Menstruella besvär

Medicinskt område:
Kvinnohälsa

Dysmenorré - kraftig menssmärta

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Utredning och behandling i primärvården.

Remiss till öppenvårdsmottagning gynekologi

  • Vid oklar genes, se rubrik "Differentialdiagnos"
  • Vid sekundär dysmenorré
  • Terapisvikt

Remissinnehåll

  • Gynanamnes
  • Gynstatus om utfört

Epidemiologi

Primär dysmenorré under tonåren mycket vanligt hos drygt 50 procent.

Riskfaktorer

Vanligare hos nullipara och vid rikliga menstruationer.

Symtom

Smärtsamma menstruationer med symtom som molvärk i nedre delen av buken, krampsmärta med utstrålning rygg och/eller lår. Ibland illamående, kräkningar och/eller diarré.

Handläggning vid utredning

  • Anamnes
  • Eventuell gynundersökning

Differentialdiagnos

  • Endometrios, adenomyos
  • Missbildningar i genitalia som försvårar avflödet av mensblod
  • Infektion

Läkemedelsbehandling

  • Prostaglandinhämmare
  • Hormonell antikonception, kombinerade hormonella metoder kan med fördel användas kontinuerligt utan hormonfria intervall, hormonspiral
  • TENS, akupunktur, fysisk aktivitet

Smärtsamma menstruationer med symtom som molvärk och krampsmärta.

Riklig menstruationsblödning

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Utredning och behandling i primärvården.

Remiss till öppenvårdsmottagning gynekologi

  • Utredning vid oklar genes
  • Misstanke om myom (förstorad uterus)
  • Terapisvikt
  • Behov av utredning med ultraljud eller provtagning som inte görs i primärvården

Remissinnehåll

  • Gynanamnes
  • Gynstatus om utfört
  • Hb

Epidemiologi

10-20 procent hos kvinnor i fertil ålder.

Riskfaktorer

  • Myom
  • Koagulopati
  • Tyreoideasjukdom
  • Kopparspiral
  • Läkemedel, till exempel NSAID

Differentialdiagnos

  • Dysfunktionell blödningsrubbning (oregelbundna, ofta rikliga blödningar beroende på anovulation)
  • Mellanblödningar, kontaktblödningar
  • Postmenopausala blödningar
  • Missfall

Se även Livmoderhalscancer SVF och Livmoderkroppscancer inklusive SVF.

Anamnes

Skatta blödningsmängd som antal genomblödda skydd, antal dagar >7 dagar

Undersökning

Gynekologisk undersökning

Lab

Hb, blodstatus, järnstatus

Läkemedelsbehandling

  • Fibrinolyshämmare tranexamsyra
  • Hormonspiral levonorgestrel
  • Hormonell antikonception, kombinerade hormonella metoder kan med fördel användas kontinuerligt utan hormonfria intervall, hormonspiral
  • NSAID (om normal hemostas)

Uppföljning

Hb.

Komplikationer

Järnbrist.

Reglering av menstruation

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Utredning och behandling i primärvården.

Symtom

Riklig och/eller mer långdragen regelbunden menstruationsblödning med blödningsmängd på över 80 ml per dygn. Blödning med koagler. Järnbristanemi.

Läkemedelsbehandling

För de kvinnor som har en regelbunden menstruation och som tillfälligt önskar tidigarelägga eller uppskjuta sin blödning kan en peroral gestagenbehandling förskrivas.

Förskjutning av menstruationsblödning kan ske genom till exempel medroxiprogesteronacetat (T Provera) 10 mg dagligen med start 3-5 dagar före förväntad menstruation. Blödning uppträder ett par dagar efter utsättandet.
Igångsättning av mens kan framkallas på liknande sätt med medroxiprogesteronacetat (T Provera) 10 mg dagligen. Blödning uppträder ett par dagar efter utsättandet.

För kvinnor som använder kombinerade hormonella preventivmedel (p-piller, p-ring eller p-plåster) kan total blödningsfrihet uppnås genom kontinuerlig behandling med hormonerna, det vill säga utan hormonfria intervall.

 

Premenstruellt syndrom (PMS) och premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS)

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Utredning och behandling i primärvården.

Remiss till öppenvårdsmottagning gynekologi

Vid terapisvikt, se nedan, eller andra menstruationscykelbundna, svåra sjukdomar, till exempel porfyri, migrän och epilepsi.

Epidemiologi

I fertil ålder har 3-5 procent svåra symtom, PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom) och 15-20 procent bedöms ha PMS.

Riskfaktorer

Oklar etiologi, men förändrad känslighet i hjärnan för progesteronmetaboliter är en möjlig förklaring.

Symtom

Irritabilitet, depressiva symtom, affektlabilitet, trötthet, bröstspänning och svullnad under lutealfas, det vill säga någon period efter ägglossning till menstruation. Besvären ska släppa inom tre dagar efter mensstart och inte finnas i den postmenstruella veckan. Vid den svåra formen, PMDS, dominerar de mentala symtomen (irritabilitet och/eller nedstämdhet) och de påverkar då påtagligt det dagliga livet.

Handläggning utredning

Anamnes och bedömning av svårighetsgrad. Prospektiva, dagliga skattningar av symtom om möjligt. Gynekologisk status ej nödvändigt. Blodtryckskontroll om hormonell behandling.

Differentialdiagnos

  • Depression, panikångest och annan psykisk sjukdom
  • Tyreoideasjukdom
  • Biverkan av hormonella läkemedel (p-piller och HRT)

Behandling

Information om tillståndet inklusive kartläggning av symtomen, se ovan.

Läkemedelsbehandling

  • Vid irritabilitet och nedstämdhet är SSRI - escitalopram, sertralin - i "lägsta depressionsdos" intermittent förstahandsbehandling
  • Drosperinoninnehållande p-piller har visat god effekt mot PMDS i studier. Övriga östrogenprofilerade (tredje generationens) p-piller kan också fungera
  • Vid framförallt svullnad kan spironolakton prövas med 100 mg till natten

Uppföljning

Med hänsyn till det preparat som används.

Om besvären ändrar karaktär eller blir kontinuerliga bör patienten bedömas med avseende på depression. PMDS ger en ökad risk för depression.

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.