Käkledsbesvär

Medicinskt område:
Öron-näsa-hals

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Primär bedömning.

Remiss till bettfysiologisk mottagning

Patienter med följande symtom:

  • Smärtsam käkfunktionsstörning/rörelseinskränkning såsom upphakning/låsning.
  • Tuggmuskelrelaterad spänningshuvudvärk
  • Käkledsartros med käkledssmärta
  • Ansiktssmärta

Remissinnehåll

  • Anamnes inklusive symptomduration samt eventuell bettskenebehandling
  • Status inklusive gapförmåga mm
  • Tidigare sjukdomar
  • Resultat av utförda undersökningar
  • Vid artritmisstanke, resultat av MR med kontrast
  • Aktuell medicinering inklusive eventuellt insatt NSAID-behandling
  • Övrigt

Remiss till käkkirurgisk mottagning (Mottagningen Kraniofacial- och käkkirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset)

Patienter över 23 år med följande symtom:

  • Käkledssmärta med nedsatt gapförmåga (< 35 mm), vilken ej svarar på
  • NSAID-behandling under 4-6 veckor
  • Smärtsam käkledsknäppning, smärtsam upphakning/låsning, vilken ej svarat på NSAID-behandling under 4-6 veckor
  • Svullnad över käkleden
  • Upprepad luxation (utesluter subluxationer)

Remissinnehåll

  • Anamnes inklusive symptomduration samt eventuell bettskenebehandling
  • Status inklusive gapförmåga i mm
  • Tidigare sjukdomar
  • Resultat av utförda undersökningar
  • Aktuell medicinering inklusive eventuellt insatt NSAID-behandlin
  • Övrigt

Bakgrund

Epidemiologi

Cirka 20 procent av befolkningen har ansiktssmärta och käkfunktionsstörning som myofaciell smärta, spänningshuvudvärk, diskrelaterad knäppning, upphakning eller låsning. Vid knäppningar och låsningar som inte smärtar föreligger vanligen ingen indikation för behandling. Föreligger smärta är antiinflammatorisk, beteendeinriktad och avlastande behandling förstahandsalternativet. Primärt sker denna behandling hos patientens ordinarie tandläkare alternativt hos specialist i bettfysiologi.

I svårare fall kan käkledsoperation övervägas. De vanligaste diagnoserna som leder till käkledsoperation är diskrelaterad patologi såsom smärtsamma upphakningar, kronisk låsning med artrit och artros som ej svarat på avlastande non-invasiv behandling. Tillsammans svarar dessa diagnoser för 75 procent av operationerna. I Stockholm utförs cirka 150 käkledsoperationer per år.

Etiologi

Etiologin är i stort okänd men några av de i litteraturen föreslagna riskfaktorerna är hypermobilitet, trauma och överbelastning.

Riskfaktorer

Reumatologisk sjukdom är en känd riskfaktor liksom generell artros. Det vanligaste är dock att besvären uppträder på en i övrigt ledfrisk person.

Utredning

Symtom

  • Distinkt lokaliserad smärta över käkleden (preaurikulärt) vid käkrörelser. Som regel unilaterala symtom. Rörelsesmärta vid gapning och vid rörelse av underkäken framåt och i sidled.
  • Smärta vid palpation lateralt ifrån över aktuell käkled.
  • Käkledsljud i form av knäppning eller krepitation.
  • Osymmetrisk gaprörelse. Sidorörelse mot besvärsfria leden vanligen inskränkt och smärtande.
  • Ibland ingen kontakt mellan tänderna på den sjuka sidan på grund av ödem i leden.

Handläggning vid utredning

Oftast tillräckligt med anamnestagning, palpation av käkleder och tuggmuskler, mätning av maximal gapförmåga mellan framtänderna samt bedömning om käkrörelser smärtar.

Differentialdiagnoser

  • Myofasciellt smärttillstånd
  • Annan orofacial smärta
  • Temporalisarterit
  • Öronpatologi
  • Parotit

Behandling

Handläggning vid behandling

Lokal artrit/artralgi

Primärt kan patienten behandlas med NSAID-preparat. Tydlig effekt på denna behandling kan dröja 3-4 veckor.

Rekommendera skonkost i 2 veckor i syfte att avlasta leden.

Om tandgnissling/pressning misstänks ska ordinarie tandläkare alternativt specialisttandläkare i bettfysiologi konsulteras för utförande av bettskena innan remiss skrivs till käkkirurg.

Käkluxation

Akut luxation ska handläggas skyndsamt. Kontakta jourhavande käkkirurg, Karolinska Universitetssjukhuset, tel: 08-517 70 000 för att komma överens om tid och plats för bedömning och behandling.

Vänta aldrig med reponering. Ju längre tid som förflyter desto svårare blir det att reponera. Reposition görs lättast genom att ha patienten sittande, stå framför patienten och trycka nedåt mot underkäkens kindtänder med båda tummarna och samtidigt be patienten att försiktigt bita ihop. Inget förband behövs. Be patienten undvika stor gapning och att hålla emot med handen under hakan vid gäspning. Om svårt att reponera manuellt, sedera och därmed även muskelrelaxera patienten och gör nytt försök. Remiss till akutmottagning snarast om reponering misslyckas.

Uppföljning

Om behandling är insatt via allmänläkare/tandläkare och denna inte haft adekvat effekt inom 4-6 veckor, bör remiss till käkkirurg eller bettfysiolog utfärdas.

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.