Erysipelas hos vuxna och barn
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
- Undersökning och behandling
- Behandling av predisponerande faktorer såsom venös insufficiens med kompressionsbehandling
- Noggrann sårvård
Remiss till medicinakutmottagning med tillgång till specialist i infektionssjukdomar
Inläggning vid allmänpåverkan, påverkade vitalparametrar, svår smärta, kräkningar eller andra nutritionsproblem, behov av sårrevision eller mer avancerad/daglig sårvård, rörelsesvårigheter.
Remiss till akutmottagning Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus, Södersjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus eller valfri barnakutmottagning (Södersjukhuset/Karolinska Universitetssjukhuset Solna/Huddinge).
Remissinnehåll
- Allmäntillstånd, vitala parametrar inklusive temp, blodtryck, puls, andningsfrekvens och saturation
- Antal tidigare rosfeberepisoder
- Sjukdomsduration
- Temperatur
- Pågående behandling
- Svullnad
- Sår
Bakgrund
Riskfaktorer
- Venös insufficiens (bilateral till skillnad från erysipelas, som oftast är unilateral)
- Lymfödem
- Diabetes mellitus
- Alkoholism
- Övervikt
- Vattkoppor (barn)
- Fotsvamp (sprickor mellan tårna)
Utredning
Symtom
Akut påkommen feber >38 grader med eller utan frossa. Välavgränsad, värmeökad hudrodnad. Eventuell allmänpåverkan.
De vanligaste lokalisationerna är nedre extremitet (cirka 70 procent), övre extremitet (20-25 procent), ansikte (5-10 procent). Vanligen orsakad av betahemolyserande streptokocker grupp A, men även grupp C och G förekommer. Om utgånget från bensår kan S. aureus även förekomma, men är inte orsaken till erysipelas.
Oftast äldre patienter med predisponerande faktorer såsom venös insufficiens (tidigare varicer eller trombos), lymfödem, pareser, diabetes mellitus.
Handläggning vid utredning
CRP. Odla liberalt från sår/misstänkt ingångsport.
Erysipelas med samtidig trombos (DVT) är ovanlig varför flebografi/ultraljud djupa vener i allmänhet inte behövs. Vid atypisk klinik och svårigheter med differentialdiagnostik rekommenderas ultraljud.
Differentialdiagnoser
- Venöst bensår utan infektion
- Ventrombos
- Akut arteriell ischemi
- Erythema migrans
- Nekrotiserande fascit
- Cellulit (djupare mjukdelsinfektion)
- Nekrotiserande fasciit
Behandling
Förebyggande åtgärder
Det är angeläget med behandling av eksem, fotsvamp och andra hudsjukdomar samt kompressionslindning/stödstrumpa vid venös insufficiens för att undvika ny infektion.
Läkemedelsbehandling
Doseringarna gäller för patienter med normal njur- och leverfunktion.
- Barn: PcV (Kåvepenin) 25 mg/kg x 3 i 10 dygn (max 1 g x 3).
Vid PC-allergi: Klindamycin (Dalacin) 5 mg/kg x 3 i 10 dygn. - Vuxna: PcV (Kåvepenin/fenoximetylpenicillin) 1 g x 3 i 10 dygn. Vid vikt >90 kg: PcV 2 g x 3 i 10 dygn.
Vid PC-allergi: Klindamycin (K Dalacin) 300 mg x 3 x 10 dygn.
Vid mer än två recidiv kan PcV utskrivas för tidig egenbehandling. Vid täta recidiv kan daglig penicillinprofylax övervägas (1-2 g) i 6-12 månader. Frikostig kontakt med infektionskonsult i dessa fall.
Uppföljning
Kompressionsbehandling vid venös insufficiens, såromläggning. Gärna högläge av benet både akut och i konvalescensfas.
Komplikationer
- Blåsbildning, nekroser, fasciit, abscess
- Lymfangit är ovanlig
- Bakteriemi i 5 procent och ibland septisk bild med embolisering
- Samtidig trombos mycket ovanlig