Dupuytrens kontraktur

Definition

Sjukdomen benämns även vikingasjukan och innebär en förtjockning och skrumpning som utvecklas till en kontraktur av fascian i handflatan.

Epidemiologi

Dupuytrens kontraktur förekommer främst hos män över 60 år men kan debutera betydligt tidigare. Sjukdomen är vanligare i Nordeuropa än i övriga världen.

Etiologi

Ökad kollagenproduktion leder till fibros som successivt utvecklas till en kontraktur.

Riskfaktorer

• Hereditet
• Diabetes
• Ålder >45 år
  

Symtom

Symtom vid Dupuytrens kontraktur utvecklas över lång tid och har i typiska fall följande förlopp:

• Hård knuta i handflatan som i undantagsfall kan ömma
• En eller flera spända strängar i handflatan
• Sammandragning av strängarna
• Kontraktur av fingerleder (vanligen MCP- eller PIP-led i ring- eller lillfinger)

Patienten söker vanligen sjukvård först när kontrakturen försämrar förmågan att sträcka och spreta med de drabbade fingrarna.

Status

Typiska kliniska fynd är:

• Noduli i distala handflatan, lateralt
• Hårda strängar syns eller palperas i handflatan eller över basalfalangerna
• Aktiv och passiv sträckdefekt i engagerade fingrar, vanligen initialt i MCP-leder och därefter i PIP-leder

Ofta engageras ring- och lillfinger, vanligen bilateralt. Ibland kan subkutana förtjockningar uppträda på fingrarnas dorsalsida över mellanlederna. Kontraktur kan även förekomma på fotsulor och penis.

Foto på kontraktur i MCP-led med sträckdefekt >30°. Turkos
illustration i bilden visar hur graden av kontrakturen mäts.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs utifrån anamnes och status.

Differentialdiagnoser

• Triggerfinger, stenoserande tendovaginit – upphakning eller temporär låsning i flekterat läge
• Sträcksenskada eller senluxation – fingret kan passivt sträckas ut fullt
• Senskideganglion – kan ge en ömmande uppdrivning i anslutning till flexorsenor
• Tumör
• Kontrakturer till följd av ärr, spasticitet efter stroke eller annan led- eller muskelsjukdom
  

Handläggning vid behandling

Informera patienten om att Dupuytrens kontraktur endast behöver behandlas om kontrakturen ger en funktionsnedsättning. Vid behov kan en arbetsterapeut bedöma graden av funktionsinskränkning och sträckdefekt.

Ortoser, tänjningar, salvor och andra konservativa åtgärder har ingen dokumenterad effekt.

Kirurgisk behandling kan vara aktuell vid funktionsnedsättning i kombination med sträckdefekt >30° i MCP-led respektive PIP-led.

Kirurgisk behandling

• Nålfasciotomi – bindvävssträngen delas i lokalbedövning med flera nålstick och strängen bryts av.
• Öppen kirurgi – angripen palmarfascia avlägsnas.
  

Nålfasciotomi är skonsammare för patienten och medför enklare rehabilitering. Recidivrisken är dock högre än vid öppen kirurgi.

Patienter som ska genomgå operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol och tobaksrökning kan påverka organen och viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid riskbruk av alkohol.

• Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter.
• Personer med lägre konsumtion bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll fyra veckor före operation.
• Rökstopp rekommenderas 4-6 veckor före och efter operation.

Patientinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Personalinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Stöd inom försäkringsmedicin, Socialstyrelsen: Dupuytrens kontraktur

Dupuytrens kontraktur (1177)