Urtikaria

Medicinskt område:
Hud och kön

Vårdnivå och remissrutiner

Vårdcentral

  • Bedömning och behandling i de flesta fall

Remiss till specialiserad öppenvårdsmottagning hud

  • Kronisk urtikaria med otillräcklig effekt av adekvat antihistaminbehandling
  • Återkommande urtikaria av oklar genes
  • Urtikaria med systemsjukdom

Remissinnehåll

  • Relevant anamnes och status
  • Genomförd utredning och relevanta fynd
  • Vilka antihistaminer som prövats, i vilka doser och under hur lång tid samt behandlingseffekt
  • Effekt av eventuellt given behandling

Remiss till allergolog

  • Vid akut urtikaria där anamnes talar för specifik utlösande faktor t.ex läkemedel , födoämne eller bi-/getingstick

Bakgrund

Definition

Urtikaria är ett tillstånd som karaktäriseras av kvaddlar (nässelutslag) eller angioödem eller båda symtomen samtidigt. Urtikaria delas in i akut och kronisk utifrån symtomduration.

Akut urtikaria har en kortare duration. Ofta förekommer symtomen i 1–3 dygn, men besvären kan komma och gå under några veckor med fria intervall på några dagar.

Kronisk urtikaria ger dagliga eller nästan dagliga symtom i minst sex veckor och kan delas in i spontan och inducerbar. Vid kronisk spontan urtikaria kan ingen säker utlösande orsak påvisas. Vid kronisk inducerbar urtikaria finns en utlösande orsak, exempelvis kyla, värme eller tryck.

Epidemiologi

Urtikaria är en vanlig hudsjukdom. Nästan 20 % av befolkningen insjuknar någon gång. Kronisk spontan urtikaria beräknas ha en livstidsprevalens på 1–2 %.

Etiologi

Patofysiologin vid urtikaria är en hudreaktion orsakad av frisättning av histamin och andra mediatorer. Frisättningen av mediatorer leder till upphöjda kvaddlar och/eller angioödem beroende på hur djupt i huden den ligger.

En person kan ha två eller flera subtyper av kronisk urtikaria samtidigt.

Orsaker till akut urtikaria

  • Okänd – vanligast.
  • Infektion – särskilt virus hos barn.
  • Allergisk reaktion – snabb- eller senallergisk reaktion exempelvis av föda, läkemedel (oftast antibiotika), latex, geting- eller bistick.
  • Toxisk eller annan reaktion – exempelvis föda, insektsbett.

Orsaker till kronisk urtikaria

  • Okänd – vanligast.
  • Läkemedel – särskilt COX-hämmare, ACE-hämmare, salicylater, opioider. Reaktion kan uppstå lång tid efter insättning av läkemedlet.
  • Infektion – exempelvis övre luftvägsinfektion, tarminfektion (bakterier och parasiter), hepatit, Helicobacter pylori.
  • Andra sjukdomar – ovanligt, exempelvis kollagenos eller malignitet.

Kronisk inducerbar urtikaria finns i flera former

  • Tryckurtikaria – utlöses av åtsittande kläder, belastning av väskor, ryggsäckar
  • Dermografism – är en variant av tryckurtikaria vid rivning eller irritation
  • Kolinerg urtikaria – utlöses vid värme, ansträngning, ofta vid svettning
  • Köldurtikaria – uppkommer vid hastiga temperaturförändringar eller kyla
  • Värmeurtikaria – utlöses av lokal värme

Samsjuklighet

Tyreoidearubbning kan förekomma parallellt med kronisk urtikaria. Tyreoideabehandling påverkar sällan urtikarians förlopp. Stress kan troligen försämra urtikaria.

Utredning

Symtom

  • Nässelutslag – upphöjda kvaddlar med omgivande rodnad på samma plats, där enskilda kvaddeln oftast kvarstår mindre än 24 timmar.
  • Klåda, brännande känsla – ofta, men inte alltid. Ibland ömhet/smärta som till exempel vid tryckurtikaria och angioödem.
  • Angioödem – djupare svullnad, ofta i hud runt ögon, läppar och slemhinna i mun och tunga. Kan även förekomma genitalt.

Anamnes

  • Debut, duration och förlopp
  • Möjliga orsaker till akut eller kronisk urtikaria
  • Läkemedelsanamnes, särskilt penicillin, COX-hämmare och ACE-hämmare vid angioödem
  • Aktuella eller nyligen genomgångna infektioner
  • Känd allergi
  • Ärftlighet för hereditärt angioödem eller systemsjukdom (särskilt hos barn)
  • Associerade symtom
  • Tillväxt (hos barn)

Status

  • Allmäntillstånd – vitalparametrar, samt tecken på anafylaktisk reaktion vid akut urtikaria
  • Hudinspektion – typiska förändringar, dermografismtest
  • Mun och svalg – svullnad av läppar, svalg eller tunga

Handläggning vid utredning

  • Ta en noggrann anamnes för att lättare bekräfta diagnos och utesluta differentialdiagnoser
  • Misstänk urtikariavaskulit om samma enskilda nässelutslag kvarstår i mer än 24 timmar
  • Överväg autoimmun sjukdom vid intermittent feber, ledvärk och trötthet
  • Överväg orsaker som ACE-hämmare, hereditärt/förvärvat angioödem vid angioödem som enda symtom

Kronisk urtikaria

Vid kronisk urtikaria kan begränsad basal provtagning med blodstatus, differentialräkning och CRP eller SR övervägas. TSH och övriga prover vid klinisk misstanke om samsjuklighet.

Laboratorieprover

  • Överväg SR, CRP, blodstatus, B-celler (diff ) vid kronisk urtikaria
  • TSH - Vid misstanke om samsjuklighet

Differentialdiagnoser

  • Urtikariavaskulit
  • Eksem
  • Erytema multiforme
  • Toxisk reaktion – läkemedel, växter
  • Pemfigoid
  • Autoimmun sjukdom
  • Hereditärt eller förvärvat angioödem

Behandling

Handläggning vid behandling

Akut urtikaria

  • Handlägg akut anafylaxi enligt särskilt kunskapsstöd.
  • Identifiera eventuella utlösande orsaker och rekommendera patienten att undvika dem.
  • Sätt ut misstänkta läkemedel.
  • Informera patienten om att lindriga besvär sällan kräver behandling.
  • Ge läkemedel vid måttliga och svåra besvär samt vid angioödem.

Kronisk urtikaria

  • Identifiera eventuella utlösande orsaker och rekommendera patienten att undvika dem.
  • Vid misstänkt eller känd försämring av urtikaria i samband med COX-1-hämmare bör dessa undvikas.
  • Sätt ut eventuella ACE-hämmare vid angioödem.
  • Informera patienten om att spontan läkning sker, men kan ta tid.
  • Ge symtomatisk läkemedelsbehandling och remittera till hudmottagning för fortsatt utredning och behandling vid kvarstående besvär trots behandling enligt nedan.

Läkemedelsbehandling

Akut urtikaria

  • Rekommendera antihistamin vid måttliga besvär, finns receptfritt. Tar flera dagar innan det ger effekt.
  • Ge dubbel dos antihistamin vid otillräcklig effekt hos barn.
  • Ge fyrdubbel dos antihistamin vid otillräcklig effekt hos vuxna.
  • Överväg perorala steroider vid svåra besvär eller angioödem.
  • Vid svår akut urtikaria kan en kort kur prednisolon, exempelvis 0,5 mg/kg/dygn i 3–5 dagar, övervägas undantagsvis. Systemiska kortikosteroider rekommenderas inte som rutinbehandling vid urtikaria.

Kronisk urtikaria

Behandling för vuxna
  • Ge antihistamin i normal dos.
  • Vid otillräcklig effekt efter 1 vecka dubblera dosen. Vid otillräcklig effekt av detta kan man efter ytterligare 1 vecka öka dosen upp till fyrfaldig normaldos.
  • Vid otillräcklig effekt av fyrfaldig dos efter 1–2 veckor rekommenderas kontakt med specialiserad vård.
Behandling för barn

Andra generationens antihistaminer, t.ex desloratadin, i åldersanpassad dos är förstahandsbehandling. Vid otillräcklig effekt kan dosökning övervägas utifrån ålder och preparat, vid behov i samråd med specialist. Remiss vid kvarstående besvär trots adekvat behandling.

Komplikationer

Kronisk urtikaria kan ha betydande påverkan på livskvalitet. Vid otillräcklig effekt av basbehandling rekommenderas därför kontakt med specialiserad vård.

Relaterad information

Urtikaria (1177 för vårdpersonal)

Patientinformation

Nässelutslag (1177)

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.