Otillräcklig fysisk aktivitet och fysisk aktivitet på recept, FaR


Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Bedömning och behandling i de flesta fall
  • Rådgivande samtal
  • Ordination av fysisk aktivitet, FaR
  • Familjestödsprogram

Remiss till primärvårdsrehab

  • Kvalificerat rådgivande samtal
  • Utprovning av träning där det bedöms medicinskt indicerat
  • Rehabilitering

Remissinnehåll

  • Medicinska diagnoser
  • Eventuella begränsande faktorer rörande hjärt-kärlfunktion eller diabetes

Återremiss till specialist i allmänmedicin

  • Sammanfattning av behandling och effekt. Sjukdomsspecifika markörer anges om relevant (t.ex. blodtryck, smärtskattning, gångsträcka eller vikt).

Bakgrund

Definition

Med otillräcklig fysisk aktivitet menas att en vuxen person inte uppfyller rekommendationen om 150 minuters fysisk aktivitet per vecka av pulshöjande karaktär på minst måttlig intensitet. För ett barn mellan 6–17 år är motsvarande gräns 60 minuters pulshöjande fysisk aktivitet varje dag på måttlig-hög intensitet.

I dagsläget finns vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet förebygger och behandlar mer än 35 olika diagnoser. Den behandlande effekten är vid flera diagnoser lika stor som vid läkemedelsbehandling. Exempel är artros, mild-måttlig depression, hypertoni eller diabetes typ 2. För många sjukdomar kan fysisk aktivitet förbättra funktion, livskvalitet eller lindra symtom, exempelvis KOL, astma och osteoporos.

Rekommendation av fysisk aktivitet för vuxna på befolkningsnivå:

Pulshöjande (aerob) fysisk aktivitet – Konditionshöjande aktiviteter

  • 150-300 minuter fysisk aktivitet i veckan på måttlig intensitet eller 75-150 minuter fysisk träning per vecka på hög intensitet.
  • Fysisk aktivitet med olika intensitet kan kombineras för att komma upp i den rekommenderade nivån.
  • Muskelstärkande fysisk aktivitet eller styrketräning vid minst 2 tillfällen per vecka.
  • Långvarigt stillasittande bör undvikas.
  • Personer äldre än 65 år rekommenderas även balansträning 3 ggr per vecka.
  • Gravida utan komplikationer rekommenderas samma dos som andra vuxna men med särskilt beaktande av lämplig aktivitet samt försiktig start.
  • Personer med funktionsnedsättning och personer med sjukdomar eller skador kan behöva individanpassade rekommendationer och särskilt stöd.

Rekommendationen för barn och unga (6-17år) på befolkningsnivå:

  • 60 minuters pulshöjande fysisk aktivitet på måttlig-hög intensitet varje dag.
  • Minst tre ggr/v behöver personen komma upp i hög intensitetsnivå och utföra muskelstärkande och skelettstärkande aktivitet.

Fysisk aktivitet har positiva effekter även i lägre doser, men det är den rekommenderade dosen som vi vet förebygger och behandlar de stora folkhälsosjukdomarna. För kunskap om vilken dos och form av fysisk aktivitet som har effekt vid sjukdomar eller risktillstånd rekommenderas FYSS 2021.

Fysisk aktivitet i samband med operation

Det finns vetenskapligt stöd för att kondition, mätt som VO2max, är en viktig indikator för utfall och återhämtning i samband med operation. Väl värt att beakta inför elektiv kirurgi.

Fysisk aktivitet och äldre

Äldre personer har stora hälsofördelar av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet kan öka självständighet, minska fallrisk, ge större buffert vid tillfällig immobilisering och ge möjlighet till social stimulans. Hos äldre personer kan fysisk aktivitet behöva påbörjas i en lägre dos för att sedan stegras försiktigt upp till önskad nivå.

Levnadsvanor – stöd i lagen, riktlinjer och vårdprogram

Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga ohälsa och även vara en del i behandling av olika tillstånd. Se Viss levnadsvanor

En av hälso- och sjukvårdens huvuduppgifter är enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) att förebygga ohälsa och enligt patientlagen (2014:821) ska patienter informeras om metoder för att förebygga och behandla sjukdom eller skada.

Samsjuklighet

Riskgrupper

  1. Vuxna med särskild risk
    • Sjukdom (till exempel diabetes, astma, KOL, cancer, hjärtkärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression)
    • Fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning
    • Social sårbarhet (till exempel låg socioekonomisk ställning)
    • Biologiska riskmarkörer (till exempel högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt, fetma)
    • Andra riskfaktorer (till exempel flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt, en olycksfallsskada)
  2. Vuxna som ska genomgå en operation
  3. Barn och unga
  4. Gravida

Utredning

Anamnes

Använd frågor klassificerade i grupper och/eller utforskande frågor.

a) Standardiserade frågor som rekommenderas av Socialstyrelsen:

  • Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik, bollsport?
  • Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling, trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången).

b) Utforskande frågor:

  • På vilket sätt har du möjlighet att vara fysiskt aktiv?
  • Vad gör du för fysisk aktivitet en vanlig vecka/dag? Vad gjorde du för fysisk aktivitet under föregående vecka/dag?
  • Vad för fysisk aktivitet tycker du om? Vad har du gjort tidigare?
  • Har du funderat på att bli mer fysiskt aktiv? Berätta!

Status

I status kan en bedömning av gångförmåga, balans, styrka och kondition ingå. Denna bedömning kräver ofta särskild kompetens och kan med fördel remitteras till primärvårdsrehab.

Handläggning vid utredning

För att bedöma fysisk aktivitetsnivå används de standardiserade frågorna men med följdfrågor gällande intensitet. Så som: När du går till bussen, hur många minuter tar det och hur ansträngande upplevs det?

  • Måttlig intensitet upplevs något ansträngande och ger en ökad puls och andning vilket motsvarar 60–74 procent av förväntad maxpuls. Personen är andfådd men kan fortfarande prata med en medföljare.
  • Hög intensitet ger markant ökning av puls och andning motsvarande 75–94 procent av förväntad maxpuls. Personen är vanligen ombytt för att utföra aktiviteten. Personen är mycket andfådd och kan inte föra ett samtal med en medföljare.
  • Om patienten själv skattat sin fysiska aktivitet är det viktigt att självskattningen följs upp och diskuteras innan den journalförs för att få en så korrekt beräkning av aktivitetsminuter som möjligt.
  • Den uppskattade fysiska aktiviteten sammanräknas sedan till aktivitetsminuter.

Sammanräkning av aktivitetsminuter

I sammanräkningen räknar man fysisk aktivitet med minst måttlig intensitet och minuter i fysisk träning på hög intensitet av aerob karaktär räknas dubbelt.

Ett räkneexempel: 100 minuters fysisk aktivitet per vecka med måttlig intensitet och 30 minuters fysisk träning per vecka med hög intensitet räknas ihop som 100 + 30 + 30 = 160 aktivitetsminuter.

150 aktivitetsminuter eller mer motsvarar rekommendationen om fysisk aktivitet av pulshöjande (aerob) karaktär.

Subjektivt skattad aktivitetsnivå ligger vanligen betydlig högre i befolkningen. Av denna anledning är det viktigt att ställa följdfrågor som gäller intensitet och faktisk frekvens när anamnes tas.

  • Dokumentera levnadsvanor och given åtgärd under rätt sökord i journalen.
  • Sätt relevant KVÅ-kod:
    • DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet
    • DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet
    • DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet

Behandling

Handläggning vid behandling

All vårdpersonal ska kunna uppmärksamma otillräcklig fysisk aktivitet, ge enkla råd och kunna hänvisa vidare vid behov.

För barn med ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet finns sk familjestödsprogram på husläkarmottagningen, barnavårdscentralen eller på primärvårdsrehabiliteringen i samverkan med elevhälsan.

Egenvård

Vid otillräcklig fysisk aktivitet rekommenderas rådgivande samtal, gärna med tillägg av ordination av fysisk aktivitet (FaR) eller stegräknare och med uppföljning.

Fysisk aktivitet på recept, FaR

FaR är en evidensbaserad metod för att stödja personer till att öka sin fysiska aktivitet och kan användas både i sjukdomsförebyggande och behandlande syfte. FaR får förskrivas av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har kännedom om personens hälso- och sjukdomstillstånd. FaR kan förskrivas under förutsättning att fysisk aktivitet har effekt enligt tillgänglig evidens och att patienten kan utföra den fysiska aktiviteten utanför hälso- och sjukvården. För personer i behov av socialt stöd för genomförande av ordinationen bör stödperson involveras.

Metoden FaR består av fem komponenter

  1. Individuellt rådgivande samtal: ett personcentrerat samtal med kartläggning av personens förmåga, aktuell fysisk aktivitet och träning samt bedömning av motivationsgrad.
  2. FYSS, metodstödet Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, innehåller en allmän del för ordination som prevention vid otillräcklig fysisk aktivitet och en systematisk, detaljerad och evidensgraderad rekommendation om fysisk aktivitet vid olika sjukdomstillstånd. Metodstödet finns i bokform och digitalt som eFYSS.
  3. Individanpassad skriftlig ordination, FaR-blankett: en skriftlig ordination med typ av aktivitet och dos, d.v.s. intensitet, hur ofta och dessutom antal minuter för dos av aerob aktivitet. Ordinationen ska utgå från personens förmåga och egna målsättning. Beakta eventuella kontraindikationer. När, var och hur ordinationen ska genomföras bör identifieras, exempelvis på egen hand eller med stöd av någon aktivitetsarrangör, då detta förbättrar följsamhet. Receptet skrivs ut och ges till personen.
  4. Samverkan med föreningar och friskvårdsaktörer: webbplatsen FaRledare.se med Stockholms FaR-ledarnätverk, är aktivitetsarrangörer som är kvalitetssäkrade av Region Stockholm. Förskrivaren ska ha kännedom om de aktiviteter de själva ordinerar. Aktiviteten som ordineras kan vara en aktivitet som personen utför i vardagen så som att promenera eller cykla till och från arbete/skola. Det kan även vara en aktivitet som utförs hos en organiserad aktivitetsarrangör. Personen betalar själv eventuella avgifter.
  5. Uppföljning: FaR ska på samma sätt som annan behandling alltid följas upp, både avseende följsamhet, fysisk aktivitetsnivå och hälsoutfall. För att stödja beteendeförändringen rekommenderas en första uppföljning inom några veckor. Nytt ställningstagande kan tas till förnyad ordination med målsättning att på sikt uppnå optimal dos. Effekt kan ofta utvärderas efter 2-3 månader beroende på indikation för ordination.
    • Vid ordination av fysisk aktivitet används KVÅ-koden DV200
    • Använd KVÅ-kod AW005 vid uppföljning av FaR

FaR kan förskrivas till vuxna och till barn från 6 års ålder.

Rekommenderad åtgärd vid ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet för barn 2-5 år och 6-12 år

  • Barn med fetma (Iso-BMI > 30 vid 4 års ålder) remitteras till BUMM.
  • Vårdcentralen/husläkarmottagningen, barnavårdscentralen eller primärvårdsrehabiliteringen i samverkan med elevhälsan, kan erbjuda familjestöd
  • Utgångspunkter för stödet, förutom relevanta ämneskunskaper, är att:
    • ha fokus på hela familjen
    • inkludera olika komponenter som samtal, information och praktiska övningar kring att stödja föräldrar i att använda positiva föräldrabeteenden som underlättar förändring av levnadsvanor hos barn.*
  • Åtgärden är strukturerad och teoribaserad. Det kan till exempel innebära att:
    • arbeta med motiverande strategier
    • uppmana familjen att sätta upp mål för sin förändring
    • främja en tydlig och vägledande föräldrastil
    • föräldern fungerar som en förebild.
  • Använd KVÅ-kod QV013

* Till exempel strategier för hur föräldrar kan uppmuntra barn på ett effektivt sätt (till exempel positiv förstärkning), sätta gränser eller att hantera maktkamper med barnet.

Uppföljning

Uppföljning är en naturlig del i både rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Uppföljning sker individuellt och kopplas till aktuellt hälsotillstånd till exempel blodtryck, diabetes typ 2 eller smärta. Fysisk aktivitetsnivå kan utvärderas med:

  • Anamnes, antingen genom indikatorsfrågor eller genom kartläggning av en vanlig dag alternativt föregående vecka. Effekt på de besvär patienten sökt för? Patientens egna tankar, nöjdhet och önskemål.
  • Aktivitetsdagbok
  • Stegräknare/aktivitetsmätare
  • Uppföljningen kan innefatta flera besök, telefonuppföljning eller annan typ av kontakt till exempel via videobesök.
  • Journalför nuvarande fysisk aktivitetsnivå vid uppföljningen på samma sätt som vid kartläggningen.
  • Om bedömning gjorts av patientens fysiska kapacitet i form av till exempel konditionstest, test av gångförmåga, muskelstyrka, uppresningsförmåga eller balans så bör utvärdering ske med samma bedömningsinstrument minst 6-8 v efter aktiviteten påbörjats.

Komplikationer

Fysisk aktivitet har få komplikationer. Bland de vanligare kan fotledsdistorsion eller muskelsmärta i form av träningsvärk nämnas. Risk för allvarligare och mer ovanliga komplikationer kan avsevärt minskas om den fysiska aktiviteten initieras på en lägre nivå och sedan stegras försiktigt. Beakta eventuella kontraindikationer.

Kvalitetsindikatorer

Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor.

Indikatorer för nationella riktlinjer(Socialstyrelsen)

Om innehållet

Författare: Kunskapsteam FaR vid Akademiskt primärvårdscentrum

Granskat av: Åsa Thurfjell, specialist i allmänmedicin, Akademiskt primärvårdscentrum, RPO Levnadsvanor, Maria Hagströmer, professor i fysioterapi, Akademiskt primärvårdscentrum, Karolinska Institutet, RPO Levnadsvanor, Anna Barneus-Lendau, specialist i allmänmedicin, Viss redaktion

Stockholm-Gotlands medicinska råd, specialitetsrådet för levnadsvanor: Joanna Stjernschantz Forsberg, ordförande RPO Levnadsvanor och Spesak socialmedicin

Publicerat:

Uppdaterat: