Kondylom

Epidemiologi

Förekomsten av synliga kondylom (könsvårtor) har tidigare uppskattats till 0,5–1 procent hos sexuellt aktiva och främst unga vuxna. Sedan HPV-vaccinering införts är det färre som insjuknat.

Etiologi

Majoriteten av kondylom orsakas av låg-risk HPV 6 och 11 och cirka 10 procent av hög-risk HPV som exempelvis 16 och 18. HPV 16 och 18 orsakar cirka 70 procent av all livmoderhalscancer och kallas därför hög-risk.

Smitta sker vid nära kontakt, vanligen vid sex. Smitta kan ske även utan synliga kondylom.

Samsjuklighet

En patient kan ha flera sexuellt överförbara sjukdomar (STI) samtidigt. Erbjud provtagning för annan STI utifrån sexualanamnes och symtombild.

Sjukdomsförlopp

Inkubationstiden är lång, minst 2–6 månader. Kondylom kan spontanläka. Efter 4–6 månader med symtomfrihet är det sannolikt att en HPV-infektion har läkt ut och att smittsamheten upphör.

Symtom

• Oftast asymtomatisk eller subklinisk infektion utan synliga vårtor.
• Vårtor och papler av varierande utseende och storlek. De kan sprida sig och konfluera.
• Utbredda kondylom kan ge sveda eller klåda. Kosmetiska faktorer är ofta största bekymret och kan påverka sexuallivet negativt.
  

Anamnes

• Sexualanamnes.
• Förekomst av symtom som talar för annan sexuellt överförbar sjukdom.
• Svar på eventuellt tidigare cellprov vid screening för livmoderhalscancer.
• Immunsuppression.
  

Status

Inspektera vårtor genitalt och i vissa fall analt:

• Utseende – spetsiga (acuminata), rundade (papulösa) eller ibland platta (plana).
• Yttre kondylom – på penis eller under förhud, i vulva, i pubisområdet eller kring anus.
• Inre kondylom – i anus, vagina, uretra eller i sällsynta fall i munhålan.
  

Handläggning vid utredning

• Diagnosen kondylom är i första hand klinisk. Yttre kondylom är vanligast men inre kondylom förekommer.
• Remiss till specialiserad vård vid oklar diagnos och komplicerade fall.
• Handlägg misstänkt cancer enligt Standardiserade vårdförlopp i cancervården (SVF).
• Överväg provtagning för annan sexuellt överförbar sjukdom, framförallt klamydia.
  

Differentialdiagnos

• Benigna hudförändringar – corona glandis-papler eller vulva-papillomatos (slemhinnefärgade 1–2 mm stora papler i rad vid ollonkanten eller på insidan av inre blygdläpp), skin tags, seborroisk keratos.
• Annan virusinfektion – mollusker.
• Maligna och premaligna hudförändringar – skivepitelcancer, bowenoid papulos. Särskilt vid immunsuppression är dysplasier vanliga. Var frikostig med histopatologisk undersökning där svaret får styra behandling och uppföljning.
• Hudsjukdomar – lichen planus, lichen sclerosus.
  

Handläggning vid behandling

• Expektans är en möjlighet som ska beaktas – majoriteten spontanläker. Eventuell behandling tar bort den synliga vårtan men inte latent HPV.
• Topikalt läkemedel – yttre kondylom kan egenbehandlas. Har bäst effekt på tunn hud och slemhinna.
• Remiss till specialistmottagning för kirurgisk behandling – kan vara aktuellt i vissa fall, till exempel kondylom i uretramynningen, intra-anala kondylom samt kondylom på lokaler som inte svarar på lokalbehandling.
  

Ingen kontaktspårning eller smittskyddsanmälan krävs. Betona vikten av att delta i screeningprogrammet för livmoderhalscancer, oavsett vaccinationsstatus.

Förebyggande åtgärder

Kondom ger ett bra skydd om det används under hela samlaget vid vaginal-, anal- och oralsex. Viruset kan fortfarande smitta från genitala områden som inte kondomen täcker, exempelvis vid kondylom i pubisområdet.

Vaccination mot HPV

• Vaccinet har störst effekt om det ges före sexuell debut.
• Vaccinet ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för flickor sedan 2010 och pojkar sedan 2020.

Läkemedelsbehandling

• I första hand – podofyllotoxin appliceras på vårtor 2 gånger dagligen i 3 dagar, kan upprepas vid behov med 4–7 dagars mellanrum i maximalt fyra behandlingsomgångar.
• I andra hand – imikvimod appliceras på vårtor 3 gånger per vecka till natten i 8–16 veckor.
• Båda läkemedlen kan ge besvärliga biverkningar, framförallt lokalt.
• Inget av preparaten bör användas under graviditet. Expektans rekommenderas eftersom spontanläkning ofta sker efter partus.
  

Överväg bedömning inom specialiserad vård vid utebliven behandlingseffekt.

Kirurgisk behandling

Frysning, diatermi, laser och kurettage är exempel på andra behandlingar. Vilken metod som används varierar lokalt.

• Patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar kan få omfattande och svårbehandlade kondylom.
• Vid graviditet kan kondylom växa i storlek eller bli fler, men försvinner ofta efter partus. HPV kan i vissa fall överföras till barnet vid vaginal förlossning, men synliga kondylom hos barn är relativt ovanligt.
  

Sjukdomsinformation om HPV-infektion (Folkhälsomyndigheten)

Vaccin mot humant papillomvirus (HPV) (Folkhälsomyndigheten)

Kondylom (1177 för vårdpersonal)

Kondylom (1177)

Kondylom (UMO)