Ohälsosamma matvanor

Medicinskt område:
Levnadsvanor
ICD-10-SE: info saknas
Länk till telefonkonsulter
Publicerat: November 2020
Uppdaterat: November 2020

Vårdnivå och remissrutiner

Alla vårdgivare ska kunna

  • uppmärksamma ohälsosamma matvanor
  • ge enkla råd
  • remittera vidare vid behov för rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal.

Husläkarmottagning

Arbete med hälsosamma matvanor vid prevention och behandling ingår i uppdraget som specialist i allmänmedicin. Alla ska kunna ge enkla råd och de flesta rådgivande samtal, exempelvis sjuksköterska/distriktssköterska. Åtgärden kvalificerat rådgivande samtal kan ges av legitimerad dietist eller annan legitimerad vårdpersonal med fördjupad ämneskompetens och utbildning i metoden som används under samtalet.

Familjestödsprogram erbjuds av speciellt utbildad vårdpersonal antingen på vårdcentral, på barnavårdscentral eller på primärvårdsrehabilitering.

Återremiss till husläkarmottagning

Remiss för kvalificerat rådgivande samtal alternativt rådgivande samtal skickas till primärvården.

Remissinnehåll

Exempelvis:

  • Patientens sjukdomar, tillstånd, BMI, aktuella provsvar
  • Beskrivning av frågeställning
  • Önskemål av åtgärd

Bakgrund

Matvanorna spelar stor roll för hälsan både på kort och på lång sikt. Maten behöver vara varierad för att kroppens behov av olika näringsämnen ska tillgodoses. Innehållet av energi i maten bör anpassas utifrån individens behov och aktivitetsgrad. Matvanorna har stor betydelse för den framtida hälsan. Ohälsosamma matvanor ökar kraftigt risken för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Enligt Global Burden of Disease, 2017, bidrar ohälsosamma matvanor näst mest efter tobaksbruk till den totala sjukdomsbördan i Sverige.

Matvanor grundläggs under barn- och ungdomsåren och är viktiga för barnets normala utveckling.

Ohälsosamma matvanor hos barn och ungdomar bedöms öka risken för

  • övervikt, fetma eller undernäring
  • karies
  • typ 2-diabetes på grund av insulinresistens
  • högt LDL-kolesterol och blodtryck – både i barndomen och hos unga vuxna

Ohälsosamma matvanor i vuxenlivet ökar risken att drabbas av

  • övervikt, fetma eller undernäring
  • hjärt- och kärlsjukdom
  • typ 2-diabetes
  • vissa cancersjukdomar
  • demens
  • osteoporos
  • karies

Ohälsosamma matvanor hos gravida kan innebära (utöver samma risker som för vuxna generellt) risk för kraftig viktuppgång vilket ökar risken för

  • graviditetsdiabetes
  • havandeskapsförgiftning
  • förlossningskomplikationer
  • konsekvenser för barnets hälsa både på kort och lång sikt

Ohälsosamma matvanor hos äldre (> 65 år)

Med stigande ålder ökar risken för undernäring, som kan vara sjukdomsrelaterad eller icke- sjukdomsrelaterad.

Levnadsvanor – Stöd i lagen, riktlinjer och vårdprogram

Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga ohälsa och även vara del i behandling av olika tillstånd. En av hälso- och sjukvårdens huvuduppgifter är enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) att förebygga ohälsa och enligt patientlagen (2014:821) ska patienter informeras om metoder för att förebygga och behandla sjukdom eller skada.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (2018) beskrivs evidensbaserade åtgärder som hälso- och sjukvården bör erbjuda personer som har ohälsosamma levnadsvanor som till exempel ohälsosamma matvanor. Kvalificerat rådgivande samtal är den rekommenderade åtgärden vid ohälsosamma matvanor hos vuxna med särskild risk, så som de med en sjukdom (till exempel diabetes, KOL, hjärt-kärlsjukdom eller depression), olika funktionsnedsättningar, social sårbarhet, biologiska riskmarkörer så som högt blodtryck eller övervikt/fetma samt andra riskfaktorer exempelvis flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt. Enligt riktlinjerna bedöms ohälsosamma matvanor ha stor till mycket stor svårighetsgrad.

Nationellt vårdprogram Ohälsosamma levnadsvanor- prevention och behandling (1177 för vårdpersonal)

För behandling vid fetma hänvisas till vårdprogram Övervikt och fetma hos vuxna.

Kostrekommendationer och råd

Hälsosamma matvanor


Öka

Byt ut...

...till

Minska

Grönsaker

Baljväxter

Spannmålsprodukter

av vitt siktat mjöl

Spannmålsprodukter

av fullkorn

Charkprodukter

Rött kött

Frukt och bär

Smör, smörbaserade

matfetter

Vegetabiliska oljor,

oljebaserade matfetter

Drycker och livsmedel

med tillsatt socker

Fisk och skaldjur

Feta mejeriprodukter

Magra mejeriprodukter

Salt

Nötter och frön



Alkohol

De allmänna kostråden

Kort sammanfattning av de allmänna kostråden till den vuxna befolkningen kan ligga till grund för individuella råd:

  • Ät 500 g frukt och grönt dagligen, varav hälften frukt och bär och hälften grönsaker, rotfrukter och baljväxter. (Potatis räknas inte in här, men det är ett näringsrikt livsmedel som ingår i en varierad kost)
  • Ät 1–2 msk nötter och frön/dag
  • Ät fisk och skaldjur minst 2–3 ggr/vecka
  • Välj fullkornsprodukter
  • Välj nyckelhålsmärkta matfetter och magra, osockrade mejeriprodukter
  • Ät mindre rött kött och charkprodukter, inte mer än 500 gram/vecka, endast en mindre del bör vara charkprodukter
  • Använd mindre salt och mindre socker
  • Ät lagom mycket för att hålla energibalansen

Måltidsordning

  • Måltidsordningen är alltid individuell, men många mår bra av att fördela maten över dagen.
  • Ett exempel på måltidsordning är frukost, lunch och middag samt ett mellanmål.
  • Genom regelbunden måltidsordning kan det vara lättare att äta mer varierat och få i sig adekvat mängd av olika näringsämnen.
  • En jämn måltidsfördelning kan bidra till bättre aptitreglering och minska risken för småätande mellan måltiderna.
  • Småätande kan öka risken för karies.

Kostråd för barn <2 år berörs inte i detta dokument, utan då hänvisas till Livsmedelsverket och Rikshandboken Barnhälsovården (för barn upp till 5 år)

De allmänna kostråden ovan gäller till stor del även för barn och ungdomar från 2 års ålder och uppåt.

Nedan följer några specifika kostråd till barn, gravida och ammande samt äldre.

Kostråd för barn 2-4 år

  • Äta frukt och grönsaker dagligen, gärna vid varje måltid.
  • Mängden grönsaker och frukt utökas successivt så att barnen från fyra år rekommenderas att äta 400 gram per dag.
  • Att äta fullkorn och fiber är bra även för barn mellan 2–4 år, men mängden fullkorn och fiber kan behöva anpassas eftersom en del barn kan reagera med diarré eller förstoppning.
  • Vissa barn kan även ha svårt att få i sig tillräckligt med energi om kosten är för fiberrik, vilket kan leda till svårigheter att gå upp i vikt. Om barnet utvecklas normalt och inte har symptom från magen är det bra med fullkornsprodukter.

Från 10 års ålder gäller samma kostråd avseende grönsaker och frukt/dag som för vuxna.

Kostråd vid graviditet och amning

  • Vid graviditet och amning behövs mer vitaminer (till exempel folat) och mineraler (till exempel järn) samt vissa fettsyror, men inte så mycket mer energi.
  • Annat som behöver beaktas vid graviditet är exempelvis intaget av koffein, lever och vitamin A samt risken att smittas av Listeria och Toxoplasma.
  • Vid graviditet och amning behöver man även vara försiktig med exempelvis kosttillskott, örtprodukter och naturläkemedel.

Kostråd för äldre >65 år

För den som har god aptit och håller en stabil vikt gäller generellt samma råd som för andra vuxna.

  • Proteinbehovet ökar något när man blir äldre.
  • Vid god aptit och allsidigt intag uppnår de flesta ett adekvat intag av protein.
  • Vid nedsatt aptit är det extra viktigt med många små, energirika och näringstäta måltider, som alla med fördel kan innehålla något proteinrikt.
  • Förmågan att känna törst kan försämras med åldern och därför är det viktigt att uppmuntra till tillräckligt vätskeintag.

Äldre >75 år

  • Se ovan - råd för personer > 65 år
  • Uppmärksamma behovet av extra D-vitamin

Fisk är hälsosam mat

  • För både barn och vuxna är fisk hälsosam mat och rekommenderas 2–3 gånger i veckan.
  • Barn och ungdomar upp till 18 år, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande skall dock inte äta fisk som kan innehålla höga halter av vissa miljögifter oftare än 2–3 gånger per år exempelvis vildfångad lax, öring och strömming/sill från hela Östersjön samt vissa insjöfiskar.
  • Övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka.

För mer information om kostråden hänvisas till Livsmedelsverket.

Epidemiologi

Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning bedöms ha betydande ohälsosamma matvanor utifrån Socialstyrelsens definition för ohälsosamma matvanor med låga poäng på kostindex (0-4 poäng av 12 möjliga).

Dessa rapporter bygger på självrapporterade data, vilket kan innebära att förekomsten är underskattad.

Samsjuklighet

Hälso- och sjukvården ska fokusera på att stödja riskgrupper att förändra ohälsosamma levnadsvanor, men ska även ge stöd generellt till andra patienter som inte tillhör riskgrupper

Riskgrupper

  1. Vuxna med särskild risk
    a) Sjukdom (till exempel diabetes, astma, KOL, cancer, hjärtkärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression)
    b) Fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning
    c) Social sårbarhet (till exempel låg socioekonomisk ställning)
    d) Biologiska riskmarkörer (till exempel högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt, fetma)
    e) Andra riskfaktorer (till exempel flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt, en olycksfallsskada)
  2. Vuxna som ska genomgå en operation
  3. Barn och unga
  4. Gravida

Utredning

Anamnes

Använd frågor klassificerade i grupper och/eller utforskande frågor.

a) Klassificerade frågor (kostindex)

  • Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)?
    • Två gånger per dag eller oftare - 3 p
    • En gång per dag - 2 p
    • Några gånger i veckan - 1 p
    • En gång i veckan eller mer sällan - 0 p
  • Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta)?
    • Två gånger per dag eller oftare - 3 p
    • En gång per dag - 2 p
    • Några gånger i veckan - 1 p
    • En gång i veckan eller mer sällan - 0 p
  • Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg?
    • Tre gånger i veckan eller oftare - 3 p
    • Två gånger i veckan eller oftare - 2 p
    • En gång i veckan - 1 p
    • Några gånger i månaden eller mer sällan - 0 p
  • Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft?
    • Två gånger per dag eller oftare - 0 p
    • Dagligen - 1 p
    • Några gånger i gånger i veckan - 2 p
    • En gång i veckan eller mer sällan - 3 p
  • Hur ofta äter du frukost? (Ger inga kostindexpoäng)
    • Dagligen
    • Nästan varje dag
    • Några gånger i veckan
    • En gång i veckan eller mer sällan

Kostindex (Socialstyrelsen)

  • Används för enklare bedömning av matvanor.
  • Är en indikator på om patienten har ohälsosamma matvanor och visar om en vidare utredning behöver göras.
  • Frukostvanor räknas inte in i kostindex, men kan ge information om patientens måltidsordning och planeringsförmåga.

9-12 poäng = följer i stort rekommendationerna (cirka 10 procent av befolkningen).

0-4 poäng = betydande ohälsosamma matvanor (cirka 20 procent av befolkningen).

Kostindexfrågorna finns under avsnittet ”mat” i broschyren ”Goda levnadsvanor gör skillnad” och som webformulär i journalsystemet TakeCare.

b) Utforskande frågor:

  • Är det okej att vi pratar en stund om matvanor?
  • Hur ser dina matvanor ut? Berätta?
  • Vad upplever du är bra och mindre bra med dina matvanor?
  • Vad vet du om hur dina matvanor påverkar hälsan?
  • Om du skulle ändra något i dina matvanor, för att förbättra hälsan, vad skulle det i så fall vara?
Beroende på individuella mål, ålder och hälsotillstånd
  • Midjemått
  • Vikt
  • Längd
  • BMI (vikt i kg/längd i m²)
  • Iso-BMI för barn och ungdomar (<18 år)
  • Tillväxtkurvor för barn och ungdomar
  • Blodtryck

Handläggning vid utredning

  • Dokumentera matvanor och given åtgärd under rätt sökord i journalen:
    • Matvanor – grönsaker/rotfrukter
    • Matvanor – frukt/bär
    • Matvanor – fisk/skaldjur
    • Matvanor – sötsaker
    • Matvanor – frukost
    • Kostindex
    • Använd andra relevanta sökord
  • Sätt relevant KVÅ-kod:
    • DV141 Enkla råd om matvanor
    • DV142 Rådgivande samtal om matvanor
    • DV143 Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor
    • QV013 Föräldrautbildning (familjestödsprogram)

Laboratorieprover

Beroende på individuella mål, ålder och hälsotillstånd

  • Blodfetter
  • Blodsocker
  • Nutritionsprover vid behov (exempelvis Hb, folat, B12)

Differentialdiagnoser

Riskbedömning för undernäring föreslås innefatta följande tre bedömningspunkter i Att förebygga och behandla undernäring. Kunskapsstöd för hälso- och sjukvård och socialtjänst, Socialstyrelsen (2019).

  • Ofrivillig viktförlust (tecken på negativ energibalans)
  • Ätsvårigheter, till exempel aptitlöshet eller tugg- och sväljproblem
  • Undervikt, dvs Body Mass Index (BMI) är mindre än 20 kg/m2 (för patienter under 70 år) eller BMI är mindre än 22 kg/m² (för patienter över 70 år)

För barn och ungdomar

Använd tillväxtkurvorna för att bedöma avvikande tillväxt.

Behandling

Handläggning vid behandling

All vårdpersonal ska kunna uppmärksamma ohälsosamma matvanor, ge enkla råd och kunna hänvisa vidare vid behov.

Kvalificerat rådgivande samtal är rekommenderad åtgärd vid ohälsosamma matvanor och kan ges av

  • dietist
  • sjuksköterska/distriktssköterska med fördjupad ämneskunskap om matvanor
  • annan legitimerad vårdpersonal med fördjupad ämneskunskap om matvanor

Utöver ämneskunskap krävs utbildning i metoden (exempelvis MI) som används under samtalet.

Barn med ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet

  • Familjestödsprogram på vårdcentralen/husläkarmottagningen, på barnavårdscentralen eller på primärvårdsrehabiliteringen i samverkan med elevhälsan.

Förebyggande åtgärder

Bekräfta och uppmuntra patienter som redan har hälsosamma matvanor att fortsätta med dessa och diskutera och samtala vid behov kring vinsterna med hälsosamma matvanor generellt och utifrån patientens hälsotillstånd och eventuella sjukdomar.

Enkla råd

Enkla råd innebär information och korta, standardiserade råd och rekommendationer om levnadsvanor. Tidsåtgång cirka 5 minuter. Enkla råd kan kompletteras med skriftlig information och kan användas som ett första steg som kan leda till fortsatt behandling i alla sammanhang där det är relevant att prata om levnadsvanan utifrån personens situation. Enkla råd bör kunna ges av all hälso- och sjukvårdspersonal.

Rådgivande samtal

  • En personcentrerad dialog med patienten - anpassade åtgärder till personens ålder, hälsa, medicinering, risknivåer med mera
  • Kan inkludera motiverande strategier
  • Kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel. t.ex. mat- och dryckesdagbok
  • Kan även kompletteras med återkommande kontakter som återbesök, telefonsamtal, videosamtal eller brev vid ett eller fler tillfällen
  • Tidsåtgång vanligen 5-15 minuter

Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommenderad åtgärd för ohälsosamma matvanor hos vuxna generellt samt hos vuxna med särskild risk.

Rekommenderad åtgärd vid ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet vid graviditet:

  • En personcentrerad dialog med patienten - anpassade åtgärder till personens ålder, hälsa, medicinering, risknivåer med mera.
  • Åtgärderna är teoribaserade och strukturerade, t.ex. Motiverande samtal eller KBT.
  • Kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel, t.ex. mat- och dryckesdagbok.
  • Kan ges individuellt eller i grupp.
  • Kan även kompletteras med återkommande kontakter som återbesök, telefonsamtal, videosamtal eller brev vid ett eller fler tillfällen.
  • Ofta tidsmässigt mer omfattande men upprepade sessioner än rådgivande samtal.
  • Förutsätter att personalen har fördjupad ämneskunskap samt är utbildad i den metod som används.

Familjestödprogram

Rekommenderad åtgärd vid ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet hos barn 2-5 år och 6-12 år.
  • Barn med fetma (Iso-BMI >30 vid 4 års ålder) remitteras till BUMM.
  • Vårdcentralen/husläkarmottagningen, barnavårdscentralen eller primärvårdsrehabiliteringen i samverkan med elevhälsan, kan erbjuda familjer stöd.
  • Det finns inga specifika vårdgivare inom regionens sekundärvård som erbjuder familjestödsprogram, för vidare hänvisning.
  • Kan ges individuellt eller i grupp.
  • Utgångspunkter för stödet, förutom relevanta ämneskunskaper, är att:
    • Ha fokus på hela familjen
    • Inkludera olika komponenter som samtal, information och praktiska övningar kring att stödja föräldrar i att använda positiva föräldrabeteenden som underlättar förändring av levnadsvanor hos barn.*
  • Åtgärden är strukturerad och teoribaserad. Det kan till exempel innebära att:
    • Arbeta med motiverande strategier
    • Uppmana familjen att sätta upp mål för sin förändring
    • Främja en tydlig och vägledande föräldrastil
    • Föräldern fungerar som en förebild
  • Använd KVÅ-kod QV013

*Till exempel strategier för hur föräldrar kan uppmuntra barn på ett effektivt sätt (till exempel positiv förstärkning), sätta gränser eller att hantera maktkamper med barnet.

Uppföljning

Naturlig del i både rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Uppföljning sker individuellt och kopplas till aktuellt hälsotillstånd till exempel blodtryck, vikt eller blodsocker. Matvanor kan utvärderas med

  • Kostindex
  • Mat- och dryckesdagbok
  • Anamnes, -kostanamnes. Effekt på de besvär patienten sökt för? Patientens egna tankar, nöjdhet och önskemål.
  • Provtagning exempelvis blodsocker, blodfetter
  • Uppföljning av viktutveckling, blodtryck

Uppföljningen kan innefatta flera besök, telefonuppföljning eller annan typ av uppföljning till exempel via chatt eller videosamtal.

Kvalitetsindikatorer

Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor: Indikatorer för nationella riktlinjer, Socialstyrelsen

Kvalitetsindikatorer för ohälsosamma matvanor i Primärvårdskvalitet: Kvalitetsindikatorkatalog, Primärvårdskvalitet

Relaterad information

Om innehållet

Författare: Liisa Tolvanen, leg. dietist, Elisabet Drugge, leg. dietist
Granskare: Kunskapsteam Levnadsvanor, mat och alkohol, Akademiskt primärvårdscentrum
Publicerat: November 2020
Uppdaterat: November 2020
Skriv ut sidan

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.