Axelledsartros

Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett.

Axelledsartros är mer sällsynt än artros i höft- och knäled.

Epidemiologi

Axelledsartros debuterar oftast efter 65 års ålder.

Riskfaktorer

• Återkommande luxationer
• Rotatorkuffskada
• Tidigare infektioner, fraktur eller axeloperation
• Axelbelastande arbete
• Reumatoid artrit
  

Symtom

Typiska symtom är:

• Belastnings- och rörelserelaterad smärta, i senare skede vilosmärta och nattlig värk
• Nedsatt funktion - låsningar och upphakningar
• Morgonstelhet och stelhet efter vila som går över inom 30 min när patienten kommit igång
• Ledpåverkan - intermittent ledsvullnad, i senare skede leddeformation

Typiskt för artros är smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.

Status

Typiska statusfynd är:

• Inskränkt rörelseomfång, passivt och aktivt
• Krepitationer, låsningar och upphakningar

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs oftast kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status.

Diagnosen kan behöva verifieras med bilddiagnostik. Tidigt i förloppet kan röntgen dock vara normal. Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.

Sambandet mellan graden av ledförändring och symtom är svagt. Det är därför viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.

Bilddiagnostik

Slätröntgen är standardundersökning i de fall röntgen är indicerat.

Radiologiska fynd som talar för artros är:

• Ledspringesänkning
• Osteofyter
• Ökad sklerotisering och cystbildning i subkondrala benet

Differentialdiagnoser

• Frusen skuldra
• Impingementsyndrom i axelled
• Rotatorkuffsyndrom
• Labrumskada
• AC-ledssjukdomar
• Polymyalgia reumatika
• Cervikobrakialt syndrom
• Kronisk axelluxation
• Infektioner
• Tumör
• Neuropatier

Handläggning vid behandling

Bild: Lea Greim

Basbehandling utgörs av artrosskola och fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt ges tilläggsbehandling i form av exempelvis fysioterapi, hjälpmedel och läkemedel.

Vid fortsatt svåra besvär trots behandling kan kirurgi vara ett alternativ. Kirurgi förutsätter att patienten genomfört artrosskola och röntgats.

Kirurgi kan vara aktuell vid:

• Oacceptabel smärta och eller värk som inte svarar på analgetika
• Grava vilo- och nattliga smärtor
• Svår funktionsinskränkning och behov av sjukskrivning
• Kvarstående besvär trots adekvat grundbehandling

Fysioterapi

Fysioterapi vid artros innefattar individuellt anpassad, handledd träning hos fysioterapeut. Syftet är att stärka muskulaturen kring den drabbade leden.

Störst symtomlindring ses när patienten tränar, tillgodogör sig information om sjukdomen och, vid behov, minskar i vikt. Effekten är jämförbar med smärtstillande läkemedel. Träningen ger därutöver effekt på den fysiska funktionen.

Överväg fysioterapeutisk tilläggsbehandling om grundbehandling inte haft tillräcklig effekt på smärtan, till exempel elektroakupunktur, TENS och lågenergilaser.

Fysisk aktivitet vid artros, eFyss

Utbildning och stöd

Erbjud artrosskola, förslagsvis enligt BOA (Bättre omhändertagande av artros). Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat:

• Allmän information (träning, ergonomi, kost, smärthantering)
• Individuell träning och eller fysisk aktivitet på recept (FaR)
• Vid behov stöd för viktminskning

Insatsen utvärderas efter tre månader, utvärderingen sker inom ramen för artrosskolan.

Läkemedelsbehandling

• Paracetamol
• COX-hämmare
• Injektion med kortison kan övervägas vid enstaka tillfälle vid inflammation om grundbehandling inte gett tillräcklig symtomlindring
  

I första hand COX-hämmare vid behov under korta perioder. I andra hand paracetamol (kan kombineras med COX-hämmare).

Kirurgisk behandling

När kirurgisk behandling är indicerad genomförs axelartroplastik. Åtgärden kan ge mycket god lindring, över 80% av patienter med axelledsartros blir smärtfria efter kirurgi.

Patienter som ska genomgå operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol och tobaksrökning kan påverka organen och viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid riskbruk av alkohol.

• Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter.
  
• Personer med lägre konsumtion bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll fyra veckor före operation.
  
• Rökstopp rekommenderas 4-6 veckor före och efter operation.

Patientinformation: Rökfri och alkoholfri operation

Personalinformation: Rökfri och alkoholfri operation

Patientinformation

Artros - ledsvikt (1177)

För patienter: Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA-registret)