Dupuytrens kontraktur

Medicinskt område:
Rörelseorganen

Vårdprogrammet är inhämtat från Nationellt kliniskt kunskapsstöd, Sveriges Kommuner och Regioner. Tillägg framtagna av Region Stockholm anges tydligt i texten.

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Primär bedömning

Primärvårdsrehabilitering arbetsterapi

  • Bedömning av grad av funktionsinskränkning och sträckdefekt

Remiss till öppenvårdsmottagning ortopedi eller handkirurgi

  • Vid funktionsnedsättning i kombination med sträckdefekt >30° i MCP- eller PIP-led

Remissinnehåll

  • Lokalstatus med grad av sträckdefekt i respektive led
  • Uppgift om eventuell tidigare kirurgi i handen (recidiv)
  • Grad av besvär arbete/ADL/socialt
  • Andra relevanta sjukdomar och hälsotillstånd
  • Läkemedel (framförallt blodförtunnande medel)
  • Röntgenundersökning är onödig vid klar diagnos

Bakgrund

Definition

Sjukdomen benämns även vikingasjukan och innebär en förtjockning och skrumpning som utvecklas till en kontraktur av fascian i handflatan.

Epidemiologi

Dupuytrens kontraktur förekommer främst hos män över 60 år men kan debutera betydligt tidigare. Sjukdomen är vanligare i Nordeuropa än i övriga världen.

Etiologi

Ökad kollagenproduktion leder till fibros som successivt utvecklas till en kontraktur.

Riskfaktorer

  • Hereditet
  • Diabetes
  • Ålder > 45 år

Utredning

Symtom

Symtom vid Dupuytrens kontraktur utvecklas över lång tid och har i typiska fall följande förlopp:

  • hård knuta i handflatan som i undantagsfall kan ömma
  • en eller flera spända strängar i handflatan
  • sammandragning av strängarna
  • kontraktur av fingrarna (vanligen ring- och lillfingrar).

Patienten söker vanligen sjukvård först när kontrakturen försämrar förmågan att sträcka och spreta med de drabbade fingrarna.

Status

Typiska kliniska fynd är:

  • noduli i distala handflatan, lateralt
  • hårda strängar syns eller palperas i handflatan eller över basalfalangerna
  • aktiv och passiv sträckdefekt i engagerade fingrar, vanligen initialt i MCP-leder och därefter i PIP-leder.

Ofta engageras ring- och lillfinger, vanligen bilateralt. Ibland kan subkutana förtjockningar uppträda på fingrarnas dorsalsida över mellanlederna. Kontraktur kan även förekomma på fotsulor och penis.

 

Bilden visar ett foto på kontraktur i MCP-led med sträckdefekt > 30°. Turkos illustration i bilden visar hur graden av kontrakturen mäts.

Foto på kontraktur i MCP-led med sträckdefekt > 30°. Turkos illustration i bilden visar hur graden av kontrakturen mäts.

Bild: Rita Grazina et al. 2019

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs utifrån anamnes och status.

Differentialdiagnoser

  • Triggerfinger, stenoserande tendovaginit – upphakning eller temporär låsning i flekterat läge
  • Sträcksenskada eller senluxation – fingret kan passivt sträckas ut fullt
  • Senskideganglion – kan ge en ömmande uppdrivning i anslutning till flexorsenor
  • Tumör
  • Kontrakturer till följd av ärr, spasticitet efter stroke eller annan led- eller muskelsjukdom

Behandling

Handläggning vid behandling

Informera patienten om att Dupuytrens kontraktur endast behöver behandlas om kontrakturen ger en funktionsnedsättning. Vid behov kan en arbetsterapeut bedöma graden av funktionsinskränkning och sträckdefekt.

Ortoser, tänjningar, salvor och andra konservativa åtgärder har ingen dokumenterad effekt.

Kirurgisk behandling kan vara aktuell vid funktionsnedsättning i kombination med sträckdefekt > 30° i MCP-led respektive PIP-led.

Kirurgisk behandling

  • Nålfasciotomi –  bindvävssträngen delas i lokalbedövning med flera nålstick och strängen bryts av.
  • Öppen kirurgi – angripen palmarfascia avlägsnas.

Nålfasciotomi är skonsammare för patienten och medför enklare rehabilitering. Recidivrisken är dock högre än vid öppen kirurgi.

 

Patienter som ska genomgå operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol och tobaksrökning kan påverka organen och viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid riskbruk av alkohol.

  • Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter.
  • Personer med lägre konsumtion bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll fyra veckor före operation.
  • Rökstopp rekommenderas 4-6 veckor före och efter operation.

Patientinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Personalinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Patientinformation

Dupuytrens kontraktur, 1177

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.