Bettskador
Vårdprogrammet är inhämtat från Nationellt kliniskt kunskapsstöd, Sveriges Kommuner och Regioner. Tillägg framtagna av Region Stockholm anges tydligt i texten.
Vårdnivå och remissrutiner
Vårdcentral
Omhändertar och behandlar bettskador med och utan infektionssymtom.
Remiss till akutmottagning
- Vid ledskada, omfattande skada, allmänpåverkan med hög feber eller tecken på komplikation, t.ex. avseende cirkulation
- Remiss eller konsultation vid skada som behöver suturering
- Utebliven effekt av systemisk antibiotikabehandling eller försämring under pågående behandlingen
- Om djurbett utomlands eller av importerad hund (om oklart vaccinationsstatus kontakta infektionsjour angående behov av rabies-PEP)
- Rabies rekommendationer för PEP (Smittskydd)
- Rabies rekommendationer för PEP (Smittskydd)
Remissinnehåll
- Bett av djur eller människa
- Om bett av djur utomlands eller av djur som inte genomgått särskild kontroll
- Tidpunkt för skadan, eventuell kontamination av jord
- Relevanta sjukdomar
- Läkemedel och vaccinationsstatus (ffa tetanus och rabies)
Återremiss till vårdcentral
Remissinnehåll
- Behandlingsmeddelande eller slutanteckning med rekommendation kring
- såromläggning
- behandlingstid
- kontrollintervall
- när specialiserad vård bör kontaktas på nytt.
Bakgrund
Rekommendationen ger vägledning i hur infektionsrisk i samband med bettskador bör handläggas.
Bettskador innebär, förutom själva sårskadan, en infektionsrisk som bör beaktas. Infektionen orsakas av bakterier i munhålefloran hos den som tillfogat bettet eller bakterier på huden hos den bitne.
Epidemiologi
Hundbett utgör majoriteten av akutbesök för bettskador och cirka 25 % infekteras. Bett av katt medför uppemot 50 % infektionsrisk och människobett 25 %.
Etiologi
Vilken infektion ett bett ger upphov till varierar med munfloran hos den som bitit. Infektionerna är ofta polymikrobiella. Vid katt- och hundbett är Pasteurella multocida den vanligaste och mest virulenta bakterien.
Kattbett
- Pasteurella multocida är den viktigaste bakterien
- Capnocytophaga canimorsus förekommer
- Bartonella henselae kan orsaka Cat Scratch Disease, särskilt vid immunsuppression
- Stafylococcus aureus är mycket ovanligt vid kattbett
- Vid bett utomlands eller av katt som inte genomgått särskild kontroll vid införsel till Sverige, behöver rabies ingå i riskbedömningen
Hundbett
- Pasteurella-arter är vanligast vid allvarlig infektion
- Andra agens som förekommer är olika sorters streptokocker, stafylokocker, Neisseria, Eikenella samt Capnocytophaga canimorsis
- Vid bett utomlands eller av hund som inte genomgått särskild kontroll vid införsel till Sverige, behöver rabies ingå i riskbedömningen
Människobett
- Infektion orsakas främst av streptokocker eller bakterier i HACEK-gruppen (Haemophilus, Aggregatibacter, Cardiobacterium hominis, Eikenella corrodens, Kingella kingae)
- Stafylokocker är också vanligt
- Även blodsmitta kan överföras vid bett
- Hiv och hepatit behöver ingå i riskbedömningen
Riskfaktorer
Infektionsrisken efter bett är högst vid:
- djupt penetrerande punktionssår
- bett med omfattande vävnadsskador
- lokalisation på händer, fötter och genitalia
- lednära eller protesnära bett.
Utredning
Symtom
Infektionstecken ses redan inom 4 timmar vid pasteurellainfektioner efter katt- och hundbett. Vid infektioner med andra bakterier blir tecken synliga tidigast efter 8 timmar.
Symtom vid infektion efter bett:
- Rodnad
- Svullnad
- Smärta
- Värmeökning
- Purulent sekretion
- Feber
Vid Cat Scratch Disease ses en papel vid bettet/rivsåret samt feber och regional lymfkörtelsvullnad. Infektionen är oftast självläkande.
Anamnes
- Vilket djur tillfogade bettet
- Tidpunkt för skadan
- Relevanta sjukdomar och läkemedel
Status
- Bedöm allmäntillstånd
- Bedöm bettets djup och närhet till leder
- Kontrollera distalstatus vid extremitetsskada
Handläggning vid utredning
- Diagnosen ställs kliniskt
- Det är viktigt att odla från infekterat sår eller abscess inför eventuell antibiotikabehandling och då komplikationer kan utvecklas
- Risken för rabies bör beaktas efter djurbett utomlands eller av djur som inte genomgått särskild kontroll vid införsel till Sverige
Patient med ledskada, omfattande skada, allmänpåverkan eller tecken på komplikation: Överväg bedömning akut inom specialiserad vård.
Laboratorieprover
- Sårodling, aerob och anaerob, rekommenderas vid infektionstecken. Ange att det är ett bett, djurart och bettets lokalisation på odlingsremissen.
- Vid människobett, överväg provtagning för blodsmitta.
- Överväg provtagning för hiv och hepatit B+C vid människobett
Behandling
Bedöm om risk för rabiessmitta (Smittskydd)
Handläggning vid behandling
- Rengör och lägg om såret
- Överväg att konsultera specialiserad vård vid skada som kräver slutning
- Överväg antibiotika som profylax eller behandling
- Överväg vaccin mot stelkramp vid sår kontaminerat med jord
Rengöring av sår
- Spola såret noggrant och rikligt med koksalt (med spruta)
- Dränera eventuell abscess
- Revidera genom att skära bort all död vävnad
- Tejpa eller suturera endast reviderade sår och aldrig punktionssår
Läkemedelsbehandling
Antibiotikaprofylax
Förebyggande antibiotikabehandling rekommenderas vid hudpenetrerande bett som är lokaliserade till ansikte, i direkt anslutning till led och till patienter med nedsatt immunförsvar. Profylax rekommenderas inom 24 timmar med samma preparatval som vid manifest infektion och ges i tre dygn.
Antibiotika vuxna och barn
Typ av bett
| Antibiotikum
| Dos vuxna
| Dos barn
| Behandlingstid (dygn) |
|---|---|---|---|---|
Katt | PcV* | 1g x 3 | 25 mg/kg x 3 | 10 |
Hund**
| amoxicillin-klavulansyra | 500 mg x 3
| 20 mg + 5 mg/kg x 3
| 10
|
Människa
| amoxicillin-klavulansyra | 500 mg x 3
| 20 mg + 5 mg/kg x 3
| 10
|
Alla bett vid pc-allergi typ 1 | trimetoprim-sulfametoxazol
| 800 mg + 160 mg x 2
| 15 mg + 3 mg/kg x 2
| 10
|
doxycyklin
| 200 mg dag 1, sedan 100 mg x 1 | 9
|
* Vid sent debuterande infektion (> 2 dygn), lednära infektion, bett i ansikte eller immunsuppression kan amoxicillin-klavulansyra övervägas.
** Bett från mindre sällskapsdjur som kanin och hamster behandlas som hundbett.
Detta p.g.a. ökad förekomst av stafylococcus aureus. Heracillin, Klindamycin och perorala cefalosporiner saknar effekt på pasturella multocida.
Komplikationer
Komplikationer som förekommer, särskilt efter kattbett, är:
- tenosynovit
- artrit
- osteit
- abscessutveckling
- endokardit (sällsynt)
- rabiessmitta (efter djurbett utomlands).
Patientinformation
- Hund och kattbett (1177)
- Människobett (1177)