Traumatiska knäskador

Medicinskt område:
Rörelseorganen

Vårdprogrammet är inhämtat från Nationellt kliniskt kunskapsstöd, Sveriges Kommuner och Regioner. Tillägg framtagna av Region Stockholm anges tydligt i texten.

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Primär bedömning av patient som söker husläkarmottagning
  • Ej uppenbar fraktur kan skickas på röntgen med vidare hänvisning till närakut eller akutmottagning vid fraktur

Fysioterapeut eller primärvårdsrehabilitering

  • Kan göra primär bedömning och behandling vid mindre allvarliga symtom
  • Rehabilitering

Remiss behövs ej.

Remiss till akutmottagning ortopedi

Vid misstanke om allvarlig skada som knäledsluxation eller skada på skelett, nerv- eller kärl eller symtom som:

  • Svår smärta i vila eller rörelse
  • Oförmåga att belasta
  • Felställning
  • Grav instabilitet
  • Låst knäled (rörelseinskränkning i extension och flektion som inte går att avleda)
  • Uttalad sträckdefekt
  • Uttalad ledsvullnad (hemartros) direkt efter traumat

Remiss till närakut

Enligt Region Stockholms hänvisningsstöd kan närakut handlägga vissa knäskador som kräver röntgen, men remittera i första hand till akutmottagning ortopedi vid misstanke om allvarligare skada.

Närakuten kan vid lindrigare trauma handlägga:

  • Svullnad direkt vid skadetillfället efter relativt lindrigt våld (låg misstanke om fraktur).
  • Patellaluxation – förstagångsluxation eller akuta besvär vid recidiverande patellaluxation.
  • Kan inte stödja eller smärta vid belastning efter lindrigt knätrauma utan direkt misstanke om allvarlig knäskada.

Remiss till öppenvårdsmottagning ortopedi

  • Subakut efter trauma (dagar-några veckor) hos aktiv patient utan artros som har kvarvarande misstänkt mjukdelsskada.
  • Kroniska besvär – utebliven smärtfri funktion efter 3-6 månaders konservativ behandling hos aktiv patient.
  • Handläggning av recidiverande patellaluxation.

Remissinnehåll

  • Frågeställning, inställning till operation
  • Relevant information från symtom, anamnes och status
  • Röntgenutlåtande och datum/plats för röntgen
  • Relevanta tidigare/nuvarande sjukdomar och operationer, vårdform/boendeform, mental funktionsnivå och gångförmåga innan skada
  • Anamnes för fysisk aktivitet, rökning och alkohol
  • Läkemedel (se över att läkemedelslistan är aktuell)

Återremiss till husläkarmottagning

  • Sammanfattning av bedömning och behandling
  • Planering, inklusive eventuella återbesök och var rehabilitering/fysioterapi sker
  • Beräknad tid för ansvarstagande och plan för uttrappning av insatta beroendeframkallande läkemedel
  • Förväntad sjukskrivningsperiod och beräknad tid för ansvarsövertagande av sjukskrivning

Återremiss till primärvårdsrehab och/eller husläkarmottagning

  • Sammanfattning av bedömning och behandling inklusive vilken operation som utförts
  • Förslag på lämplig uppföljning
  • Eventuella restriktioner
  • När specialiserad vård bör kontaktas på nytt

För husläkarmottagning även:

  • Ändringar i läkemedelslista
  • Plan för uttrappning av insatta beroendeframkallande läkemedel
  • När eventuell sjukskrivning går ut

Bakgrund

Denna rekommendation berör akuta mjukdels- och broskskador i knäleden. Se separat rekommendation för degenerativ meniskskada i knäled.

Vanligt förekommande traumatiska mjukdelsskador i knäled är:

  • Medial kollateralligamentskada
  • Främre korsbandsskada
  • Bakre korsbandsskada
  • Lateral kollateralligamentskada
  • Meniskruptur
  • Patellaluxation

Epidemiologi

Skadorna kan förekomma i alla åldersgrupper men yngre idrottande personer är överrepresenterade. Risken för främre korsbandsskador är större hos kvinnor. Korsbandsskada är ofta förenad med meniskskada.

Mediala kollateralligamentskador är avsevärt vanligare än laterala.

Etiologi

Vanliga orsaker till mjukdelsskador i knäet kan vara en vridning, översträckning eller yttre våld i samband med idrottsaktiviteter som fotboll, handboll och innebandy.

Fall i samband med idrottsutövning, arbetsplatsolyckor eller trafikolyckor ger ofta skador på flera knästrukturer och associeras oftare med hemartros.

Riskfaktorer

  • Kvinnligt kön
  • Tidigare skador
  • Felställning
  • Ökad ledrörlighet
  • Nedsatt muskelstyrka

Utredning

Anamnes

  • Händelseförlopp och tidpunkt
  • Skadans uppkomst och typ av våld
  • Tidigare skador eller ingrepp i knäleden
  • Utveckling av smärta, svullnad
  • Belastningssvårigheter
  • Upplevd instabilitet, låsningar eller upphakningar.

Status

Undersök båda knän. Genomför riktat status med relaterade tester utifrån anamnes och symtom. Uteslut allvarlig skada genom att kontrollera pulsar, motorik och sensibilitet. Observera att manuella stabilitetstester kan vara svåra att utföra i det akuta skedet på grund av svullnad och smärta.

Typiska statusfynd är:

  • Varusställning eller valgusställning
  • Avvikande belastningsmönster, hälta
  • Svullnad
  • Inskränkt rörelseförmåga, till exempel aktiv och passiv flexion och extension
  • Palpationsömhet över ledspringa, kapsel, mediala respektive laterala kollateralligament samt patella
  • Stabilitetstester positiva
  • Menisktester positiva (McMurrey´s och Apley´s test)

Stabilitets- och menisktester i knät (pdf) Pdf, 496 kB.

Handläggning vid utredning

Skadans typ, lokalisation och svårighetsgrad fastställs genom en sammanvägd bedömning av anamnes, status och eventuellt bilddiagnostik. Svullnad som uppstått inom en timme tyder på hematros. Vid misstanke om hydrops, hemartros eller skelettskada bör patienten röntgas akut. Risken är stor att det föreligger en allvarlig skada.

Patienten ska bedömas akut inom specialiserad vård vid:

  • Felställning
  • Misstänkt skelettskada
  • Grav instabilitet
  • Låst knäled
  • Uttalad sträckdefekt
  • Hemartros eller uttalad ledsvullnad

Vägledning vid utredning av knäskador (pdf) Pdf, 98 kB.

Bilddiagnostik

Slätröntgen används i de fall röntgen är indicerat. Vid misstanke om patellaluxation, komplettera med patellaprojektion.

MR eller CT används i andra hand och utförs inom specialiserad vård.

Differentialdiagnoser

  • Degenerativ meniskskada
  • Osteokondrit
  • Kondral fraktur

Behandling

Handläggning vid behandling

Val av behandling beror på skadans art. Kombinationsskador kräver ofta kirurgisk åtgärd och styrs av patientens krav på knäfunktion och aktivitet.

Fysioterapi bör alltid initieras snarast. De flesta skador kan behandlas konservativt med fysioterapi.

Korsbandsrekonstruktion är aktuell vid främre korsbandskada med fortsatt symtomgivande instabilitet efter 3-6 månaders rehabilitering.

Vägledning vid behandling av traumatiska knäskador (pdf) Pdf, 112 kB.

Fysioterapi

Fysioterapi vid traumatisk knäskada innefattar individuellt anpassad, successivt stegrad, regelbunden träning i minst 3 månader. Målsättningen är att minska svullnad, återfå full rörlighet, quadricepskontroll och gång utan hälta.

Fysioterapi syftar också till att etablera en träningsvana samt att återfå en bilateral, jämn muskelstyrka och rörlighet samt en god balans.

Läkemedelsbehandling

  • Paracetamol
  • COX-hämmare

Kirurgisk behandling

Allvarlighetsgrad och typ av skada styr val av kirurgisk behandling.

Kirurgisk behandling av traumatiska knäskador

Typ av skada

Ingrepp

Ligament- och korsbandsskada

Rekonstruktion eller artroskopi

Meniskruptur

Partiell meniskresektion eller suturering via artroskopi

Recidiverande patellaluxation

Stabiliserande kirurgi

Patienter som ska genomgå operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol och tobaksrökning kan påverka organen och viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid riskbruk av alkohol.

  • Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter.
  • Personer med lägre konsumtion bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll fyra veckor före operation.
  • Rökstopp rekommenderas 4-6 veckor före och efter operation.

Patientinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Personalinformation Rökfri och alkoholfri operation (pdf)

Sjukskrivning

Vissa knäledsskador (Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd)

Uppföljning

Kontinuerlig uppföljning av behandlingsresultat via fysioterapeut.

Vid kvarstående symtom två veckor efter skada ska även en lindrig traumatisk knäskada utan akut svullnad följas upp med förnyat status.

Patientinformation

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.

Har du frågor, förslag eller feedback?