Demenssjukdomar

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

  • Basal utredning
  • Utesluta behandlingsbar bakomliggande sjukdom som depression, endokrina sjukdomar, infektioner, bristtillstånd, hjärntumör, normaltryckshydrocefalus m fl
  • Uppföljning och kontroller av patienter med demenssjukdom minst en gång årligen

Remiss till geriatriker vid demensutredningsenhet

  • Utvidgad demensutredning när basal utredning inte är tillräcklig för att fastställa demenssjukdom/typ av demenssjukdom
  • Oklara fall
  • Behov av utredning i slutenvård
  • Behov av konsultativt stöd

Remissinnehåll

  • Frågeställning - remissorsak
  • Sammanfattning av basal utredning inklusive lab-resultat och funktionsbedömning av arbetsterapeut
  • Hur patienten ska kallas, namn och telefonnummer till anhörig
  • Samtycke till att läsa journal i TakeCare vid behov

Remiss till universitetsklinik

  • Yngre patienter <65 år (gäller ej Danderydsgeriatriken som tar patienter yngre än 64 år)
  • Vid familjära demensformer
  • Karolinska Huddinge har avdelning för utredning i slutenvård

Remissinnehåll

  • Remissinnehåll som ovan

Rehabilitering

Arbetsterapeut: Aktivitetsbedömning ADL, bostadsanpassning, hjälpmedelsbehov, handledning av närstående och vårdgivare.

Dietist: Beakta att risken för undernäring är ökad vid demenssjukdom och insats kan behövas på ett tidigt stadium. Remiss till dietist för nutritionsbedömning, nutritionsbehandling, handledning av närstående och vårdgivare. Se omvårdnadsprogram Undernäring bland äldre.

Återremiss till allmänläkare

Remissinnehåll

  • Uppgifter om utredningsresultat
  • Rekommendationer om behandling och uppföljning/kontroller
  • Information om patienten ska kallas till vårdcentral
  • Samtycke till att läsa i TakeCare

Spesamgruppen för äldrevård

Symtom

Upp

Kriterier

Demens enligt DSM IV (förkortad version)

  • Minnesstörning (obligat)
  • Åtminstone en av följande störningar:
    • afasi
    • apraxi (nedsatt motorisk förmåga trots intakta motoriska funktioner, dvs förstår ej bruket av vissa saker)
    • agnosi (känner inte igen eller kan inte identifiera föremål trots intakta sensoriska funktioner)
    • exekutiva störningar (nedsatt förmåga planera, organisera etc)
  • Nedsatt arbets- eller social förmåga som innebär en nedgång från en tidigare högre funktionsnivå
  • Uppträder inte enbart i samband med konfusion
  • Tillståndet ska ha varat mer än sex månader

Endast de tillstånd som säkert kan påvisas får klassificeras som sjukdom med åtföljande diagnoskoder.


Typer av demenssjukdomar

Det finns ett 70-tal olika sjukdomar som leder till demens. Dessa uppdelas i:

  • Primärdegenerativa demenssjukdomar (cirka 60%), ex Alzheimerdemens, Lewybodydemens, Parkinsondemens, demens vid Downs syndrom och frontotemporala demenssjukdomar
  • Vaskulära demenssjukdomar (cirka 30%), ex multiinfarkt- och småkärlsdemens
  • Sekundära demenssjukdomar (cirka 10%), ex alkoholdemens och demenssjukdomar på grund av bestående skador av blödningar, infektioner, icke behandlingsbara hjärntumörer, långvarig syrebrist, trauma, normaltryckshydrocefalus osv

Speciellt bland de äldre patienterna är det inte ovanligt med blandformer av demenssjukdom, tex demenssjukdom av Alzheimertyp med cerebrovaskulär skada. Dessutom kan demensliknande symtom uppstå vid många potentiellt botbara tillstånd som tex hormon- och vitaminrubbning, läkemedelsbiverkan, förgiftningar, tumörer, infektioner, samt vid psykiatriska sjukdomar som depression, manisk sjukdom och andra psykoser.

Gemensamt för demenssjukdomarna är en neurondegeneration i hjärnan och deras symtom beror på lokalisationen av neuronbortfallet. Symtomprofilen kan variera mellan personer med samma diagnos. Neuroradiologi kan påvisa atrofi men kan även visa normalt resultat trots sjukdom, framförallt i tidigt stadium. En atrofi påvisad neuroradiologiskt behöver inte bero på demenssjukdom. Röntgen-/MRT-bilden måste vara en del i demensutredningen tillsammans med övriga undersökningar, inte minst anamnes.


  • Demenssjukdom av Alzheimertyp (AD) med tidig debut (ålder <65 år)
    • Smygande debut
    • Långsam tilltagande försämring av kognitiva funktioner
    • Minnesstörning är det vanligaste tidiga symtomet
    • Temporoparietala symtom som apraxi, språkstörning, försämrad perception och störningar i exekutiva funktioner (abstrakt tänkande och problemlösning)
    • Depressiva symtom kan förekomma, inte minst i början
    • Beteendestörning är vanligt i senare skede

  • Demenssjukdom av Alzheimertyp (AD) med sen debut (ålder >65 år)
    • Symtombilden som ovan vid tidig debut
    • Den kliniska bilden är ofta mer diffus, som ett uttryck för mer omfattande skadeutbredning i hjärnan

  • Blanddemens - Alzheimertyp + cerebrovaskulär skada
    • Demensbild talar för Alzheimer men symtom och utredning visar samtidig relevant cerebrovaskulär skada

  • Vaskulär demenssjukdom
    • Orsak: cerebrovaskulär skada
    • Försämring av minne och andra kognitiva funktioner
    • Symtomen kan fluktuera
    • Ibland plötslig debut
    • Ofta trappstegsliknande förlopp, men kan vara kontinuerligt som vid Alzheimer
    • Neurologiska bortfallsymtom vanliga (strokesymtom)
    • Flera subgrupper, tex multiinfarktdemens, subkortikal vaskulär demenssjukdom, strategisk infarktdemens, ischemisk hypoxisk demenssjukdom, demenssjukdom på grund av cerebral blödning

  • Frontotemporal demenssjukdom (FTD) = frontallobsdemens
    Subtyper finns:
    • Progredierande demenssjukdom med långsam debut
    • Debuterar vanligen före 70 års ålder
    • Personlighetsförändring - känslomässig avflackning, hämningsbortfall, bristande sjukdomsinsikt, omdömeslöshet och så småningom apati
    • Förändring av expressiv språklig förmåga och senare mutism
    • Inledningsvis hyperaktivitet och användarbeteende (tvång att ta i allt man ser), snatteri osv
    • Kan misstolkas som manisk sjukdom
    • OBS! Minne och praktisk förmåga är relativt väl bevarad i tidiga stadier

  • Lewybodydemens (LBD)
    • Fluktuerande kognitiva symtom med minnesnedsättning, orienteringssvårigheter och nedsatt tankeförmåga
    • Progredierande sjukdom
    • Psykiatriska symtom med vanföreställningar och/eller hallucinos och då framför allt synhallucinos och/eller depression
    • Neurologiska symtom i form av extrapyramidala störningar (påminner om Parkinsons sjukdom), fall och kortvariga medvetandeförluster
    • Sömnstörning
    • Ortostatism
    • OBS! Symtomen förvärras av neuroleptika som bör undvikas

  • Demenssjukdom vid Parkinsons sjukdom
    • Parkinsons sjukdom konstaterad
    • Demens konstaterad i enlighet med kriterierna
    • Demensbilden får inte förväxlas med kognitiv störning eller konfusion på grund av anti-parkinsonmedicinering

  • Alkoholdemens
    • Långvarigt alkoholmissbruk
    • OBS! Demens konstaterad i enlighet med kriterierna, kravet på minst 6 månaders varaktighet - i praktiken bör patienten ha varit nykter i 6 månader så att han/hon hunnit återhämta sig så långt det går

  • Demenssjukdom utan närmare specifikation (UNS)
    • Demenssjukdom kan konstateras
    • Gjorda undersökningar har uteslutit övriga specifika demensdiagnoser/orsaken kan inte fastställas

Epidemiologi

Upp

Prevalens

Antalet demenssjuka personer stiger exponentiellt med åldern och fördubblas för varje 5-årsperiod över 65 år. Vid 65 års ålder är 1-2% dementa, vid 80-årsåldern cirka 20% och i 90- till 95-årsåldern är 40-50% dementa.

I Stockholms län är 14% av befolkningen över 65 år. Cirka 7% av dessa har en demenssjukdom, vilket innebär drygt 18 000 personer. Till detta kommer 2000 demenssjuka som är yngre än 65 år.

Incidens

För Stockholms del betyder det cirka 5000 nya fall per år, varav 200 yngre än 65 år.

Riskfaktorer

Upp
  • Ålder - främsta riskfaktorn
  • Genetiska faktorer
  • Vaskulära faktorer såsom hypertoni och hyperlipidemi

Utredning

Upp

Basal utredning

Initial utredning på vårdcentral.

Anamnes   OBS! Även heteroanamnes
Kontaktorsak Uppgiftslämnare  
Hereditet  
Sociala förhållanden Civilstånd, yrke/utbildning, barn, boende, hemtjänst, alkohol, rökning, bilkörning, vapeninnehav.
Tidigare sjukdomar Somatiska, neurologiska, psykiatriska (depression, konfusion), skallskada, lösningsmedel.
Aktuella sjukdomar/symtom Speciellt sjukdomar som ger demensliknade symtom, t ex depression, konfusion, hypotyreos, neurologiska symtom, tecken på normaltryckshydrocefalus, borreliainfektion m fl, hjärninfektioner, hjärt-kärlsjukdom, diabetes.
Naturliga funktioner Inkontinens, förstoppning.
Demenssymtom Vilka symtom, när började symtomen, hur har de utvecklats? Enskilt samtal med anhörig värdefullt.
Kognitiv och psykosocial anamnes Se Formulär för anhörigintervju
Se Instruktion för anhörigintervju
Minnesstörning Obligat vid demenssjukdomar (undantag: vid frontotemporala demenser). När sviktar minnet, i vilka situationer, i vilken grad, används strategier?
Spatial störning Tecken på bristande rumsuppfattning, kan patienten orientera sig i sin omgivning, i sitt hem? Har patienten gått vilse?
Afasi, språkstörningar Ordsökningsproblem, använder orden fel, svårigheter att förstå ord i tal och skrift.
Apraxi Svårigheter att utföra tidigare inlärda färdigheter eller att utföra vardagliga handlingar: kan inte klä sig rätt, klarar inte av att använda föremål som telefon, verktyg, hushållsapparater, rakapparat osv.
Agnosi Bristande förmåga att varsebli och känna igen föremål trots bevarad syn, hörsel och känsel. Känner inte igen föremål och vet därför inte hur de ska användas.
Exekutiva störningar Bristande förmåga att sortera intryck, planera och genomföra något, bedöma effekten av handlingar och olika alternativ.
Personlighetsförändring Ändrade intressen, ändrat socialt beteende, omdömeslöshet, känslomässig avflackning, aggressivitet, försämrad impulskontroll.
Psykiska symtom Aggressivitet, depressivitet, paranoida vanföreställningar, hallucinationer, sömnstörningar.
Aktuell medicinering Se Läkemedel som kan ge konfusion.
Somatiskt status Demenssjuka kan ofta inte berätta om eventuella kroppsliga problem, vilket gör kroppsundersökning viktig. Neurologiskt status, syn och hörsel. Demenssjuka har nedsatt förmåga att sköta sin egenvård, varför de oftare drabbas av hälsoproblem som kan ge förvirring eller ökade demenssymtom. Munstatus, nutrition.
Var uppmärksam på att kroppslig sjukdom, t ex urinvägsinfektion eller obstipation, liksom psykisk belastning som isolering och sorg, kan försämra symtomen vid demenssjukdom.
Psykiskt status Grundstämning, emotionell och formell kontakt, psykostecken, suicidtankar.
Kognitivt status Testas med MMSE-SR formulär (Mini Mental State Examination, svensk revidering) och MMSE-SR manual. Det är viktigt att en person som är väl förtrogen med undersökningsmetoden utför den och följer instruktionen. Komplettering med klocktest enligt följande instruktion:

1.
Be patienten att på ett blankt papper rita en urtavla och rita in alla hela timmar på sina rätta platser på urtavlan.

2.
Be sedan patienten att rita in visarna på tio minuter över elva.
Funktionellt status Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Bedömningsinstrument kan vara ADL-taxonomin, AMPS eller motsvarande.

Funktions- och aktivitetsbedömning i basal demensutredning: Personer med kognitiv svikt bör remitteras till arbetsterapeut - broschyr från CeFAM

Undersökningar: EKG, CT skalle. På röntgenremiss kan förslagsvis skrivas: Demensutredning. Atrofi (inkl mediala temporallober), vaskulära förändringar (inklusive vitsubstans)? Se Tolkning av neuroradiologiskt svar.

Labprover: Hb, MCV, LPK, TPK, SR, CRP, blodsocker, kreatinin, elektrolytstatus, kalcium, albumin, leverprover, TSH, eventuellt T4, homocystein, eventuellt B12 och folat, urinstatus. Eventuellt läkemedelskoncentration. Vid misstanke: lues, borrelia, HIV.

I tveksamma fall om vilka prover och undersökningar som ska göras eller hur resultat i den basala utredningen ska tolkas, samråd med geriatriker, se Telefonkonsult.

Alla patienter behöver inte remitteras till specialistmottagning efter denna basala utredning, utan demensdiagnos kan sättas i primärvården. Det kan gälla multisjuk patient där en adekvat anamnes föreligger och annan bakomliggande orsak uteslutits. Även specifik medicinering kan insättas i primärvården. Vid behov, rådgör med specialistmottagning.

Utvidgad utredning

Fullständig utredning på geriatrisk klinik med bedömning:

  • Utförlig kognitiv bedömning/neuropsykologisk undersökning
  • Aktivitetsbedömning - ADL
  • Behov av hjälpmedel, bostadsanpassning, larm mm
  • Komplicerande faktorer - psykiska, somatiska, sociala, relationsproblem och avvikande beteende
  • Lämplig vårdnivå, vårdplanering
  • Behandlingsstrategier, specifik behandling, behandling av beteendestörning

Utredningen kompletteras med:

  • Utvidgade lab-prover
  • Lumbalpunktion för analys av biomarkörer i likvor
  • MRT
  • SPECT
  • PET
  • EEG - brainmapping
  • Hjärt-lungröntgen
  • Carotisdoppler

Behandling

Upp

Mål

  • Att uppnå god kvalitet i omhändertagandet av de demenssjuka - anhörigstöd, hemhjälp, dagverksamhet, lämplig boendeform, utbildning av personal mm. Enligt de nationella riktlinjerna bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten erbjuda utbildningsprogram och psykosociala stödprogram.
  • Att med läkemedel förbättra/bibehålla (temporärt) kognitiv funktion och dämpa eventuella sekundära symtom

För vidare information till närstående och patienter, se Alzheimerföreningen och Demensförbundet.

Intyg och utlåtanden

  • Läkarintyg för god man/förvaltare
  • Utlåtande till biståndsbedömare/handläggare i kommunen
  • Utlåtande till Länsstyrelsen ang körkortsinnehav (i tveksamma fall kan patienten remitteras till Trafikmedicinskt Centrum vid Geriatriska kliniken, Karolinska Huddinge)
  • Läkarintyg för färdtjänst
  • Anmälan till polismyndighet om hinder för innehav av skjutvapen

OBS!  Blandformer av vaskulär och primärdegenerativ demens (tex Alzheimer) är vanliga. Behandlingen ska rikta sig mot båda tillstånden.

Demenssjukdom av Alzheimertyp

Kolinesteras-hämmare fördröjer sjukdomsutvecklingen och behandlingen bör sättas in så tidigt som möjligt efter utredning och diagnos. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör dessa medel erbjudas personer med mild till måttlig Alzheimers sjukdom.

Mild till måttlig demenssjukdom av Alzheimertyp - acetylkolinesterashämmare
Acetylkolinesterashämmare påverkar kognitiv funktion vid Alzheimers sjukdom, mild till medelsvår grad. Minnesfunktionerna förbättras knappast, men patienterna uppfattas som mer alerta, vakna och mindre förvirrade. Förbättring ses hos cirka en tredjedel av patienterna, oförändrat tillstånd hos en tredjedel och fortsatt sjukdomsprogress hos en tredjedel.

Preparaten skiljer sig vad gäller hämningsgrad av acetylkolinesteras respektive buturylkolinesteras, farmakokinetik, metabolism, interaktioner och biverkningar. Flera generika finns numer.

Substans
Styrka  Dosering 
Donepezil
Tablett:
5 och 10 mg

Munsönderfallande tablett:
5 och 10 mg
1 ggr/dag
Galantamin
Depotkapsel:
8, 16 och 24 mg 
1 ggr/dag 
Lösning:
4 mg/ml
2 ggr/dag 
Rivastigmin
Kapsel:
1,5, 3, 4,5 och 6 mg
2 ggr/dag 
Lösning:
2 mg/ml 
2 ggr/dag 
Depotplåster:
4,6 mg/24 tim
9,5 mg/24 tim
13,3 mg/24 tim
1 ggr/dag 

OBS! Försiktighet vid hjärt-kärlsjukdom, astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom vad gäller preparaten ovan. Risk för vagoton effekt/bradykardi.

Enligt de nationella riktlinjerna bör hälso- och sjukvården följa upp behandlingen i samband med inställning av dos och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning. Gäller även memantin enligt nedan. Se avsnitt uppföljning.

Måttlig till svår demenssjukdom av Alzheimertyp - NMDA-receptorantagonist
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer kan memantin bidra till att minska de kognitiva symtomen och att upprätthålla den globala funktionsförmågan (allmäntillstånd, beteende, kognition, och ADL-förmåga) hos person med måttlig till svår Alzheimers sjukdom under en period. Fler generika finns numer.

Substans
Styrka Dosering 
Memantin
Tablett:
10 mg 
2 ggr/dag 
Tablett:
20 mg
1 ggr/dag med initial startförpackning på 5-20 mg
Oral lösning:
5 mg/ pumpning
10 mg/ml
1 ggr/dag. Gradvis ökning, från och med fjärde behandlingsveckan 20 mg/dag

OBS! Måste doseras med hänsyn till njurfunktion.

Kombinationsbehandling

I en del fall kan kombinationsbehandling med acetylkolinesterashämmare och memantin vara av värde när behandling med endast acetylkolinesterashämmare inte är tillräcklig. Vid behov konsultera minnesmottagning. Utvärdering viktigt, efter 3-6 månader.

Behandling vid vaskulära demenssjukdomar

ASA-preparat
Ges vid vaskulär demenssjukdom - lågdos, i livslång behandling, eventuellt i kombination med dipyridamol (Persantin).

Behandla hypertoni men undvik alltför låga blodtryck. Mät BT helst i sittande, det är den cerebrala genomblödningen som är avgörande för patientens symtom, många är ortostatiska.

Behandla hjärtsjukdomar som hjärtsvikt och arytmier. Överväg behandling av klaffsjukdom och block.

Frontotemporala demenssjukdomar
Specifik behandling saknas idag.

Behandling och bemötande vid beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom - "BPSD"

Se vårdprogram BPSD.

Sammanfattning av Läkemedelsverkets rekommendation:

  1. Utredning/kartläggning av symtom, tänkbara orsaker och utlösande moment samt eventuella pålagrade psykiska eller kroppsliga orsaker.
  2. Översyn av farmakologisk behandling: överväg utsättande av läkemedel med potentiellt negativ effekt på CNS och insättande av behandling för förbättring av den kognitiva förmågan. Tidigt insatt grundbehandling mot Alzheimers sjukdom kan minska risken för utveckling av BPSD.
  3. Optimerad vårdmiljö och bemötande.
  4. Vid otillräcklig effekt ställningstagande till farmakologisk behandling.

Depression: SSRI i första hand.

Irritabilitet, agitation och oro: SSRI kan prövas.

Aggressivitet, agitation: Visst vetenskapligt stöd för memantin finns.

Psykotiska symtom och aggressivitet som orsakar lidande för patienten och/eller potentiell fara för patient eller andra: risperidon i dos upp till 1,5 mg/dag kan prövas. Preparatet skall användas mycket restriktivt på grund av en ökad risk för allvarliga biverkningar, bland annat stroke, liksom en ökad dödlighet.

Vid behov av akut sedation kan oxazepam prövas under kort tid med adekvat övervakning av patienten.

Om dämpande läkemedel som neuroleptika eller anxiolytika sätts in planeras i första hand en kort behandlingstid med utvärdering av effekt och eventuella bieffekter inom två veckor. Ställningstagande till utsättning/dosminskning skall göras regelbundet.

Dygnsrytmstörning: Om farmakologisk behandling bedöms nödvändig: benzodiazepin, kortverkande (långverkande, tex nitrazepam, ackumuleras och leder till försämrad kognition). Imidazolpyrimidin i låg dos, tex zopiklon. OBS! Fallrisken på grund av sedativa. Behandlingen bör vara tidsbegränsad.

Hypermotoriska tillstånd, tex vandrande: Ingen bra farmakologisk behandling finns. Om sekundärt till ångest eller psykotiska symtom, se dessa. Kan påverkas av omgivningsfaktorer.

Ropbeteende: Specifik behandling finns inte. Viktigt att utesluta somatisk orsak.

Se vårdprogram BPSD.

Anhörigstöd

Enligt de nationella riktlinjerna har patient och anhörig rätt till stöd under utredningens gång och efter diagnos, se omvårdnadsdelen.

Kloka Listan 2017

FaR vid Demens

Indikation

Fysisk aktivitet kan fungera som primärt förebyggande åtgärd mot utveckling av demenssjukdom.

Träning är även gynnsamt för patienter med demenssjukdom och har flera fysiska och psykologiska effekter samt upprätthåller hälsa, mentala funktioner, kommunikationsförmåga samt funktion i det dagliga livet.

Ordination

Tydliga samband mellan mängd och typ av träning har inte kunnat fastställas. Råd om fysisk aktivitet till demenssjuka personer bör därför följa råden för friska äldre, dvs regelbunden träning av kondition, styrka, rörlighet och balans.

Läs om demens i FYSS

FaR-metoden: Att tänka på vid förskrivning

 


Författare

Ing-Mari Dohrn, projektledare FaR i SLL, februari 2012. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS

Uppföljning

Upp

Patient som genomgått demensutredning följs upp i primärvården efter remissvar.

Om specifik läkemedelsbehandling blivit insatt på geriatrisk eller universitetsklinik följer dessa upp behandlingseffekt, varefter primärvården senare övertar kontroller. Tidpunkt för övertagande kan variera.

Behandlingskontroller i primärvård

Behandling med kolinesteras-hämmare kan pågå i flera år. Vid tveksam effekt görs ett kontrollerat utsättningsförsök:

  • om utsättningen inte ger tydlig försämring kan memantin övervägas för den fortsatta behandlingen
  • om patienten tydligt försämras inom 1-2 veckor ska preparatet genast återinsättas

Överväg remiss/konsult för insättande av kombinationsbehandling med memantin.

Enligt de nationella riktlinjerna bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktionsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade stödinsatser. Se Vägledning för samordnad individuell plan - SIP (Vårdgivarguiden).

Kvalitetsindikatorer

Upp

Förslag

  • Närstående och patient ges tillfälle till enskilt samtal med läkare
  • Närstående (eventuellt även patient) får skriftlig information om utredningsresultat
  • Vårdplanering finns
  • Registrera i kvalitetsregistret SveDem

Om dokumentet: Demenssjukdomar

Författare:
Britt Serander, Minnesmottagningen, Capio Geriatrik AB, Dalens sjukhus
Granskat av:
Spesamgruppen för äldre
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för geriatrik:
Mats Brådman, ordf, maj 2015
Reviderad version 2006
grundar sig på "Regionalt vårdprogram för demens i Stockholms län" 2006, producerat på uppdrag av Medicinska Programrådet i Stockholms läns landsting. Arbetsgruppen bestod av medlemmar i Kognitiva Klubben (nätverket för demensutredningsenheterna i länet) samt företrädare för primärvård och kommun. Senaste uppdatering enligt Socialstyrelsens "Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010", www.socialstyrelsen.se
Litteratur
Nilsson, Wallin, Wahlund: Kognitiv Medicin, Norstedts 2011. Marcusson, Jan m fl: Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar, Liber 2011. Basun, Hans m fl: Om Demens, Liber 2004. Anhörigboken, Demensförbundet 2012. Eriksson, Håkan: Neuropsykologi, Liber 2001. Andersson, Birgitta: I slutet av minnet finns ett annat sätt att leva, Libris 2005.
Publicerat:
Mars 1998
Uppdaterat:
Maj 2015