Elkänslighet

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Dessa patienter bör primärt omhändertas inom primärvården där medicinsk utredning och psykosocial bedömning görs och följs upp.

Remiss till Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM)

Adress: Solnavägen 4, plan 10, 113 65 Stockholm

TakeCare: CAMM

Remiss om:

Läkare kan skriva frågeremiss samt remiss till psykolog vid Arbets- och miljömedicin.

Frågeremiss kan skickas när läkaren behöver ytterligare information och råd kring handläggning. Telefonkontakt utan remiss går också bra. Kontakt kan bli aktuellt när:

  • Frågor kvarstår efter genomläsning av detta program, samt
  • Medicinsk utredning och psykosocial bedömning inte funnit någon förklaring till besvärsbilden (som patienten relaterar till elektromagnetiska fält, närhet till elektrisk utrustning eller tolkar som elkänslighet), se Utredning.

Remiss till psykolog vid Arbets- och miljömedicin kan skickas om patienten är motiverad till sådan kontakt.

Psykolog ger kortidsintervention med fokus på att stödja patienten till förbättrad funktions- och arbetsförmåga samt att hitta alternativa handlingsstrategier.

Har patienten redan etablerad psykologkontakt, så kan Arbets- och miljömedicin ge handledning till denne avseende bemötande av patienter som relaterar ohälsa till elektromagnetiska fält.

Instanser som kan remittera till CAMM

  • Läkare
  • Försäkringskassan

Remissinnehåll

  • Diagnos (symtomdiagnos om specifik sjukdom eller bristtillstånd inte identifierats)
  • Aktuella besvär och besvärsutlösande faktorer/situationer
  • Information om genomförda utredningar och behandlingar
  • Eventuella planerade utredningar eller interventioner
  • Information om patienten har tillfrågats om, och är positiv till, psykologisk intervention
  • Allmän bakgrund; socialt, tidigare sjukdomar och besvär, nuvarande sjukdomar, aktuell medicinering
  • Uppgifter om aktuellt arbete; arbetsuppgifter, namn på arbetsplats
  • Sjukskrivning? Finns företagshälsovård? Är den inkopplad för bedömning av miljö eller för diskussion av rehabiliteringsplan?

Remiss till öppenvårdsmottagning hud

Vid synliga hudförändringar (andra än enbart övergående rodnad) rekommenderas vid behov konsultation av hudläkare.

Kontakt företagshälsovård

Vid arbetsrelaterade besvär bör kontakt tas med företagshälsovård om arbetsplatsen är ansluten till en sådan.

Remissinnehåll

  • Remissvar med sammanfattning av aktuellt kunskapsläge

Bakgrund

Definition

Elkänslighet är inte en diagnos. Vid diagnossättning används specifik medicinsk diagnos eller symtomdiagnos.

Det finns inga kriterier på vilka symtom som kan ingå i det besvärstillstånd som benämns elkänslighet (Socialstyrelsen rekommenderar termen elkänslighet men även elöverkänslighet används). Patienter som relaterar sina besvär till elektromagnetiska fält utgör en heterogen grupp. Såväl symtom som utlösande faktorer varierar mycket från person till person. Följande arbetsdefinition har formulerats i en utredning vid Rådet för arbetslivsforskning, 2000.

Symtom

  • som upplevs i närheten till, eller vid användning av elektrisk utrustning och
  • som medför varierande grad av besvär eller ohälsa hos individen och
  • som individen hänför till aktiveringen av den elektriska utrustningen

Det är alltså patienten som själv anför att hen är elkänslig. I en del fall finns en verifierad medicinsk sjukdom men patienten relaterar delar eller hela symptombilden till exempel närhet till elektrisk utrustning. I vissa fall kan det vara diagnostiserade sjukdomar som patienterna misstänker ha utlösts eller försämrats av elektromagnetiska fält.

Epidemiologi

Oro eller misstanke att elektriska eller magnetiska fält kan påverka hälsan är relativt vanligt.

I svenska enkätstudier har cirka 3 procent av svarande rapporterat att de var känsliga/överkänsliga mot elektriska eller magnetiska fält. Enbart en liten andel av dessa personer (cirka en av tio) uppgav att de hade svåra besvär. De besvärsmiljöer som pekas ut som besvärsutlösande, karakteriseras inte av höga nivåer av elektromagnetiska fält och det är ovanligt att personer med yrkesmässig hög exponering för elektromagnetiska fält rapporterar elkänslighet.

De enkätdeltagare som uppgav att de var överkänsliga för elektromagnetiska fält, rapporterade alla symtom som efterfrågades i högre grad än övriga svarande. Samma grupp angav dessutom i högre grad att de var störda av andra miljöfaktorer som ljud från grannar, buller, torr luft och trafikavgaser. En slutsats skulle kunna vara att de som rapporterar elkänslighet, är individer som mår dåligt och har sämre tolerans än andra för många olika störande faktorer.

Något samband mellan elektriska eller magnetiska fält och de besvär som de drabbade upplever som elkänslighet har inte kunnat fastställas. Ett samband mellan symtom (och förmåga att detektera fält) och elektromagnetiska fält har undersökts i ett flertal så kallade provokationsstudier. I några studier fick försökspersonerna först testa öppet om de reagerade för den i studien aktuella exponeringen. Trots att försökspersonerna valdes ut efter att de angav att de reagerade för respektive exponering kunde man inte i senare dubbelblinda tester verifiera detta samband. En så kallad nocebo-effekt (negativa förväntningar utlöser eller förvärrar symtom) har noterats i några studier där deltagare fått information att de skulle exponeras trots att så ej skedde.

Utredning

Primärvård

Medicinsk utredning inklusive psykosocial bedömning utgående från symtombild och kliniska fynd (oavsett vad patienten relaterar besvären till), bland annat för att utesluta bristtillstånd och störd thyreoideafunktion.

Symtom

Patienterna beskriver ofta hudsymtom med hetta och/eller brännande känsla i ansiktshuden och övergående rodnad är vanliga framförallt vid nydebuterade besvär. Vid mer uttalade besvär och till exempel besvär relaterade till mobiltelefonanvändning eller trådlösa nätverk, dominerar ofta huvudvärk, koncentrationssvårigheter och trötthet.

Hudbesvär vid bildskärmsarbete är vanligt. Oftast är hudstatus utan anmärkning och någon hudsjukdom kan inte fastställas. I en del fall förekommer hudsjukdom som till exempel rosacea men patienten upplever att symtomen är kopplade till exempel till bildskärmsarbete.

Majoriteten av de personer som upplever bildskärmsrelaterade hudbesvär har en god prognos och besvären upphör eller minskar inom ett par år. Det är dock alltid viktigt att vid besvärsdebut, förutom sedvanlig medicinsk utredning utifrån symtom och kliniska fynd, göra en bred bedömning av besvärssituationen, till exempel arbetsplatsen. Detta kan inkludera såväl psykosocial som fysisk miljö.

Besvärsgrad

Kan vara mycket olika hos olika patienter. För en del patienter är själva symtomen mycket lindriga och det är framförallt patienternas upplevda behov att undvika vissa miljöer eller situationer som leder till funktionella handikapp och arbetsoförmåga. I andra fall är symtomen mer uttalade med handikappande trötthet, svår värk, nedsatt kognitiv förmåga och depression med påverkan på funktions- och arbetsförmåga.

Tidig handläggning och adekvat information om aktuellt kunskapsläge avseende diskuterade miljöfaktorer är väsentligt för att förhindra en besvärsutveckling med funktionella handikapp på grund av ett tilltagande undvikande av upplevda besvärsutlösande miljöer.

Anamnes

Tidigare och aktuell sjukdom, debut av besvär och förlopp, yrkesverksamhet, eventuell sjukskrivning, och psykosocial situation.

Av särskild vikt är en vidsynt objektiv och efterfrågande attityd, liksom lyhördhet för hur patienten ser på och tolkar sina besvär. Tidig handläggning och information om aktuellt evidensbaserat kunskapsläge avseende diskuterade miljöfaktorer är väsentligt.

Informera patienten att det inte finns någon utvärderad testmetodför att fastställa eventuell elkänslighet och att andra sjukdomar aktivt måste uteslutas.

Handläggning vid utredning

Arbets- och miljömedicin

Läkare svarar inremitterande avseende aktuellt kunskapsläge.

Psykologen diskuterar konsekvenser av patientens besvärsbild utifrån ett helhetsperspektiv på psykisk hälsa, livssituation och funktionsförmåga och erbjuder möjlighet till individanpassad bedömning och korttidsterapi.

Vi utför inte mätningar av elektriska eller magnetiska fält då kunskap saknas om såväl vilka aspekter (till exempel elektriska eller magnetiska fält, frekvens) av fälten som skulle kunna vara relevanta som vilka nivåer av fält som skulle kunna utlösa besvär. Det går inte genom att mäta elektriska eller magnetiska fält att förutsäga om en person kommer att uppleva besvär eller ej i den aktuella miljön.

Behandling

Handläggning vid behandling

Primärvårdens uppgift för denna patientgrupp, förutom sedvanlig utredning och behandling av eventuella sjukdomar/medicinska tillstånd, består i att erbjuda omhändertagande, inklusive stödkontakt, utifrån ett helhetsperspektiv på patientens livssituation – inkluderande såväl arbete som fritid.

Läkaren bör informera patienten om vad man för närvarande vet enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Saklig information är en viktig del av omhändertagandet. Ge patienten information om diskuterade miljöfaktorer och hälsoeffekter. Undvik att primärt fokusera på en möjlig orsaksfaktor. Informera patienten om att erfarenheten tyder på att det i de flesta fall är en kombination av flera faktorer som utlöser symtomen. Åtgärder riktade mot dessa (såväl medicinska, psykosociala som yttre miljöfaktorer) har ofta god effekt.

Det finns ingen behandling eller intervention som kan sägas vara visad överlägsen andra behandlingar vid elkänslighet. Rekommendationer för handlingsstrategier baseras på individuella bedömningar baserade på en bred kartläggning av patientens besvär och situation. Målet är att optimera alla förhållande för patienten, inkluderande medicinska och psykosociala förhållanden och med avseende yttre miljöfaktorer.

Åtgärder riktade mot elektriska eller magnetiska fält efterfrågas ofta av denna grupp patienter. Om detta skulle vara mer effektivt än andra åtgärder har inte utvärderats systematiskt. Socialstyrelsen har bedömt att det saknas vetenskapligt underlag för att läkare ska rekommendera så kallad elsanering.

Frågor om elsanering handläggs av arbetsgivare och kommuner. Kommuner har i vissa fall beviljat bidrag för bostadsanpassning. Effekterna för den drabbade individen varierar mycket, ”bättre men inte bra” är en vanlig kommentar. Behandlande läkare bör ha en förståelse för om patienten i svår situation väljer att på egen hand prova olika åtgärder även om dessa inte vid vetenskaplig utvärdering har visats ge positiv effekt.

Psykologisk behandling

Korttidsterapi i form av stödterapi eller kognitiv terapi hos psykolog/psykoterapeut kan lindra besvär och vara till hjälp att finna nya strategier att hantera besvären för många patienter. Möjlighet till sådan terapi finns vid Arbets- och miljömedicins mottagning.

Sjukskrivning

Att tänka på vid sjukskrivning

Aktivitetsbegränsning till följd av nedsatt funktionsförmåga avgör behovet av sjukskrivning.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga

Baseras på bedömning av patientens funktionsförmåga och kraven på arbetsplatsen. Vid svårbedömda fall kan patienten enligt ovan hänvisas till företagshälsovård eller till mottagning inriktad på rehabilitering.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg

Ange symtomdiagnos eller specifik diagnos på intyget. Beskriv på vilket sätt funktionsförmågan är nedsatt och vad detta innebär för patientens möjlighet att arbeta (aktivitetsbegränsning). Inkludera information om vad patienten upplever att besvären utlöses eller försämras av (till exempel elektrisk utrustning/elektromagnetiska fält). Ange behov av åtgärder som medicinsk utredning och behandling.

Uppföljning

Sker hos inremitterande läkare.

Vid kvarstående besvär bör patienten erbjudas stöd och fortsatt uppföljning av klinisk bild hos en fast läkarkontakt i primärvården eller annan specialitet. Vid behov kan telefonkontakt tas med Arbets- och miljömedicin för att diskutera nya miljörelaterade frågeställningar. Det är Arbetsmiljöverket som svarar för tillsynen av arbetsplatser och att de uppfyller Arbetsmiljölagens krav.

Relaterad information

SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten). Recent Research on EMF and Health Risk -Fourteenth report from SSM’s Scientific Council on Electromagnetic Fields, 2019. Report number: 2020:04

WHO. Electromagnetic fields and public health. Electromagnetic hypersensitivity Backgrounder December 2005

Gruber M, Palmquist E, Nordin S. Characteristics of perceived electromagnetic hypersensitivity in the general population. Scand J Psychol. 2018;4:422-427

Hillert L, Berglind N, Arnetz BB, Bellander T. Prevalence of self-reported hypersensitivity to electric or magnetic fields in a population-based questionnaire survey. Scand J Work Environ Health. 2002;28:33-41.

Om innehållet

Författare: Lena Hillert, överläkare, Centrum för arbets- och miljömedicin, SLSO, Region Stockholm

Granskare: Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin

Reviderat: Carolina Bigert, överläkare, Centrum för arbets- och miljömedicin, Lena Hillert, överläkare, Centrum för arbets- och miljömedicin

Publicerat:

Uppdaterat: