömning och behandling inklusive vilken operation som utförts
  • Förslag på lämplig uppföljning
  • Eventuella restriktioner
  • När specialiserad vård bör kontaktas på nytt
  • Ändringar i läkemedelslista
  • Plan för uttrappning av insatta beroendeframkallande läkemedel
  • Förväntad sjukskrivningsperiod
  • Beräknad tid för ansvarsövertagande av sjukskrivning och recept

Bakgrund

Epidemiologi

Vanligt tillstånd.

Etiologi

Ulnarisnervens anatomi och vanligaste områden för nervkompression

Figur 1: Ulnarisnervens anatomi och vanligaste områden för nervkompression

Orsakas av kompression eller skada på någon del av nervus ulnaris men vanligen vid armbåge eller handled. Till exempel vid:

  • Slag eller tryck mot nerv på armbågens insida, till exempel vid kontorsarbete eller för yrkesförare.
  • Irritation efter upprepade böj-sträckrörelser i arm, till exempel tennisspelare.
  • Minskat utrymme för nerven i sulcus eller underarm, till exempel sekundärt till skelettskada eller artros i armbågen eller ärrvävnad vid nervens inträde i underarmsmuskulaturen.
  • Ulnarisnerv luxerar över epikondylspetsen vid armbågsflexion.

Utredning

Symtom

  • Domningar, oftast nattetid i lill- och ringfingrarna.
  • Så småningom mer permanent sensibilitetsnedsättning och svaghet i ulnarisinnerverade småmuskler i handen.
  • Ofta fumlighet i handen och kraftlöshet vid finmotoriskt arbete.

Status

Ulnarisnervens sensoriska innervering

Figur 2: Ulnarisnervens sensoriska innervering

Motoriska fynd

  • Försvagat nypgrepp mellan tumme och pekfinger
  • Lillfingret står ut och kan inte adduceras in mot de övriga fingrarna
  • Nedsatt kraft i ulnara fingerböjare (testas med fingerkroksdragning i lill- och ringfinger)
  • Ofta synlig atrofi av musklerna i tumvecket (dorsalt mellan tumme och pekfinger)

Sensoriska fynd

  • Känselstörning i lill- och halva ringfinger både dorsalt och volart
  • Flexion av armbågen (typfallet tio sekunder) kan utlösa domningar
  • Perkussionsömhet över nervus ulnaris på armbågens insida (Tinels tecken)

Vid påverkan av nervus ulnaris på handlovsnivå (mindre vanligt) är känseln på handryggen intakt, liksom kraft i fingerböjarna.

Handläggning vid utredning

  • Oftast klinisk diagnos
  • Neurofysiologisk utredning kan vara indicerat vid oklara eller svåra symtom
  • Värk är ovanligt (leta annan orsak)

Differentialdiagnoser

  • Proximal nervpåverkan C8, Th1 eller nedre del av plexus brachialis, till exempel vid artros i halsrygg (ger symtom på underarm)
  • Karpaltunnelsyndrom
  • Sjukdom eller skada i sena, till exempel Dupuytrens kontraktur
  • Polyneuropati
  • Neurologisk sjukdom (till exempel MS, ALS)

Behandling

Rehabilitering

Nattortos som håller armbågen i lätt flekterat läge. Utprovas via arbetsterapeut eller kan köpas prefabricerat.

Översyn ergonomi i hem och på arbetsplats.

Kirurgisk behandling

Kirurgisk dekompression kan utföras i vissa fall, se rubrik Vårdnivå och remissrutiner.

Patienter som ska genomgå operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol och tobaksrökning kan påverka organen och viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid riskbruk av alkohol.

  • Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter.
  • Personer med lägre konsumtion bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll fyra veckor före operation.
  • Rökstopp rekommenderas 4-6 veckor före och efter operation.

Patientinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Personalinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.