Atopiskt eksem hos barn


Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Bedömning och behandling

Remiss till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)

  • Eksem som inte svarar på behandling
  • Behov av hjälp med smörjteknik
  • Vid misstanke om födoämnesallergi

Remiss till dermatologisk mottagning

  • Utbredda eksem eller otillräcklig behandlingseffekt
  • Behov av strukturerad eksemskola
  • Vid misstanke om kontaktallergi

Remissinnehåll

  • Relevant anamnes och hereditet för atopiska sjukdomar
  • Symtom (debut, förlopp, grad av klåda och eventuella sömnbesvär)
  • Status (lokalisation, utbredning, typ av lesioner)
  • Effekt av given behandling inklusive följsamhet till ordination

Bakgrund

Epidemiologi

  • Ses hos minst 20 procent av svenska barn årligen
  • Många bli bättre före skolstart eller i puberteten, men lindrigt eksem och torr hud kan kvarstå
  • Cirka 5-10 procent har besvär av sitt eksem i vuxen ålder

Utredning

Noggrann anamnes viktigast (vilka faktorer försämrar/förbättrar eksemet).

Hos 20 procent av barn <2 års ålder kan födoämnen ha betydelse för eksemet. Dessa barn brukar ha svårare klåda, stor recidivbenägenhet och svara dåligt på grupp I-steroider. Utreds med blodprov (ImmunoCAP, specifikt IgE mot komjölk och ägg). Om positivt utfall remiss till barnläkare för handläggning.

Barn med samtidig astma/rinokonjunktivit: Sedvanlig utredning via allmänläkare eller, i svårare fall, av barnläkare.

Vid misstänkt kontaktallergi (svårbehandlade eksem på händer och/eller fötter eller bristande behandlingseffekt) bör utredning med epikutantest (lapptest) genomföras hos hudläkare.

Symtom

Atopiskt eksem har ofta olika lokalisation beroende på barnets ålder

  • Infantila fasen (0-2 år): Mer på kinder, bål och extremiteternas sträcksidor.
  • Barndomsfasen (2-12 år): Mer i böjvecken.
  • Tonår/vuxenfasen: Mer i ansiktet, på halsen och händerna samt fortsatt i böjveck.

Diagnoskriterier

För säkerställande av diagnos atopiskt eksem ska diagnostiska kriterier enligt Williams vara uppfyllda:

Obligatoriskt: Kliande hudutslag och 3 eller fler av nedanstående:

  • Debut <2 åå (används endast om barnet är >4 år)
  • Anamnes på eller aktuellt eksem på ålderstypisk lokalisation: böjveck såsom armveck, knäveck, vrister och/eller hals oavsett ålder eller kinder på barn <10 år
  • Anamnes på generellt torr hud det senaste året
  • Anamnes på astma eller hösnuva eller hos barn <4 åå atopisk sjukdom hos förstagradssläkting
  • Synligt eksem i böjveck oavsett ålder eller på kinder/i panna och/eller på extremiteters sträcksidor hos barn <4 åå

Differentialdiagnoser

  • Skabb: tänk alltid på skabb vid kliande utslag.
  • Seborroiskt eksem: framförallt i hårbotten med tjocka fjäll, kan spridas ner i pannan och i veck. Mer sällan på kroppen. Relativt liten klåda. Ses hos barn <1 års ålder.
  • Psoriasis: ofta mer avgränsade fläckar, hårbotten och genitalt hos det lilla barnet. Kliar sällan. Diagnosen psoriasis är ovanlig hos barn och bör ställas av hudläkare.

Behandling

Läkemedelsbehandling

Mjukgörande

Mycket viktig del i eksembehandlingen. Stärker hudbarriären och minskar risk för recidiv av eksem när det används regelbundet. Huden kan inte ”vänja sig” vid mjukgörande kräm.

Smörjs rikligt, gärna en till två gånger dagligen. Till de små barnen helst en fet mjukgörande kräm.

Inflammationsdämpande

Barn 0-2 år: Grupp I-II-steroid tills eksemet är bättre, underhållsbehandling med grupp I-steroid.

Barn >2 år: Grupp I-III-steroid tills eksemet är bättre, nedtrappning till underhållsbehandling med svagare steroid (särskilt för småbarn eller om större kroppsytor) alternativt som intermittent behandling 2 gånger per vecka (till exempel. veckosluten) med en starkare steroid (lämpligt på lichenifierade eksem med begränsad utbredning).

För ansikte och hudveck lämpligen grupp I-steroider oavsett ålder.

Använd adekvata mängder kortisonkräm: 1 salvsträng som täcker en fingertopp räcker till yta som motsvarar 2 handflator.

Calcineurinhämmare är ett bra inflammationsdämpande alternativ till kortisonkräm och används i andra hand. Motsvarar grupp I-II-steroid i effekt och används 2 gånger dagligen till eksemet är bra och därefter som intermittent behandling 2 gånger per vecka. Calcineurinhämmarna ger inte steroidernas uttunnande effekt och kan med fördel väljas till ansiktet och hudveck.

Om kliniska tecken på sekundärinfektion, ta bakterieodling inklusive för MRSA och behandla med flukloxacillin, klindamycin eller cefadroxil i 10 dagar.

Vid behandlinsgsvikt trots adekvat lokalbehandling skickas remiss till hudläkare för ställningstagande till systemisk behandling i form av ljusbehandling eller läkemedelsbehandling.

Komplikationer

  • Bakteriell sekundärinfektion
  • Herpesinfektion i eksemet (eczema herpeticum)
  • Kontaktallergiskt eksem
  • Utbredda mollusker

Om innehållet

Författare: Birgitta Wilson Claréus, hudspecialist, Stockholm Hud Odenplan

Granskare: Mattias Schmidt, specialist i allmänmedicin, Råsunda vårdcentral, Kadir Kakili,specialist i allmänmedicin, Doktor Kom Hem, Stockholm, Lennart Emtestam, professor, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Lena Hagströmer, överläkare, Hudkliniken, Södersjukhuset, Mehrnoosh Haghpanah, specialist i allmänmedicin, Husläkarmottagningen Sophiahemmet, Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska, Stockholm, Emma Johansson, överläkare, Hudkliniken, Södersjukhuset, Natalia Ballardini, överläkare, Sachsska Barnsjukhuset, Maria Karlsson, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Maria Sund Böhme, överläkare, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Carl-Fredrik Wahlgren, professor, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Godkänt av: Regionalt programområde (RPO) Hud- och könssjukdomar, Stockholm-Gotland, oktober 2022

Publicerat:

Uppdaterat: