Akne

Epidemiologi

Akne kan förekomma i alla åldrar men är vanligast i tonåren, där 15–20 % får medelsvår till svår tonårsakne.

Etiologi

Fyra bakomliggande orsaker har identifierats:

• ökad talgproduktion
• abnorm keratinisering av utförsgångarna från talgkörtlar
• kolonisering av Cutibacterium acnes (tidigare kallad Propionibacterium acnes)
• lokal inflammation.

Riskfaktorer

• Genetiska faktorer
• Polycystiskt ovariesyndrom
• Läkemedel, till exempel litium, p-piller med gestagen och systemiska steroider
• Kosmetika (oljebaserad)
• Kost med högt glykemiskt index och mejeriprodukter kan försämra akne hos vissa (däremot finns idag ingen evidens att det utlöser akne).

Definition

Acne vulgaris, akne eller finnar är en kronisk inflammation av hudens talgkörtlar med förhöjd utsöndring av talg. Sjukdomens kännetecken är bland annat komedoner och papulopustler med inflammation av varierande grad.

Anamnes

• Tidigare behandlingsförsök
• Riskfaktorer
• Psykosocial påverkan

Status

Komedoakne

• Slutna eller öppna komedoner (vit eller svart pormask)
• Ingen eller ringa inflammation
• Lokalisation: framförallt panna, kinder, näsa

Papulopustulös akne

• Mild: komedoner, enstaka inflammatoriska papler och pustler
• Medelsvår: komedoner, papler, pustler, enstaka djupa pustler, ibland ärrbildning
• Svår papulopustulös: rikligt med papler och djupa pustler, enstaka noduli, viss ärrbildning
• Lokalisation: framför allt ansikte och hals men vid svårare former även bröst, rygg, skuldror och överarmar

Nodulocystisk akne

• Flera djupare noduli, rikligt med papler och pustler, varfyllda cystor, ibland konfluerande, orsakar ärr
• Lokalisation: ansikte, hals, bröst, rygg, skuldror och överarmar

Handläggning vid utredning

• Diagnosen är klinisk och baseras på typisk ålder, hudstatus och lokalisation.
• Indelning efter omfattning och svårighetsgrad underlättar val av behandling.

Differentialdiagnoser

• Rosacea
• Seborroiskt eksem
• Perioral dermatit
• Follikuliter
• Impetigo
• Milier

Handläggning vid behandling

• Råd och information om egenvård och påverkbara riskfaktorer
• Överväg läkemedelsbehandling
• Överväg remiss vid nodulocystisk akne och vid ärrbildande akne

Allmänna råd

• Mild tvål eller ansiktstvätt för akne en eller två gånger dagligen kan räcka vid mild akne.
• Att klämma på aknelesioner kan förvärra inflammationen.
• Hudfärgat stift kan dölja aknelesioner.
• Hos vissa med mild-måttlig akne kan kostomläggning fungera som komplement till medicinsk behandling. Det gäller mat med högt glykemiskt index (till exempel godis, vitt mjöl, potatis) samt mjölk och mejeriprodukter.

Läkemedelsbehandling

Allmänt om läkemedelsbehandling

• Sätt in behandling snabbt i svåra fall för att undvika bestående ärrbildning och psykiskt lidande.
• Vid behandlingsstart kan akne tillfälligt försämras.
• Vid lokalirritation av utvärtes behandling bör man tillfälligt minska behandlingen till varannan dag.
• Utvärtes behandling är grunden i all behandling oavsett eventuell peroral tilläggsbehandling (förutom isotretionin).
• Behandling med utvärtes antibiotika bör inte pågå mer än 3 månader på grund av risk för resistensutveckling.

Komedoakne

• Adapalen

Mild pustulopapulös akne

• Kombination av bensoylperoxid och adapalen
• Monoterapi av bensoylperoxid, adapalen eller azelainsyra

Medelsvår pustulopapulös akne

• I första hand kombination av bensoylperoxid + adapalen

Övriga behandlingar:

• Kombination av bensoylperoxid + klindamycin utvärtes
• Kombination av tretinoin + klindamycin utvärtes
• Lymecyklin/tetracyklin oralt + utvärtes behandling utan antibiotika
• Kombinerad hormonell metod (kvinnor) + utvärtes behandling
• Isotretinoin (hudläkare)

Svår pustulopapulös akne

• I första hand lymecyklin/tetracyklin + utvärtes behandling utan antibiotika
• I andra hand isotretinoin (hudläkare)

Nodulocystisk akne

• Isotretinoin (hudläkare)

Läkemedelsval vid lokalbehandling

• Adapalen – motverkar komedoner och hyperkeratinisering, har förebyggande effekt och antiinflammatoriska egenskaper, ge ej vid graviditet
• Azelainsyra – har antibakteriell effekt och normaliserar keratiniseringsstörningen
• Bensoylperoxid – har stark antibakteriell effekt, är receptfritt
• Adapalen + bensoylperoxid – är antibiotikafritt med förebyggande effekt
• Klindamycin – ge aldrig som monoterapi på grund av risk för resistensutveckling, max 3 månaders behandling
• Klindamycin + bensoylperoxid – ger mindre risk för resistensutveckling, max 3 månaders behandling
• Klindamycin + tretinoin kombination – ge ej vid graviditet, max 3 månaders behandling

Läkemedelsval vid peroral behandling

• Lymecyklin, tetracyklin – har god effekt, antibakteriell och antiinflammatorisk verkan, kombineras med lokalbehandling utan antibiotika, max 2 perioder à 3 månader
• Kombinerade hormonella preventivmedel – kan ges till kvinnor vid behov av antikonception, god effekt genom minskad androgenicitet
• Isotretinoin – är mest effektivt, 4-6 månaders behandling ger ofta bestående utläkning, får enbart förskrivas av hudläkare, krav på adekvat antikonception

• Bestående ärrbildning
• Kvarstående hyperpigmentering under lång tid
• Dålig självkänsla och social isolering

• Effekt av behandling ses tidigast efter några veckor och utvärdering bör göras tidigast efter 6–8 veckor.
• Efter uppnått resultat ska antibiotikafri utvärtes behandling fortsätta som profylax.