Hörselnedsättning

Definition

Det finns olika typer av hörselnedsättning och blandformer av dessa, baserat på var i hörselsystemet felet sitter:

• Konduktiv/ledningshinder - normalfungerande inneröra men överledningsproblem i hörselgång eller mellanöra
  
• Sensorineural – påverkan på inneröra (cochlea) eller hörselnerv
  
• Central – skada på hörselcentrum i hjärnan

Hörselnedsättning kan involvera olika frekvenser (anges i hertz, Hz eller beskrivs som en nedsättning i bas, mellanregister eller diskant).

Hörselnedsättning kan vara ensidig eller dubbelsidig.

Grad av hörselnedsättning anges i decibel (dB). Baserade på ett tonmedelvärde (TMV), på frekvenserna 500, 1000, 2000, 4000 Hz på bästa örat kan hörselnedsättning delas in i:

• lätt hörselnedsättning (20 dB till < 35 dB)
  
• måttlig (35 dB till < 65 dB)
  
• grav (> 65 dB).

Epidemiologi

Sverige finns cirka 1,5 miljoner personer med hörselnedsättning.

Etiologi

Fetmarkerade: vanligt förekommande orsaker

Orsaker till ledningshinder (konduktiv hörselnedsättning)

• Stopp i hörselgång – vaxpropp, främmande kropp, extern otit, exostos
  
• Större trumhinneperforation
  
• Infektion – sekretorisk mediaotit (SOM) och akut mediaotit (AOM). Observera ensidig SOM på vuxna, där epifarynxcancer måste uteslutas .
  
• Cholesteatom (pärlcysta) – ansamling av keratin (avstött hudepitel) i trumhinneretraktion. Kan ses som en vaxansamling på atypiskt ställe (atticus, övre delen av trumhinnan). Kan drabba såväl barn som vuxna.
  
• Otoskleros – bentillväxt vid stigbygelplattan. Drabbar oftast kvinnor, ibland debut i samband med graviditet. Ärftlighet förekommer.
  
• Hörselbensproblem, såsom avbrott och luxation (kan till exempel ses efter kronisk otit eller skalltrauma).

Orsaker till sensorineural hörselnedsättning – plötslig debut

• Plötslig idiopatisk hörselnedsättning (sudden deafness)
  
• Infektioner – till exempel meningit, parotit, rubella, borrelia, herpes zoster
  
• Labyrintit och leasio auris interna (plötslig hörselnedsättning med samtidig yrsel/balanspåverkan)

Orsaker till sensorineural hörselnedsättning – långsam debut

• Presbyakusis
  
• Bullerskada
  
• Ménières sjukdom – öronsjukdom som går i skov med ofta fluktuerande basnedsättning samtidigt med yrselanfall, tinnitus och fyllnadskänsla i drabbat öra.
  
• Ototoxiska läkemedel – till exempel Gentamicin, Cisplatin, Kinin (reversibelt) och Loopdiuretika (reversibelt).
  
• Vestibularisschwannom (tidigare kallat acusticusneurinom) – godartad, långsamväxande tumör på balansnerven med tryck på intilliggande hörselnerv. Kan orsaka (och bör misstänkas vid) asymmetrisk sensorineural hörselnedsättning.

Andra orsaker till hörselnedsättning

• Neurologisk orsak – stroke, multipel skleros
  
• Autoimmunitet – ovanligt, kan förekomma vid olika reumatologiska/immunologiska sjukdomar
  
• Genetisk hörselnedsättning – kan vara medfödd eller senare debuterande/progredierande
  
• Syndrom som går med hörselnedsättning
  
• Anatomiska avvikelser i inneröra med risk för hörselförsämring efter skalltrauma

Riskfaktorer

• Ärftlighet
  
• Bullerexponering
  
• Hög ålder

Samsjuklighet

• Depression
• Ångest
• Utmattningssyndrom

Symtom

• Hörselnedsättning kan vara en- eller dubbelsidig, av olika grad, involvera olika frekvenser, vara övergående, permanent, stabil, progredierande eller fluktuerande.
  
• Ibland associerade symtom såsom tinnitus (öronsus), hyperakusi (ljudöverkänslighet), fyllnadskänsla i örat, yrsel och balanspåverkan.

Anamnes

• Debut, duration och förlopp av hörselnedsättningen
  
• En- eller dubbelsidigt
  
• Associerade symtom t.ex. tinnitus, hyperakusi, yrsel, feber eller smärta
  
• Infektion – ÖLI (med risk för AOM, SOM), se även etiologi ovan
  
• Sekundära symtom såsom trötthet, huvudvärk, värk i nacke och axlar, stress, nedstämdhet
  
• Psykosociala konsekvenser, som problem på arbetet eller hemma till följd av hörselnedsättning
  
• Riskfaktorer, se ovan
  
• Ototoxisk läkemedelsbehandling
  
• Tidigare och nuvarande sjukdomar
  
• Aktuella läkemedel
  
• Skalltrauma

Status

Ange vad som ska undersökas och vilka statusfynd som är viktiga och typiska att uppmärksamma. Exempelvis:

• Hörselgångsstatus
  
• Trumhinnestatus inklusive rörlighet (siegling)
  
• Stämgaffelprov, såsom Webers och Rinnes test, kan vara svårvärderat men ge vägledning:
  
  • Weber: Ljudet hörs i det bästa örat vid sensorineural nedsättning. Om Weber däremot lateraliserar till sjuk sida, talar det för ett ledningshinder. Test går företrädesvis att bedöma vid ensidig hörselnedsättning.
    
  • Rinne: Vid ledningshinder hörs benledning (stämgaffel mot mastoiden) längre än luftledning (stämgaffel framför örat).
    
• Hudutslag, såsom erytema migrans eller herpesblåsor?
  
• Fynd av nystagmus kan vara tecken på samtidig vestibulär påverkan men även ett fynd vid central skada
  
• Audiometri om möjligt
  
• Vid behov riktad status baserat på anamnes

Handläggning vid utredning

• Basutredning: anamnes och status
  
• Behandla bakomliggande orsak såsom vaxpropp, extern otit, sekretorisk mediaotit (SOM) och akut mediaotit (AOM)
  
• Vid behov bedömning om lämplig vårdnivå för fortsatt handläggning, i första hand via primär hörselrehabilitering eller vårdval ÖNH, vilka vid behov remitterar till mottagning Hörsel och balans, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
  
• Ensidig eller asymmetrisk hörselnedsättning är i regel utredningsfall
  
• Eventuell neurologstatus ska vara invändningsfritt, annars bör neurologisk eller central skada misstänkas
  

Sköts via primär hörselrehabilitering, vårdval ÖNH eller Mottagning Hörsel och balans, Karolinska Universitetssjukhuset.

Förebyggande åtgärder

• Hörselskydd i arbete eller vid fritidsaktiviteter (t.ex. konserter) med hög ljudnivå där risk för bullerskada finns
• Använda förskrivna hjälpmedel för att reducera (risk för) sekundära symtom
  

• Hörselmottagningar i Stockholms län (1177)
• Hörselasymmetri hos vuxna, utredning (1177 för vårdpersonal)
• Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp: Grav hörselnedsättning (1177 för vårdpersonal)