Kongenitala melanocytära nevi

KMN

Medicinskt område: Hud och kön

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

De flesta kongenitala melanocytära nevi (kongenitala pigmentnevi) är små och kan bedömas och vid behov följas av BVC/primärvården.

Remiss till öppenvårdsmottagning hud

  • Vid oklar diagnos
  • Vid misstanke om malignifiering
  • Svårbedömda KMN
  • Medelstora, stora och jättestora KMN

Remissinnehåll

  • Melanomhereditet
  • Lokalstatus med information om utseende, storlek och lokalisation
  • Frågeställning
  • Malignifieringstecken (till exempel snabb storleksökning, tillkomst av nya färgschatteringar, ojämn yta, snabbväxande papel/nodulus eller påtaglig formförändring)

Bakgrund

Epidemiologi

KMN är pigmenterade hamartom och förekommer hos cirka 1 procent av nyfödda. De klassificeras efter den storlek de förväntas uppnå i vuxen ålder ("projected adult size"). En ursprunglig diameter hos ett KMN på huvudet beräknas öka med en faktor på 1,5 och på övriga kroppen med en faktor på 3. Det finns flera klassificeringssystem av KMN, men det senaste konensusdokumentet rekommenderar nedanstående (Price HN et al, Ped dermatol 2015;32:23-27):

  • Små: <1,5 cm – beräknad största diameter i vuxen ålder
  • Medelstora: 1,5-20 cm – beräknad största diameter i vuxen ålder
  • Stora: 20-40 cm – beräknad största diameter i vuxen ålder
  • Jättenevi: >40 cm – beräknad största diameter i vuxen ålder

Riskfaktorer

Malignt melanom förekommer ytterst sällan i barnaåren. Vid stora KMN och jättenevi finns en ökad risk för melanomutveckling och den kan då inträffa redan i tidiga barnaår.

Vid övriga KMN anses risken för melanom uppstå främst från och med puberteten. Entydiga data för melanomrisk för dessa KMN saknas, men vid praktisk handläggning anses att risken avtar med minskande nevustorlek.

Utredning

Symtom

Vid födelsen eller inom några veckor en väl avgränsad ljusröd-brun-brunsvart fläck eller tumör, som växer med barnet och kan förändra färg. Det är vanligt att förändringen förtjockas, blir palpabel och får ökad behåring.

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Svårbedömda KMN: Oavsett storlek till dermatolog
  • Små KMN med kliniskt benignt utseende: Information om självkontroll. Om nevuset långsamt tillväxer med barnet och i övrigt är väsentligen oförändrat är det inte indicerat med hudkonsult. Vid svårinspekterad lokal eventuellt excision vid puberteten
  • Medelstora och stora KMN: Till hudläkare för bedömning
  • Jättestora KMN: Till Hudkliniken. Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Egenvård

Solskydd

Barnen bör, som alla, skydda sig för solen. De bör hålla sig i skuggan så mycket som möjligt mellan klockan 11.00 och 15.00, då solen är som starkast. Huden skyddas med kläder och hatt/keps – tätt vävda tyger skyddar bäst. Kroppsdelar som inte kan skyddas med kläder ska smörjas med solkräm, solskyddsfaktor minst 25. Stryk på i riklig mängd och smörj flera gånger under dagen, liksom efter varje bad.

Om innehållet

Författare: Carl Fredrik Wahlgren, Professor, Hudkliniken, Karolinska Solna, Birgitta Wilson Claréus, hudspecialist, Stockholm Hud Odenplan

Granskare: Mattias Schmidt, distriktsläkare, Solna Centrum Vårdcentral, Kadir Kakili, distriktsläkare, Stockholm, Lennart Emtestam, professor, Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Lena Hagströmer, överläkare, Hudkliniken, Södersjukhuset, Birgitta Wilson Claréus, Stockholm Hud Odenplan, Mehrnoosh Haghpanah, distriktsläkare, Husläkarmottagningen Sophiahemmet, Margareta Grauers, dermatologisjuksköterska, Stockholm

Stockholm-Gotlands medicinska råd, specialitetsrådet för hud- och könssjukdomar: Lena Lundeberg, ordf, maj 2016

Litteratur: Wahlgren CF et al: Kongenitala melanocytära nevus hos barn. Läkartidningen 2009;43(106):2754-2757Publicerat:September 1997Uppdaterat:Maj 2016

Publicerat:

Uppdaterat: