Arachnoidalcystor

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Klinisk bedömning efter fynd vid CT alternativt MRT (ofta finns därefter behov av att fortskrida utredningen med MRT hjärna med membran och flödeskänsliga sekvenser).

Vid ögonsymtom genomför en ögonundersökning för att utesluta tecken på förhöjt intrakraniellt tryck.

Cystor belägna vid kranialnerv 8 med symtom ska bedömas via hörsel- och balansklinik.

Remiss till öppenvårdsmottagning neurologi alternativt neurokirurgisk mottagning

  • Radiologi påvisar en arachnoidalcysta
  • Vid misstanke om att arachnoidalcystan är symtomgivande

Remissinnehåll

  • Patientens symtom
  • Samsjuklighet för att kunna bedöma operabilitet
  • Information om patienten ställer sig helt avvisande till eventuell kirurgisk åtgärd
  • Aktuell medicinering
  • MRT (helst med membran/flödeskänsliga sekvenser) som ska länkas till och granskas av neuroradiolog (granskningsremiss skrivs till neuroradiolog, om äldre undersökning är genomförd på hjärnan ska dessa nämnas i remissen för jämförelse)
  • MRT ska ej vara äldre än 6 månader

Bakgrund

Epidemiologi

Arachnoidalcystor kan finnas i hela neuroaxis men oftast belägna i mellersta skallgropen. Prevalensen är 2 procent och upptäcks ofta accidentellt.

Utredning

Symtom

Arachnoidalcystor är godartade cystor som utspringer från arachnoidean. De flesta är asymtomatiska och utan behov av någon åtgärd.

Ett fåtal cystor kan påverka likvorcirkulationen och patienten drabbas då av hydrocefala symtom och bör skyndsamt remitteras/handläggas akut.

Andra cystor kan påverka hjärnparenkymet på grund av cystans expansiva effekt, dessa cystor kan bland annat ge huvudvärk alternativt andra neurologiska symtom.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingen för patienter med symtomgivande arachnoidalcystor kan vara cystoperitoneal shunt alternativt fenestrering av cystan.

Vid fenestrering öppnas cystan upp mot likvorrummet, denna operation kan genomföras endoskopiskt alternativt genom öppen kirurgi.

Patient som ska genomgå operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol och tobaksrökning kan påverka organen och viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid riskbruk av alkohol.

  • Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter.
  • Personer med lägre konsumtion bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll fyra veckor före operation.
  • Rökstopp rekommenderas 4-6 veckor före och efter operation.

Patientinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Personalinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Uppföljning

3 månader postoperativt bedöms patienten av neurokirurg. Då genomförs även en uppföljande MRT.

Komplikationer

Hos patienter som erhållit shunt: Det kan uppstå blödningar, infektioner eller dislokationer av shuntsystemet. Detta händer relativt sällan men kan uppstå flera år efter operationen.

Vid misstanke om blödning bör en snar CT skalle genomföras. Om patienten drabbas av en shuntinfektion krävs då oftast att shuntsystemet avlägsnas. Kontakt med neurokirurg bör tas om shuntslangen har penetrerat huden, om operationssåren på skallen eller buken ter sig infekterade eller om patienten har meningittecken.

Vid misstanke om dislokation av shunt kan en CT skalle genomföras samt shuntöversikt vilket innebär en slätröntgen över shuntförloppet (skalle, thorax, buk).

Vid neurologisk påverkan eller skalltrauma var frikostig med CT över hjärnan hos både patienter som genomgått shuntoperation eller fenestrering av arachnoidalcysta.

Om innehållet

Författare: Lisa Arvidsson, specialist i neurokirurgi, Patientområde Sjukdomar i Nervsystemet, Tema Neuro, Karolinska Universitetssjukhuset

Granskare: Bengt Gustavsson, överläkare, Patientområde Neurokirurgi, Tema Neuro, Karolinska Universitetssjukhuset, Hedda Aguero Eklund, specialist i allmänmedicin, Stureplans vårdcentral, Karin Lodin, ST-läkare, Älvsjö vårdcentral, Esbjörn Bergman, specialist i allmänmedicin, Boo vårdcentral

Publicerat:

Uppdaterat: