Uppföljning efter graviditetsdiabetes

Efter förlossning ska alla kvinnor som under graviditeten utvecklat en nedsatt glukostolerans (mätt med oralt glukostoleranstest - OGTT) eller som utvecklat graviditetsdiabetes (GDM) följas upp. Patienterna remitteras direkt från BB till vårdcentralen.

Nationella riktlinjer för hur uppföljning av graviditetsdiabetes ska utföras saknas ännu och därför ges här råd om hur kontrollen av glukosnivån kan tas över av primärvården efter förlossningen. Råden kan gälla i region Stockholm tills nationella riktlinjer fastställs.

Definition

• Graviditetsdiabetes, GDM, orsakas av en nedsättning av glukostoleransen under graviditeten som sedan vanligen normaliseras efter förlossningen så att behandlingen ofta kan sättas ut.
  
• Om glukostoleransen inte normaliseras efter graviditeten görs en omklassificering till typ 1- eller typ 2-diabetes.

Epidemiologi

• GDM är ett allvarligt tillstånd som drabbar 8 % av gravida och som kan påverka både mor och barn under graviditeten.
  

• De kvinnor som under graviditeten behandlats med insulin eller metformin, där behandlingen antingen pågår eller har satts ut, ska kontrolleras inom 3 månader och därefter fortsatt regelbundet, årligen eller enligt individuell bedömning.
• Kvinnor som utvecklat graviditetsdiabetes eller en nedsatt glukostolerans, men där glukosnivån har normaliserats med kostbehandling ska följas upp inom ett år och därefter fortsatt regelbundet, årligen eller enligt individuell bedömning.

Uppföljning på vårdcentral

• Livsstilsråd
  
• Blodtryck, vikt, längd, BMI
  
• Provtagning: HbA1c, fP-glukos, blodfetter, mikroalbuminuri
  
• Vid BMI > 25 se Övervikt och fetma hos vuxna
  

• Den vanligaste komplikationen av GDM under graviditeten är accelererande fostertillväxt.
  
• GDM ökar avsevärt kvinnans risk att utveckla typ 2-diabetes senare i livet. De kvinnor som drabbas ska därför följas upp efter förlossningen samt därefter regelbundet.