Karpaltunnelsyndrom

Medicinskt område:
Rörelseorganen

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Primär bedömning

Primärvårdsrehabilitering arbetsterapi

  • Bedömning, ergonomisk rådgivning och behandling med ortos

Remiss till öppenvårdsmottagning ortopedi eller handkirurgi

För ställningstagande till kirurgisk behandling vid:

  • Besvär av grad II och III (värk, motorisk påverkan på tumopposition, konstant domning eller nedsatt känsel)
  • Utebliven förbättring trots konservativ behandling med nattskena

Remissinnehåll

  • Duration och grad av smärta eller värk
  • Intermittent eller konstant känselbortfall (mer brådskande om konstant känselbortfall)
  • Statusfynd
  • Duration och resultat av ortosbehandling
  • Resultat av eventuell neurofysiologisk utredning och var undersökningen utförts
  • Andra relevanta sjukdomar och hälsotillstånd
  • Läkemedel (framförallt blodförtunnande medel)

Bakgrund

Epidemiologi

Karpaltunnelsyndrom är vanligast i medelåldern och förekommer tre gånger så ofta hos kvinnor som hos män.

Etiologi

En ökad vävnadsvolym i karpaltunneln ger en tryckökning som påverkar medianusnerven i handleden.

Flera riskfaktorer kan utlösa karpaltunnelsyndrom men ofta är orsaken bakom okänd.

Karpaltunnelsyndrom

Nervus medianus innervationsområde.

Riskfaktorer

  • Graviditet
  • Statisk långvarig belastning (t.ex. hålla mobiltelefon, köra bil) eller upprepat arbete med flekterade händer, tungt arbete eller användning av vibrerande maskiner (t.ex. motorgräsklippare eller cykla)
  • Diabetes
  • Hypotyreos
  • Reumatoid artrit
  • Alkoholberoende
  • Övervikt
  • Handledstrauma

Utredning

Symtom

Symtomen förekommer inom medianusnervens utbredningsområde, ofta bilateralt och kännetecknas av:

  • Domningar och stickningar – initialt ofta nattetid, besvären lindras av att skaka handen.
  • Värk – uppträder ofta i senare skede, kan stråla ut mot underarm.
  • Försämrad finmotorik och muskelstyrka – uppträder i ett senare skede.

Besvären tilltar ofta efter statiska aktiviteter eller konstant böjning av handleden.

Patienten kan ha svårt att lokalisera vilka fingrar som är påverkade. Be då patienten specifikt fundera över om lillfingret är påverkat.

Status

Typiska fynd är:

  • Positiva provokationstester – Phalens test och Tinels test.
  • Nedsatt sensibilitet i fingrarna – tvåpunktsdiskrimination.
  • Nedsatt kraft i tummen vid volarabduktion och opposition.

Vid oklart status uteslut annan sjukdom proximalt om karpaltunneln. Undersök underarm, armbåge, axel och halsrygg inklusive neurologstatus.

Karpaltunnelsyndrom, Phalens test

Phalens test: Volarflexion i handleden utlöser domningar efter
30–60 sekunder. Avbryt testet när domning uppträder.

Karpaltunnelsyndrom, Tinels test

Tinels test: Perkutera över karpaltunneln. Knackningen utlöser smärta och stickningar i medianusnerven.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs kliniskt utifrån symtom och status och graderas utifrån sensibilitet, smärta och motorik. Bedömningen kan med fördel göras av arbetsterapeut.

Gradering vid utredning av karpaltunnelsyndrom

Kännetecken

Grad I

Grad II

Grad III

Sensibilitet

Domningar intermittent

Domningar konstant

Uttalat nedsatt känsel

Värk

Nej

Ibland

Konstant, ibland med utstrålning mot underarmen

Motorik

Ingen påverkan

Mindre motorisk påverkan, tenarartrofi kan förekomma

Uttalad motorisk påverkan och synlig tenarartrofi

Provokationstest

Ofta negativt, ibland svagt positivt

Positivt

Positivt

Vid misstanke om sekundärt karpaltunnelsyndrom genomförs riktad provtagning.

Om diagnosen inte kan ställas kliniskt kan ENeG/EMG (elektroneurografi/elektromyografi) vara aktuellt. En fjärdedel av alla patienter med milda karpaltunnelsymtom uppvisar normal neurofysiologi trots symtom.

Differentialdiagnoser

  • Kompression av ulnaris- eller radialisnerven
  • Cervikal rizopati
  • Polyneuropati
  • Kompression av medianusnerven proximalt om karpaltunneln (pronatorsyndrom)

Behandling

Handläggning vid behandling

Graden av symtom styr val av behandling:

  • Grad I – konservativ behandling med nattskena
  • Grad II och III – kirurgisk behandling, nattskena i väntan på åtgärd

Ta hänsyn till och behandla utlösande faktorer.

Vid utebliven förbättring trots konservativ behandling med nattskena kan kirurgisk behandling vara aktuell.

Arbetsterapi

Arbetsterapeut bör utprova ortosen, ge ergonomiska råd samt följa upp behandlingen.

Den utprovade ortosen:

  • Bibehåller handleden i en neutral position med fingrarna fria
  • Används nattetid i minst fyra veckor
  • Kan användas dagtid vid behov

Kirurgisk behandling

När kirurgisk behandling är indicerad genomförs friläggning av medianusnerven på handledsnivå. Behandlingseffekten är god och livslång, mellan 80 och 90% blir återställda.

Patienter som ska genomgå operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol och tobaksrökning kan påverka organen och viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid riskbruk av alkohol.

  • Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter.
  • Personer med lägre konsumtion bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll fyra veckor före operation.
  • Rökstopp rekommenderas 4-6 veckor före och efter operation.

Patientinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Personalinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Sjukskrivning

Stöd inom försäkringsmedicin, Socialstyrelsen: Karpaltunnelsyndrom

Patientinformation

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.