Covid-19


Detta är ett levande dokument. Då utbrottet med covid-19 ännu pågår saknas säkra data, uppgifterna i dokumentet kan komma att ändras. Klinisk bedömning och egen värdering är av yttersta vikt.

Bakgrund

Definition

Covid-19 är en infektion som orsakas av coronavirus SARS-CoV-2 (Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2) som först identifierades år 2019 i Wuhan, Kina. Viruset har uppstått i kontakt mellan människa och djur. World Health Organization (WHO) deklarerade den 11 mars 2020 att covid-19 övergått i en pandemi. Utbrottet är fortfarande pågående.

Epidemiologi

Coronavirus består av fyra genus (alfa-, beta, gamma- och deltacoronavirus). Alfa-och betacoronavirus infekterar huvudsakligen däggdjur. Gamma- och deltacoronavirus infekterar huvudsakligen fåglar. Coronavirus är ett höljebärande, enkelsträngat RNA-virus med utstickande proteiner som skapar bild av en krona. De sju coronavirus som man vet kan smitta människor ger varierande symtom, och orsakar oftast vanlig förkylning. Ett par tidigare varianter av coronavirus har orsakat svår sjukdom hos människa, SARS (Severe acute respiratory syndrome ) år 2003 och MERS ( Middle Eastern Respiratory Syndrome) år 2012. Fladdermöss är den viktigaste reservoaren för coronavirus.

Riskgrupper

Det finns predisponerande faktorer för utveckling av ett allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19. Socialstyrelsen har i sin utredning lyft fram nedanstående grupper som också kan ha rätt till Försäkringskassans ersättning till riskgrupper:

  • > Ålder 70 år
  • Cancersjukdom med pågående eller nyligen avslutad behandling (ej hormonell adjuvant behandling)
  • Hjärt-kärlsjukdom, till exempel kärlkramp, hjärtsvikt, stroke
  • Högt blodtryck (hypertoni)
  • Diabetes med komplikation i minst ett organsystem
  • Kraftigt nedsatt njurfunktion
  • Kronisk leversjukdom med cirrosutveckling eller leverförfettning
  • Binjurebarkssvikt
  • Fetma (BMI 40 och däröver)
  • Neurologisk eller neuromuskulär sjukdom eller skada med påverkan på andningsfunktionen
  • Genomgången transplantation med pågående immunmodulerande behandling
  • Immunbristtillstånd
  • Intellektuell funktionsnedsättning
  • Kronisk lungsjukdom med väsentligt minskad lungkapacitet
  • Downs syndrom (trisomi 21)
  • Schizofreni eller bipolär sjukdom
  • St. post stroke
  • Graviditet från v 20
  • Annat allvarligt hälsotillstånd som innebär ökad mottaglighet för Sars-CoV-2 och risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19.

Risken ökar ytterligare vid kombination av ovanstående.

Följande kan också vara värt att beakta:

Män förfaller mer predisponerade för svår covid-19-infektion jämfört med kvinnor.

Barn utgör ingen riskgrupp utifrån aktuell evidens. Underliggande sjukdomar hos barn är inte en riskfaktor för utveckling av svår covid-19-sjukdom.

Gravida kvinnor bör från vecka 20 inte utsätta sig för risken att smittas av covid-19, då det ger en ökad risk för prematur förlossning. Se vaccination under förebyggande åtgärder.

Utredning

Symtom

Inkubationstiden är 2-14 dagar med ett medeltal på 3-6 dagar där omikronvarianten har medeltal 3 dagar. En mindre andel (< 1 procent) kan utveckla symtom bortom 14 dagar från exponering. Symtomen är varierande i karaktär och svårighetsgrad. Viruset har huvudsakligen en tropism för luftvägsceller men kan även infektera celler i njurar, hjärta, kärl och gastrointestinalkanal.

Majoriteten av de som drabbas av covid-19 utvecklar en lindrig sjukdomsbild med hosta och feber, och tillfrisknar utan komplikationer. En mindre andel utvecklar svårare sjukdomsbild med bland annat andningssvårigheter, pneumoni, ARDS (acute respiratory distress syndrome), tromboemboliska komplikationer och multiorgansvikt.

I den akuta fasen ses lindriga symtom som feber, hosta och muskelvärk. En mindre andel drabbas av en andra fas, i genomsnitt dag 5-12 från symtomdebut och utvecklar därefter svårare lungsymtom och risk för respiratorisk svikt.

Covid-19 kan även ge så kallad ”silent hypoxemia”, det vill säga isolerat försämrad syresättning som inte alltid är kombinerat med känsla av andnöd eller förhöjd andningsfrekvens i vila. Saturationsmätning bör därför ingå i diagnostiken.

Akuta symtom (1-3 veckor)

  • Feber
  • Hosta
  • Huvudvärk
  • Trötthet/fatigue
  • Halsont
  • Andfåddhet/andningsbesvär
  • Myalgi/artralgi
  • Snuva och nästäppa
  • Anosmi
  • Bröstsmärta
  • GI-symtom – buksmärta, diarré, illamående och/eller kräkningar
  • Yrsel
  • Neurologiska symtom

Anamnes

  • Symtom - debut och försämringstakt
  • Reseanamnes
  • Sjukdomshistoria och läkemedel (riskfaktorbedömning)
  • Social situation - hemförhållanden
  • Riskfaktorer för tromboembolism

Status

  • Allmäntillstånd
  • Temperatur
  • Lungauskultation
  • Andningsfrekvens
  • Saturation - i vila och efter fysisk ansträngning*
  • Puls
  • Blodtryck
  • EKG vid bröstsmärta

* Ansträngningssaturation - 1-minute sit-to-stand test: Patienten ska under en minut växla mellan sittande och stående så många gånger de kan. Följ saturationen i 1 minut efter ansträngningen. En sänkt saturation på > 3 procentenheter ses som patologisk.
OBS: Bör ej användas om patienten i vila har saturation < 96 procent.

* POX-promenad (6 minuters promenad): Man har sett opåverkade patienter som sjunker i saturation ner mot 80 procent vid POX-promenad.

Handläggning vid utredning

Besök på vårdcentral

Status enligt ovan.

Faktorer att vara extra observant på:

  • Sänkt medvetandegrad/nedsatt allmäntillstånd
  • Feber
  • Andningsfrekvens > 24 andetag/minut
  • Saturation i vila < 94 procent hos lungfriska, < 88 procent hos lungsjuka
  • Desaturation i ansträngningstest med > 3 procent sänkning alternativt till < 94 procent hos lungfriska
  • Hjärtfrekvens > 100 eller < 40 slag/minut
  • Blodtryck systoliskt > 220 eller < 90 mmHg
  • Ej kissat på 12-17 timmar
  • CPR > 100

Om patienten tillhör riskgrupp och/eller har poäng över 5 på CFS (clinical fraility scale) måste även mindre avvikelser än ovan anses som prognostiskt negativa.

Till sjukhus för vidare bedömning

  • AF > 24 andetag/minut i vila
  • Sat < 94 procent i vila och/eller ansträngningstest < 90 procent eller > 3 procent desaturation hos lungfriska, < 88 procent hos lungsjuka i vila.
  • Dyspné som är påtaglig i vila eller kraftigt försämrats de senaste timmarna

Liberalt med sjukhustransport vid allvarlig grundsjukdom, om ensamboende och/eller vid misstänkt allvarlig differentialdiagnos.

Laboratorium

Laboratorievärden som indirekt talar för covid-19 infektion:

  • CRP: > 100 utan tecken på bakomliggande bakteriell infektion
  • LPK diff: Lymfocytopeni stärker diagnos.

Påvisning av covid-19

Tillgänglig provtagning för covid-19 kan detektera aktiv infektion med PCR, eller genomgången infektion med antikroppar. PCR-prov tas i nasopharynx och ej i näsa/svalg på grund av lägre sensitivitet. Salivprov kan vara ett nästan likvärdigt alternativ till nasopharynx om provet tas inom en vecka från insjuknande.

Antikroppar i serum har ringa betydelse vid akut-covid19-infektion. I serum analyseras förekomsten av IgG-antikroppar (hög specificitet, men något sämre sensitivitet - se specifik information från respektive laboratorie nedan). Antikroppar ska tas tidigast tre veckor efter symtomdebut.

Indikation för provtagning av covid-19

Provtagning inom vården och äldreomsorgen görs efter läkarbedömning om svaret kan tänkas påverka den medicinska handläggningen av patienten. Framför allt riskindivider och äldre sköra, till exempel patienter inskrivna i hemsjukvård. Då differentialdiagnos till exempel hjärtsvikt/lungemboli misstänks, är det angeläget att provta för covid-19.

Patientgrupper att beakta är personer > 70 år och/eller de som tillhör riskgrupp.

Vid misstanke om pågående sjukdom av covid-19

I tidig fas kan det vara aktuellt att analysera förekomst av virus med PCR. Ska ske med skyddsutrustning enligt separat rutin. SARS-CoV-2 RNA kan vara positivt i PCR långt efter aktiv infektion och behöver då inte innebära att patienten är smittsam.

Karolinska Universitetslaboratoriet:

  • PCR, beställ: Öppenvård-Coronavirus SARS-CoV-2-RNA
  • Inneliggande patienter inklusive SÄBO, beställ: Slutenvård-Coronavirus SARS-CoV-2-RNA

Unilabs:

PCR, beställ: Coronavirus SARS-CoV-2-RNA

Ange typ av lokalisation

  • Nasofarynxprov: Tas som aspirat eller sekret (pinnprov)

Vid utvidgad utredning kan prov även tas från sputum, om nedre luftvägssymtom, eller från feces.

Förnyad provtagning av PCR-bekräftat fall vid nytt infektionsinsjuknande inom tre månader med symtom som beskrivits för covid-19 rekommenderas i allmänhet inte, enligt Folkhälsomyndigheten.

Vid misstanke om genomgången infektion covid- 19

Serologi Coronavirus SARS-CoV-2 IgG-ak kan övervägas vid kvarstående eller sena symtom efter Covid 19.

Uppmärksamma akuta komplikationer, se Komplikationer.

Trombosbenägenhet vid covid-19

Patienter med covid-19 har ofta påverkan på koagulationssystemet där d-dimer är en viktig markör för hyperkoagulabilitet. Kraftigt förhöjd d-dimer har kopplats till ökad dödlighet. Covid-19 ger ökad incidens av venösa och arteriella tromboser. Mikrotrombotisering bidrar till försämring i ARDS och akut njursvikt hos de sjukaste patienterna. Mikroembolisering har även gett neurologisk påverkan centralt och perifert i nervsystemet. Kardiell påverkan på basen av mikrotrombotisering som medfört hjärtstopp och arytmier förekommer. Patienter som vårdas i slutenvården får profylaktisk antikoagulantia om kontraindikationer saknas och kan behöva kvarstå på behandlingen även vid hemgång.

Multisystemisk inflammatoriskt syndrom

Utvecklas i efterförloppet 2-6 veckor efter akuta infektionen och skiljer sig från den dysreglerade inflammation som kan ses vid akut covid-19 och antas vara kopplad till bred autoantikroppsreaktivitet mot endotell och epitel. Multi Inflammatory Syndrome in Adults (MIS-A) och Multi Inflammatory Sydrome in Children ( MIS-C).

Vid misstanke remittera.

Diagnostiska kriterier för MIS-A enligt CDC

Kliniska kriterier:

  1. Feber > 38,0 C i mer än 24 timmar

Primära kliniska kriterier:

  1. Allvarlig hjärtpåverkan (inluderarmyokardit,perikardit,koronärkärlsdilatation/aneurysm,nydebuterad vänsterkammardysfunktion (LVET<50% ),2:a/3.e grad AV-block,eller VT
  2. Hudrodnad och icke purulent konjungtivit

Sekundära kliniska kriterier:

  1. Nytillkommen neurologisk påverkan (inklud. Encepfalopati hos patient utan tidigare kognitiv nedsättning, krampanfall, menigealretning, perifer neuropati inklusive Guillan -Barré syndrom )
  2. Chock eller hypotoni
  3. Buksmärtor, kräkning eller diarré
  4. Trombocytopeni (tpk < 150)

Diagnostiska kriterier för MIS-C enligt WHO

Individ 0-19 år med feber > 3 dagar och minst två av följande:

  1. Utslag eller bilat icke-purulent konjungtivit eller mukokutan inflammation (mun, händer, fötter)
  2. Hypotension eller chock
  3. Tecken på myocardpåverkan, perikardit, klaff eller koronarkärlspåverkan
  4. Koagulationspåverkan
  5. Akuta gastrointestinala problem (diarré, kräkningar, buksmärta)

Differentialdiagnoser:

  • Bakteriell pneumoni
  • Lungemboli ( kan vara del av covid-19 infektion)
  • Astma
  • KOL
  • Hjärtsvikt
  • Ischemisk hjärtsjukdom
  • Stroke
  • Akut buk
  • Malignitet
  • Autoimmun sjukdom
  • TBC, HIV eller annan infektion som kan ge feber

Diagnoskriterier

U07.1 Covid 19, virus påvisat

U07.2 Covid 19, virus ej påvisat. Denna ska användas när diagnos covid -19 ställs kliniskt utifrån de symtom patienten har, men diagnos har ställts utan ett positivt laboratorieprov som påvisar viruset eller laboratorietest ej är tillgängligt.

ZV100 Åtgärd relaterad till covid-19 är tänkt att användas som tilläggskod till åtgärder relaterade till covid-19, men där man ännu ej ställt diagnosen.

Smittskydd

Covid -19 är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och smittspårningspliktig inom viss vård och omsorgsverksamhet

Coronavirus smittar genom droppsmitta vid hostningar och nysningar, direkt kontaktsmitta från smittförande sekret samt indirekt kontaktsmitta genom ytor, utrustning och föremål. Tillgängliga data talar för att virusnivåer och smittsamhet är som högst i anslutning till insjuknandet och tidigt i förloppet. Virusnivåerna stiger med start 1-3 dagar före symtomdebut och sjunker sedan snabbt till nivåer som gör det svårt att isolera viruset senare än 5 dagar efter symtomdebut.

Uppdaterad information om covid-19 (Smittskydd Stockholm)

Behandling

Handläggning vid behandling

Isolering i hemmet. Paracetamol som febernedsättande. Informera om att dricka mycket; feber och eventuella diarréer skapar vätskeförluster och många patienter har vid sjukhusinläggning varit dehydrerade. Om misstanke på dehydrering överväg inläggning på sjukhus. Överväg antikoagulantia, se rubrik Läkemedelsbehandling.

Förebyggande åtgärder

Vaccination mot covid-19 skyddar effektivt mot svår sjukdom och död. Vaccinet är en betydelsefull skyddande åtgärd mot covid-19 under rådande pandemi.

Basala hygienåtgärder är viktiga för att undvika att bli smittad av covid-19.

För patienter/befolkningen

Ta de vaccinationer som erbjuds.

Se Folkhälsomyndigheten

För personal i kontakt med möjlig smittad patient

Omhändertagande av patient med feber eller luftvägssymtom (Vårdhygien, Region Stockholm)

Läkemedelsbehandling

Symtomlindring

Feber: Paracetamol 0,5-1g x 4

Smärta: I första hand paracetamol. NSAID kan prövas vid utebliven effekt. Inget vetenskapligt stöd finns för att undvika NSAID men ta som alltid hänsyn till om den enskilde har kontraindikation - till exempel ålder, kardiovaskulär sjukdom.

Hostdämpande: Finns ingen kontraindikation för Cocillana-etyfin /Lepheton.

Inhalationssteroider

Det finns en fas-2-studie studie som talar för att Budesonid insatt tidigt i sjukdomsförloppet kan lindra och korta sjukdomsförloppet samt förhindra sjukhusinläggning. Trots att det saknas vetenskapliga belägg fullt ut kan man överväga att ordinera 2 inhalationer à 400 mikrogram Budesonid 2 ggr/dag tills förbättrad, särskilt till personer med hög risk för allvarlig covid.

Budesonid tidigt insatt kan lindra och korta sjukdomsförloppet samt förhindra sjukhusinläggning. Ej tidigare behandlad rekommenderas 2 inhalationer à 400 mikrogram 2 ggr/dag tills förbättrad. Number needed to treat med inhalation Budesonid var åtta.

Antiviralt läkemedel peroralt

Paxlovid är ett peroralt antiviralt läkemedel som ska insättas inom 5 dygn från symtomdebut. På grund av bristsituation är det förbehållet patienter med grav immunbrist och patienter med blodmalignitet. Tag kontakt med infektionsjour för diskussion även om patienten inte är inläggningsfall, så kan detta läkemedel hämtas av patient eller deras anhöriga på infektionsklinik. (Finns för närvarande inte att skriva ut som recept eller på licens).

Trombosprofylax

Indikation för trombosprofylax vid misstänkt covid-19: Trombosprofylax kan övervägas till patienter utan kontraindikationer, med svår hosta och feber eller andra symtom relaterade till covid-19 där patienten är sängliggande större delen av dagen även om inte sjukhusvård krävs. Indikationen förstärks om patienten tillhör en riskgrupp, eller om bakomliggande riskfaktorer finns för venös tromboembolism föreligger (tidigare trombos, APC-resistens, cancer, BMI > 30, östrogenhaltiga p-piller, p-ring). Patienter med måttlig-hög blödningsrisk bör ej ha behandling med antikoagulantia. Var frikostig med utredning om misstanke på lungemboli då det förekommer som del i sjukdomstillståndet vid covid-19 infektion.

Medicin: T Eliquis 2,5 mg 1 x 2 i 4 veckor.

Riktlinjer för profylax och behandling av venös tromboembolism hos patienter med covid-19 (Janusinfo)

Övrigt

  • Astma/KOL behandlas enligt praxis med perorala steroider mot exacerbation vid behov.

SARS-CoV-2 fäster på angiotensin-2 receptorerna i luftvägar, lungor med mera. Effekten av ACE-hämmare och ARB (angiotensin receptor blockare) är oklar, men man rekommenderar inte att sätta ut dessa vid infektion annat än om stegrat kreatinin och /eller hypotension.

Sjukskrivning

Reglerna för läkarintyg för sjukpenning, VAB och karensdag ändras frekvent, var god se uppdaterad information via länken:

Information om vad som gäller med anledning av coronaviruset (Försäkringskassan).

Uppföljning

Klinisk uppföljning

Individuell uppföljning görs utifrån anamnes, status och eventuella restsymtom.

Patienter som varit inneliggande på IVA och som haft ett betydande syrgasbehov kommer att följas upp av slutenvården.

De som haft kort vårdtid eller ej har varit inlagda på sjukhus kommer hänvisas till vårdcentralen för uppföljning.

De patienter som tror sig haft covid-19-infektion och upplever restsymtom kan behöva utredas för att utesluta andra diagnoser. Se Postcovid - kvarstående eller sena symtom efter covid-19

Möjlig uppföljning/utredning beroende på symtom

  • Blodprover: blod-, njur- och leverstatus, urinstatus, U-Alb/krea, D-dimer och ev. IgG serologi (om ej utförd av patienten på eget initiativ)
  • Ansträngningstest med saturation, till exempel 1 min-sit-to-stand eller 6 min promenad.
  • Screena med enkät mMRC (Modified Research Council dyspnoea scale) för att skatta den tröskelansträning vid vilken dyspne inträder och/eller CAT (COPD Assessment Test).
  • Överväg spirometri med diffusionskapacitet och röntgen, ffa om avvikande testresultat på ansträngningsstest/mMRC. För detektion av lungfibrosutveckling krävs CT thorax.
  • EKG. Om nytillkomna förändringar överväg ekokardiografi (myokardit/ perikardit bör uteslutas).
  • Överväg psykologisk screening PHQ-9 (Patient Health Questionnaire för screening av egentlig depression), GAD 7 (Generalised Anxiety Disorder för skattning av ångest), och EQ-5D-5L (livskvalitet).
  • Överväg kognitiv bedömning med screeningformulär Montreal Cognitive assessment (MoCa) på patienter <65 år, MMSE > 65 år (Mini Mental State Examination).
  • Överväg EMG/ENeG vid perifera nervsymtom.
  • Vid långvariga symtom (till exempel långdragen feber), överväg också differentialdiagnoser så att dessa inte missas.

Förslag till rehabiliterande insatser vid långdragen sjukdom:

Rehabiliteringsbehov kommer att föreligga för många patienter som varit inneliggande i slutenvården samt för en del patienter som haft långdragen sjukdom i hemmet. Dessa patienter drabbas ofta av muskelsvaghet, undernäring, nedsatt lungfunktion och allvarlig trötthet (fatigue), som påverkar deras grad av fysisk aktivitet och träningsförmåga. Individuell bedömning av rehabiliteringsbehovet är viktigt. Nedanstående kan utgöra en hjälp vid rehab-planeringen:

  • Vid sjukhusvård mindre än 2 veckor kan patienten efter hemgång ha kvarstående motoriska problem. Det är då viktigt att träna upp successivt ökad gångförmåga.
  • Vid sjukhusvård och ventilatorbehandling mer än 4 veckor kommer patienten med stor sannolikhet vara i behov av efterföljande primärvårdsrehabilitering. De ska behandlas med fysioterapi i första hand (andningsträning och fysisk träning).

Rehabilitering som kan bli aktuell för öppenvårdspatienter med långvariga symtom

  • Motorisk och lungfysiologisk rehab: fysioterapeut i primärvårdsrehab
  • Kognitiv rehab: till neurolog eller rehabiliteringsklinik vid uttalade besvär
  • Psykiatrisk rehab: Första linjens psykiatri
  • Arbetsåtergång: Fysioterapeut och/eller arbetsterapeut, för arbetsträning och arbetsförmågebedömning vid behov
  • Röst- tugg och sväljningsproblem: Logoped

Rehabilitering i samband med covid-19 i primärvården - praktiskt kunskapsstöd till vård (Socialstyrelsen)

Kvalitetsuppföljning

Finns pågående projekt i slutenvården.

Komplikationer

Akuta komplikationer

  • Pneumoni
  • Tromboser/embolier
  • Respiratorisk insufficiens
  • Cytokinstorm/sepsis
  • ARDS
  • Myokardit/perikardit
  • Stroke

Komplikationer i efterförloppet

  • Fatigue
  • Andfåddhet
  • För respiratorvårdade: uttalad muskelsvaghet, heshet
  • Kognitiva symtom (på grund av encephalit/mikroembolism)
  • Postinfektiös anemi
  • Påverkan på lever, njurar, hjärta/lungor
  • Psykiska besvär inklusive trauma/PTSD särskilt vid svår sjukdom och/eller sjukhusvård
  • Risk för lungfibros, eventuellt med syrgasbehov hos vissa få

Relaterad information

Mer om covid-19 på Viss

Covid-19 – akut sjukdom

Postcovid – kvarstående eller sena symtom efter covid-19

Covid-19 – länksamling för primärvården

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för misstänkt och bekräftad covid-19 (Svenska Infektionsläkarföreningen, Svenska Hygienläkarföreningen och Föreningen för Klinisk Mikrobiologi)

Referenser

  1. BMJ, S.Umakantha et al, Origin, transmission, diagnosis and management of coronavirus disease 2019 (covid-19), juli 2020)
  2. Folkhälsomyndigheten
  3. Läkartidningen (2020:117:F3UA. A Sönnerborg)
  4. Information till riskgrupper om covid-19 (Folkhälsomyndigheten)
  5. Children are unlikely to be the main drivers of the COVID-19 pandemic - A systematic review, Jonas F Ludvigsson
  6. Systematic review of COVID-19 in children shows milder cases and a better prognosis than adults, Jonas F Ludvigsson
  7. Om covid-19 för gravida (Folkhälsomyndigheten)
  8. American Journal of Otolaryngology, A review based on up-to-date knowledge, X.Meng et al, juni 2020
  9. Clinical Characteristics of Coronavirus Disease 2019 in China, Wei-jie Guan et al. N Engl J Med. 2020 Feb 28: NEJMoa2002032. Published online 2020 Feb 28. doi: 10.1056/NEJMoa2002032.
  10. The outbreak of COVID-19: An overview. Yi-Chi Wu, et al. J Chin Med Assoc. 2020 Mar; 83(3): 217–220. Published online 2020 Feb 12. doi: 10.1097/JCMA.000000000000027.
  11. In patients of COVID-19, what are the symptoms and clinical features of mild and moderate cases? En Litteraturöversikt. CEBM, April 1, 2020 Melina michelen et a.
  12. The Incubation Period of Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) From Publicly Reported Confirmed Cases: Estimation and Application. Stephen A. PMID: 32150748 PMCID: PMC7081172 DOI: 10.7326/M20-050.
  13. Incubation period of 2019 novel coronavirus (2019-nCoV) infections among travellers from Wuhan, China, 20–28 January 2020. Jantien A Backer et al. PMID: 32046819 PMCID: PMC7014672 DOI: 10.2807/1560-7917.ES.2020.25.5.2000062.
  14. Epidemiology and transmission of COVID-19 in 391 cases and 1286 of their close contacts in Shenzhen, China: a retrospective cohort study.
  15. Inhales budensonide in treatment of early COVID-19 (STOIC):aphase2,open-label,radomised controlled trial. SanjaY Ramakrishnan et al Lancet Respir.Med. 202 April 91

Om innehållet

Författare: Fedra Amorim, specialist i allmänmedicin, S:t Eriks vårdcentral. Pontus Almer Boström, specialist i allmänmedicin, Sickla Hälsocenter. Mark Albeek och Ann-Christine Sjöblom, specialister i allmänmedicin, Liljeholmens vårdcentral.

Granskare: Markus Ahl, specialist i infektion och Soo Aleman, docent, specialist i internmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset.

Godkänt av: Regionalt programområde (RPO) Infektionssjukdomar, Stockholm-Gotland

Publicerat:

Uppdaterat: