Höftledsartros

Medicinskt område:
Rörelseorganen

Vårdprogrammet är inhämtat från Nationellt kliniskt kunskapsstöd, Sveriges Kommuner och Regioner. Tillägg framtagna av Region Stockholm anges tydligt i texten.

Vårdnivå och remissrutiner

Fysioterapeut eller primärvårdsrehabilitering

  • Primär bedömning vid misstänkt höftledsartros
  • Behandling
  • Artrosskola (via primärvårdsrehabilitering)

Remiss krävs ej.

Husläkarmottagning

  • Utredning vid utebliven förbättring eller misstanke om differentialdiagnoser
  • Eventuell läkemedelsbehandling
  • Optimering av andra sjukdomar och hälsovanor inför operation

Remiss till öppenvårdsmottagning ortopedi

Bedömning för kirurgisk behandling om patienten är intresserad av operation vid:

  • Oacceptabel smärta och som inte svarar på analgetika
  • Grava vilo- och nattliga smärtor
  • Svår funktionsinskränkning och behov av sjukskrivning
  • Kvarstående besvär trots adekvat grundbehandling

Inför remiss behöver artros verifieras med röntgen. Beställ om möjligt ”Belastad röntgen med kalibreringskula”. Detta medför ingen extra kostnad för röntgenundersökningen men gör att extra bilder i de flesta fall inte behöver tas inför protesoperation.

Remissinnehåll

  • Preciserad diagnos- och frågeställning
  • Symtom, höftstatus och BMI
  • Utvärdering av behandling, fysioterapi och artrosskola
  • Fysisk aktivitet, rökning, alkohol
  • Relevanta sjukdomar och (uppdaterad) medicinlista
  • Resultat av röntgensvar (ej är äldre än 12 månader) med uppgifter om var och när denna är gjord
  • Om patienten är opererad tidigare - ange var och när för eventuell rekvisition av journalkopior och röntgenbilder

Bakgrund

Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett.

Riskfaktorer

  • Ledskada
  • Ålder över 45 år
  • Övervikt
  • Hereditet
  • Ensidig långvarig ledbelastning

Utredning

Symtom

Typiska symtom är:

  • belastningssmärta i ljumsken eller på utsidan av höften med utstrålning ner mot knät
  • igångsättningssmärta under de första minuterna när patienten reser sig och börjar gå
  • stelhet - morgonstelhet och stelhet efter vila som går över inom 30 min när patienten kommit igång
  • nedsatt funktion - svårigheter att gå eller att ta på strumpor
  • mekaniska besvär - upphakning och eller låsning som kan begränsa gångförmåga
  • i senare skede har patienten även vilosmärta, nattlig värk och hälta.

Typiskt för artros är smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.

Status

Typiska statusfynd är:

  • ändrat gångmönster och eventuellt hälta
  • inskränkt rörelseomfång och smärta vid passiv inåtrotation, abduktion och flexion
  • krepitationer, låsningar och upphakningar kan förekomma
  • benlängdsskillnad kan förekomma.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status.

Sambandet mellan graden av ledförändring och symtom är svagt. Därför är det viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.

Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.

Bilddiagnostik

Standardundersökning är slätröntgen med belastade bilder i de fall röntgen är indicerat.

Radiologiska fynd som talar för artros är:

  • ledspringesänkning
  • osteofyter
  • ökad sklerosering och cystbildning i subkondrala benet.

Differentialdiagnoser

  • Trokantertendinit
  • Piriformissyndrom
  • Smärta i höften orsakad av ryggproblem
  • Trauma
  • Reumatoid artrit
  • Artriter som septisk artrit och reaktiv artrit
  • Osteonekros
  • Osteokondrit
  • Tumör

Behandling

Handläggning vid behandling

 Illustration av en behandlingspyramid som visar vilken behandling som ska användas vid ett vist stadie av artros.

Bild: Lea Greim

Basbehandling utgörs av artrosskola och fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt ges tilläggsbehandling i form av exempelvis läkemedel och hjälpmedel.

Vid fortsatt svåra besvär trots behandling enligt behandlingspyramiden kan kirurgi vara aktuellt. Det förutsätter att patienten genomfört artrosskola samt röntgats.

Kirurgi kan vara aktuellt vid:

  • oacceptabel smärta trots analgetika
  • grava vilo- och nattliga smärtor
  • svår funktionsinskränkning (behov av sjukskrivning)
  • kvarstående besvär trots adekvat grundbehandling.

Fysioterapi

Fysioterapi vid artros innefattar individuellt anpassad, handledd träning hos fysioterapeut. Syftet är att stärka muskulaturen kring den drabbade leden.

Störst symtomlindring ses när patienten tränar, tillgodogör sig information om sjukdomen och, vid behov, minskar i vikt. Effekten är jämförbar med smärtstillande läkemedel. Träningen ger därutöver effekt på den fysiska funktionen.

Överväg fysioterapeutisk tilläggsbehandling om grundbehandling inte haft tillräcklig effekt, till exempel gånghjälpmedel eller käpp.

Utbildning och stöd

Erbjud artrosskola, förslagsvis enligt BOA (Bättre omhändertagande av artros). Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat:

  • allmän information (träning, ergonomi, kost, smärthantering)
  • individuell träning och eller fysisk aktivitet på recept (FaR)
  • vid behov stöd för viktminskning.

Insatsen utvärderas efter tre månader, utvärderingen sker inom ramen för artrosskolan.

Läkemedelsbehandling

  • Paracetamol
  • COX-hämmare

Långvariga besvär kan behöva behandlas som långvarig nociceptiv smärta.

Kortisoninjektioner ska inte ges, behandlingen saknar effekt eller ger endast kortvarig smärtlindring.

Kirurgisk behandling

När kirurgisk behandling är indicerad genomförs höftledsplastik.

 

Patienter som ska genomgå operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol och tobaksrökning kan påverka organen och viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid riskbruk av alkohol.

  • Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter.
  • Personer med lägre konsumtion bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll fyra veckor före operation.
  • Rökstopp rekommenderas 4-6 veckor före och efter operation.

Patientinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Personalinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.

Har du frågor, förslag eller feedback?