Utvecklingsstörning - definition, lagar och intyg

LSS - lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1994) ersatte omsorgslagen från 1985. Det är en pluslag som träder in när individens behov inte tillgodoses genom andra lagar och gäller personer med grava funktionshinder och omfattande hjälpbehov. Gäller:

1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder (undantaget: demens, psykisk sjukdom och missbruk.
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och där omfattande behov av stöd och service föreligger och där problemen ej beror på normalt åldrande. Ej rätt till daglig verksamhet enligt LSS.

Insatser som kan ges enligt LSS är:

• Råd och stöd (landstingsansvar)
• Personlig assistent upp till 20 veckotimmar (kommunens ansvar)
• Ledsagarservice (kommunens ansvar)
• Kontaktperson (kommunens ansvar)
• Avlösarservice i hemmet (kommunens ansvar)
• Korttidsvistelse (kommunens ansvar)
• Korttidstillsyn av skolungdom över 12 år (kommunens ansvar)
• Boende i familjehem eller särskilt boende för barn (kommunens ansvar)
• Boende med särskild service eller annat anpassat boende för vuxna (kommunens ansvar)
• Daglig verksamhet (gäller endast personkrets 1 och 2, kommunens ansvar)
• Individuell plan enligt LSS (kommunens ansvar)

Regionens habilitering bedömer rätt till råd och stöd: allmänna råd av kurator, psykolog, arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast m fl (inte läkare).

LSS-handläggare eller biståndsbedömare hos kommunen bedömer ansökningar om övriga insatser. Den enskilde måste själv eller genom företrädare ansöka om en specifik insats.

LSS-handläggaren har rätt att begära in utredningar som fastställer diagnos och styrker behovet. Den som får avslag kan överklaga hos den instans som anges i avslaget (vanligtvis Förvaltningsrätten).

Ansök om stöd och insatser för personer med funktionsnedsättning (Stockholms stad)

Kommunal hälso- och sjukvård för personer med vissa LSS-insatser

1 oktober 2015 övertog kommunerna hälso- och sjukvårdsansvaret för personer som bor i bostad med särskild service eller har daglig verksamhet för vissa funktionshindrade enligt LSS.

Kommunens ansvar för denna grupp:

• Hälso- och sjukvård som utförs av distriktssköterska, sjuksköterska och undersköterska
• Bashabilitering och rehabilitering i boendet/daglig verksamhet av arbetsterapeut och fysioterapeut
• Receptförskrivning av sjuksköterska med förskrivningsrätt
• Förskrivning och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel, förbands- och sjukvårdsmaterial, kompressionsmaterial, bashjälpmedel samt vissa hyrhjälpmedel
• Information till patientens läkare
• Initiera uppmärksamma behov och delta i vårdplanering

Regionens ansvar för:

• Läkarinsatserna inklusive besök i boendet/daglig verksamhet
• Specialiserad vård, ASiH, specialiserad palliativ vård, specialistpsykiatri
• Specialiserad rehabilitering som neuroteam, neurologi, onkologi, lymfödem
• Logopedi
• Hörsel och synrehabilitering
• Fotsjukvård
• Dietist
• Näringsprodukter, läkemedel, förbrukningsartiklar som omfattas av läkemedelsförmånen, provtagningsmaterial, syn- och hörselhjälpmedel, ortopedtekniska hjälpmedel
• Delta i vårdplanering

För rätt till personlig assistent krävs att man behöver hjälp med grundläggande behov. Dessa definieras som:

• Personlig hygien
  
• Att äta och dricka
  
• Av- och påklädning
  
• Att kommunicera med andra
• Det så kallade femte grundläggande behovet, som kan gälla:
• kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser för övriga grundläggande behov
  • aktiv tillsyn av övervakande karaktär vid psykisk funktionsnedsättning eller allvarlig medicinsk problematik, där det finns risk för allvarliga akuta konsekvenser som inte kan hanteras av personen

Personer med enbart psykiskt funktionshinder kan få personlig assistent i vissa fall (till exempel om denne är helt ur stånd att klara hygien eller att få i sig mat). Upp till 20 veckotimmar betalas av kommunen, därutöver ersätter Försäkringskassan.

Läkarintyg (LUH) där läkaren beskriver funktionshindret ligger till grund för beslut om assistentersättning, som administreras av Försäkringskassan. Det är FK som bedömer omfattningen av behovet och beviljar.

Läkarutlåtande - hälsotillstånd, blankett FKF 3200

Se avsnittet Hälsoproblem för praktiska förslag som underlättar läkarundersökning av utvecklingsstörda vuxna.

Läkarutlåtande gällande person med psykisk utvecklingsstörning: Exempel som ledning vid utfärdande av intyg (pdf) Pdf, 164 kB.

Läkarintyg - förordnande av God man: Exempel som ledning vid utfärdande av intyg (pdf) Pdf, 75 kB.

Färdtjänst: Exempel som ledning vid utfärdande av intyg (pdf) Pdf, 68 kB.

Parkeringstillstånd: Blankett för utfärdande av intyg (pdf) Pdf, 14 kB.

Körkortstillstånd: Läkarintyg avseende ADHD, autismspektrumtillstånd och likartade tillstånd samt psykisk utvecklingsstörning

Nedan bör ingå i läkarintyg i samband med begäran om körkortstillstånd för personer med utvecklingsstörning.

Anamnes

Tidigare

När och var utreddes utvecklingsstörningen? Finns psykologutlåtande?

• Föreligger även annan neuropsykiatrisk diagnos, till exempel autism, adhd?
• Stödundervisning, särskola, avslutad gymnasieskola, program, betyg?
• Missbruk, kriminalitet?
• Finns tidigare läkarintyg på till exempel Försäkringskassa, Överförmyndaren, hemma hos patienten?

Nuvarande

• Aktuell läkarkontakt (husläkare, psykiater)? Psykofarmakamedicinering (varför?)
• Missbruk, kriminalitet?
• Kontakt med habiliteringscenter (varför?) Begåvningshjälpmedel (vilken typ?)
• Boendeform (gruppbostad, LSS-boende, servicelägenhet - varför?) Daglig verksamhet, lönearbete, skyddat arbete (varför?)
• Sjukersättning, aktivitetsersättning (pga begåvningshandikapp?) Ledsagare, kontaktperson, personlig assistent (varför?)
• God man, förvaltare (åtaganden utöver det ekonomiska?)

Status

Somatisk status

Enligt gängse rutin. Notera också eventuell förekomst av epilepsi eller rörelsehinder.

Föreligger perceptionsstörningar för till exempel ljud, ljus?

Psykisk status

• Kommer själv? För sin egen talan? Eller vem gör det? Klarat av att själv boka tid och att hitta/ta sig till läkarmottagningen? Uppträdande i undersökningssituationen?
• Läskunnig? Skrivkunnig? Räknekunnig? På vilken nivå? Skolkunskaper motsvarande förskola, lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet?
• Slå i telefonkatalog, busstidtabell eller liknande?
• Grad av utvecklingsstörning? Går ej att bedöma? Kommunikationsförmåga?
• Uppmärksamhetsstörning? Impulskontrollstörning?
• Tecken på psykisk sjukdom? Empatistörning (kan ej se saker ur annans synvinkel, förstår ej hur medtrafikanter tänker)?

Bedömning

Ungefär på vilken utvecklingsnivå fungerar patienten jämfört med en normalbegåvad person i samma ålder? Har patienten ett gott omdöme?

Är det din bedömning att patienten är lämplig som bilförare? (Lämplig att övningsköra = lämplig som bilförare).

Om du inte kan bedöma patienten trots noggrann undersökning enligt ovan – rekommendera neuropsykologisk testning eller remittera till Trafikmedicinsk mottagning.

Författare: Dr Inger Näslund, Vuxenhabiliteringen, LIV (Landstinget i Värmland)

Reviderat: Annika Brar, habiliteringsläkare, Habilitering & Hälsa, Stockholms läns landsting och Monica von Heijne, överläkare, enhetschef, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, 2017

Granskare: Chris Rodhner, distriktsläkare, Stureby vårdcentral