Kronisk prostatit


Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Patienter med förstagångsbesvär och vid recidiv av tidigare känd sjukdom.

Remiss till öppenvårdsmottagning urologi

  • Vid oklar diagnos
  • Vid täta recidiv (inom 2 månader)
  • Terapiresistenta patienter

Bakgrund

Etiologi

Klassifikation av prostatit enligt NIH (National Institutes of Health):

  1. Akut bakteriell prostatit
  2. Kronisk bakteriell prostatit
  3. Kronisk abakteriell prostatit (Chronic Pelvic Pain Syndrome, CPPS)
    a. inflammatorisk
    b. icke inflammatorisk
  4. Icke symtomatisk inflammatorisk prostatit

Skillnaden mellan 3a och 3b är att man fått vita blodkroppar i prostataexprimatet. Detta har ingen klinisk relevans och undersökningen behöver inte göras. Grupp 3a och 3b kan slås ihop till CPPS.

CPPS genes är inte klarlagd men varken inflammation eller infektion är trolig orsak. Bäckenbottenmuskulaturen är involverad och spasm samt dysfunktionell smärtmodulering i området kan vara förklaringsmodeller.

Att kyla kan orsaka ett skov och/eller försämra symtom kan bero på köldallodyni (kyla uppfattas som smärtsam) och/eller vasokonstriktion i bäckenbottens muskulatur hos den predisponerade mannen.

Utredning

Symtom

Komplex symtombild med stor interindividuell variation. Vanligt är att kyla försämrar och att värme förbättrar. Symtomen varierar i intensitet med vecko- till månadslånga skov.

  • Smärtor: perineum, skrotum, ljumskar, ländrygg och suprapubiskt
  • Miktionsproblem: sveda vid miktion, imperativa trängningar
  • Sexuella problem: smärtsamma ejakulationer och sekundärt till smärtorna nedsatt libido och erektil dysfunktion

Status

Prostatapalpation

Laboratorieprover

  • CRP
  • Urinsticka
  • Urinodling
  • PSA

Differentialdiagnoser

  • Smärta utlöst av ländryggssjukdomar
  • Benign prostatahyperplasi (BPH) - drabbar oftast män >50 år, men förekommer ibland hos yngre
  • Prostatacancer (Rektalpalpation ua? Normalt PSA?)
  • UVI (normal urinsticka/urinodling)
  • Blåscancer (makroskopisk hematuri?)
  • Neurogen blåsrubbning (efter stroke eller på grund av MS, diabetes eller annan neurologisk sjukdom) är en vanlig orsak till LUTS. Neurogena sjukdomar ger ofta upphov till trängningar, men tömningsbesvär kan också förekomma om blåsmuskulaturen ej fungerar normalt
  • Prostatit kan ibland vara en komponent vid inflammatoriska bindvävssjukdomar, som Reiters syndrom (artrit i kombination med uveit och prostatit/uretrit)

Behandling

  • Omhändertagandet är viktigt! Informera noggrant! Oftast rör det sig om ett helt ofarligt spänningstillstånd i bäckenbottenmuskulaturen, vilket förvärras av stress
  • Varma bad och varm klädsel har ibland god effekt. De flesta patienterna blir sämre av kyla (undvik våta badbyxor)
  • Bio-feedback-träning hos uroterapeut eller sjukgymnast för att lära sig slappna av i bäckenbottenmuskulaturen

Läkemedelsbehandling

  • ’ Undvik antibiotika vid CPPS, kan ha en positiv effekt vid första skovet men den effekten upprepas sällan vid recidiv
  • Antiflogistika (NSAID) under 3-4 veckor
  • Alfa-1-receptorblockare provas under 3-4 veckor om patienten har inslag av LUTS med tömningssvårigheter

Kloka listan

Kloka listan - Urologi

Klokal listan - Smärta inflammation

Uppföljning

  • Omhändertagandet viktigt.
  • Vid typisk symtomatologi behöver ingen uppföljande provtagning göras.

Om innehållet

Författare: Gustaf Allerstrand, distriktsläkare, Täby Centrum Doktorn

Granskare: Lars Häggarth, överläkare, Capio S:t Görans Sjukhus

Publicerat:

Uppdaterat: