Riskbruk av alkohol


Vårdnivå och remissrutiner

Alla vårdgivare ska kunna

  • uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor
  • ge enkla råd
  • remittera vidare, vid behov, för rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal.

Husläkarmottagning

Arbete med levnadsvanor som prevention och behandling ingår i uppdraget. Alla ska kunna ge enkla råd och de flesta rådgivande samtal.

Återremiss till husläkarmottagning

Remiss för rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal skickas till primärvården. Hälso- och sjukvårdspersonal med legitimation kan beroende på sin kunskap och kompetens i gällande levnadsvana (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat) och samtalsmetod erbjuda och utföra rådgivande samtal alternativt kvalificerad rådgivande samtal.

Remissinnehåll

  • Ohälsosam levnadsvana som patienten önskar få stöd att förändra.
  • Annan/andra ohälsosamma vanor av betydelse.
  • Klinisk diagnos där ovanstående levnadsvana är relevant.
  • Redan utförd åtgärd

Bakgrund

I vissa situationer kan alkoholkonsumtion medföra påtagliga hälsoproblem, eller risk för att hälsoproblem uppstår vid fortsatt konsumtion. Detta avsnitt avser stöd när en patient har riskbruk av alkohol, men i bakgrunden förklaras även begreppet lågriskkonsumtion samt råd kring alkohol i samband med operation. Gränsen mellan när alkoholkonsumtion innebär liten risk och förhöjd risk är flytande och påverkas av individuella faktorer. Ca 1/3 av högkonsumenter har utvecklat ett måttligt beroende. Lindrigt till måttligt beroende kan ofta behandlas inom primärvården. För behandling av alkoholberoende hänvisas till avsnitt om Alkoholberoende under kapitlet Psykisk hälsa.

Lågriskkonsumtion

Det finns ingen säker nedre gräns där det är riskfritt att dricka alkohol och risken ökar gradvis vid ökande konsumtion. Rekommendationer ska anpassas till patientens sjukdomar, ålder, kön, och övriga riskfaktorer. Friska män och kvinnor har generellt en låg risk för skador vid en konsumtion på mindre än 10 standardglas (á 12 gram etanol) per vecka (samma för män och kvinnor). Berusningsdrickande är alltid en risk, den allmänna rekommendationen är därför att dricka mindre än 4 standardglas per dryckestillfälle (samma för män och kvinnor).

Alkoholkonsumtion bör undvikas vid följande situationer, eftersom alkoholkonsumtion då innebär ökad risk för skada:

Ungdomar under 20 års ålder, graviditet, kroniska sjukdomar, i trafik, vid vård av barn och andra personer, i situationer som kräver särskild försiktighet eller uppmärksamhet, till exempel hantering av maskiner eller vapen samt inför operation.

Alkohol i samband med operation

Högkonsumenter av alkohol har en klart förhöjd risk att drabbas av komplikationer i samband med operation. Vid en konsumtion över två standardglas per dag ökar komplikationerna med drygt 50 procent. De vanligaste komplikationerna vid hög alkoholkonsumtion är infektioner, sår- och lungkomplikationer, förlängd sjukhusvård, intensivvård och postoperativ dödlighet. Många negativa hälsoeffekter orsakade av alkohol förbättras vid alkoholfrihet på mellan en vecka (blödningsrisker) och 4–8 veckor (sårläkning, hjärta). Även en alkoholkonsumtion under riskbruksnivå kan ge organeffekter som kan vara negativa i samband med operation.

Råd inför operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol kan påverka organen och viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid riskbruk av alkohol.

  • Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter.
  • Personer med lägre konsumtion bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll fyra veckor före operation och en tid efter.

Alkohol och äldre

Äldre patienter är generellt känsligare för alkoholens skadliga hälsoeffekter. Det beror bland annat på att de uppnår högre alkoholhalt i blod, vid samma alkoholmängd. Hjärna och andra organ har en nedsatt funktion vilket gör att alkoholens skadliga effekt inte kan pareras adekvat. Ett exempel är svagare muskler och skörare skelett, vilket medför större risk för fall och frakturer. Äldre har dessutom ofta fler läkemedel än yngre varför risken för interaktioner blir större.

Levnadsvanor - stöd i lagen, riktlinjer och vårdprogram

Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga ohälsa och även vara del i behandling av olika tillstånd. En av hälso- och sjukvårdens huvuduppgifter är enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) att förebygga ohälsa och enligt patientlagen (2014:821) ska patienter informeras om metoder för att förebygga och behandla sjukdom eller skada.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (2018) beskrivs evidensbaserade åtgärder som hälso- och sjukvården bör erbjuda personer som har ohälsosamma levnadsvanor till exempel riskbruk av alkohol. Rådgivande samtal är den rekommenderade åtgärden vid riskbruk av alkohol. Enligt riktlinjerna bedöms riskbruk av alkohol innebära en måttlig till stor risk för ohälsa. Riktlinjerna fokuserar på riskgrupper och för dem bedöms riskbruk av alkohol innebära ännu större risk och ges därför högre prioritet. Läs mer om riskgrupper under avsnittet ”samsjuklighet”.

Regionalt vårdprogram Ohälsosamma levnadsvanor- prevention och behandling 2019 bygger på de nationella riktlinjerna samt även på rapporten Alkoholkonsumtion och risknivåer

För behandling av alkoholberoende hänvisas till avsnitt om Alkoholberoende under kapitlet Psykisk hälsa.

Definition

Riskbruk av alkohol föreligger vid:

  • Hög genomsnittlig konsumtion: Män mer än 14 standardglas per vecka och kvinnor mer än 9 standardglas per vecka. Det motsvarar under en vecka drygt 2 flaskor vin för en man och ca 1,5 flaskor vin för en kvinna.

Eller

  • Frekvent intensivkonsumtion: Män 5 standardglas eller mer och kvinnor 4 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden.
  • För unga under 18 år och för gravida innebär all alkoholkonsumtion ett riskbruk.

Standardglas

Epidemiologi

Cirka 16 procent av befolkningen har riskbruk av alkohol, 20 procent av männen och 13 procent av kvinnorna. Riskbruk är vanligare bland personer födda i nordiska länder. Riskkonsumtionen har minskat hos skolungdom senaste åren (Nationell folkhälsoenkät från Folkhälsomyndigheten, 2018). Dessa siffror bygger på självrapporterad data vilket ofta innebär att förekomsten underskattas.

Ungefär en tredjedel av högkonsumenterna av alkohol har utvecklat ett beroende. Lindrigt till måttligt beroende kan behandlas inom primärvården.

Etiologi

Riskbruk av alkohol innebär en konsumtion av alkohol som signifikant ökar risken för sjukdom, sänkt livskvalitet och för tidig död.

Samsjuklighet

Hälso- och sjukvården ska fokusera på att stödja riskgrupper att förändra ohälsosamma levnadsvanor, men ska även ge stöd generellt till andra patienter som inte tillhör riskgrupper.

Riskgrupper

  • Vuxna med särskild risk
    • Sjukdom (till exempel diabetes, astma, KOL, cancer, hjärtkärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression)
    • Fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning
    • Social sårbarhet (till exempel låg socioekonomisk ställning)
    • Biologiska riskmarkörer (till exempel högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt, fetma)
    • Andra riskfaktorer (till exempel flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt, en olycksfallsskada)
  • Vuxna som ska genomgå en operation
  • Barn och unga
  • Gravida

Utredning

Symtom

Alkoholen påverkar alla vävnader i kroppen. Exempel på tillstånd som ofta orsakas av alkohol är:

  • Cancer, till exempel i mun, svalg, struphuvud, matstrupe, tjocktarm, ändtarm, bröst (hos kvinnor) och lever
  • Neurologiska och psykiatriska sjukdomar, till exempel alkoholberoende, depression, ångest, sömnsvårigheter, epilepsi
  • Hjärt- och kärlsjukdomar, till exempel hjärtrytmrubbningar, högt blodtryck, stroke
  • Leversjukdomar och bukspottkörtelinflammation
  • Skador genom olycksfall, till exempel trafikolyckor, fallskador
  • Självtillfogade skador, till exempel självmordsförsök, självmord
  • Nedsatt infektionsförsvar med dålig sårläkning, frekventa infektioner
  • Nedsatt fertilitet (både män och kvinnor) och fosterskador
  • Metabola tillstånd som diabetes, övervikt och fetma
  • Hudbesvär, till exempel psoriasis och rosacea.

Anamnes

Använd frågor klassificerade i grupper och/eller utforskande frågor. AUDIT kan också användas.

Klassificerade frågor

  • Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka?
    • Jag dricker inte alkohol
    • Mindre än ett standardglas
    • 1-4 standardglas
    • 5-9 standardglas
    • 10-14 standardglas
    • 15 eller fler standardglas
  • Hur ofta dricker du som är kvinna 4 standardglas eller mer och du som är man 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle?
    • Aldrig
    • Mer sällan än en gång per månad
    • Varje månad
    • Varje vecka
    • Dagligen eller nästan dagligen

Utforskande frågor

  • Hur ser dina alkoholvanor ut? Vill du berätta?
  • Vad känner du till om hur alkohol kan påverka din hälsa? Vill du veta mer? Får jag berätta?
  • Har du själv märkt om dina besvär blir bättre eller sämre av alkohol?
  • Har du funderat på att förändra dina alkoholvanor? Vill du berätta?

Status

Blodtryck, hud och leverstorlek kan vara relevant

Handläggning vid utredning

  • Dokumentera levnadsvanor och given åtgärd under rätt sökord i journalen.
  • Sätt relevant KVÅ-kod:
    • DV121 Enkla råd om riskbruk av alkohol
    • DV122 Rådgivande samtal om riskbruk av alkohol
    • DV123 Kvalificerat rådgivande samtal om riskbruk av alkohol

Laboratorieprover

MCV, GT, ALAT, ASAT, CDT, PEth kan övervägas

Differentialdiagnoser

Alkoholberoende, Skadligt bruk av alkohol

Behandling

Enkla råd

Information och korta, standardiserade råd och rekommendationer om alkohol, ca 5 min. Ett första steg, som kan leda till fortsatt behandling, i alla sammanhang där det är kliniskt relevant att prata om alkohol utifrån patientens situation. Kan kompletteras med skriftlig information. Enkla råd bör kunna ges av all hälso- och sjukvårdspersonal.

Rådgivande samtal

Rekommenderad åtgärd vid riskbruk av alkohol och innebär:

  • Dialog med patienten och anpassade åtgärderna till patientens ålder, hälsa, medicinering, risknivåer, vanor med mera.
  • Kan inkludera motiverande strategier
  • Kan kompletteras med hjälpmedel till exempel Dryckesdagbok/Alkonacka eller biomarkörer
  • Kan även kompletteras med återkommande kontakter (återbesök, telefonsamtal, brev eller liknande)
  • Tidsåtgång vanligen 5 - 15 minuter

Kvalificerat rådgivande samtal

  • Dialog med patienten- anpassade åtgärder till personens ålder, hälsa, medicinering, risknivåer, vanor med mera och kan innehålla motiverande strategier.
  • Kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel till exempel Dryckesdagbok/Alkonacka
  • Ges individuellt eller i grupp.
  • Inkluderar återkommande kontakter(återbesök, telefonsamtal, chatt eller brev)
  • Åtgärderna är teoribaserade och strukturerade till exempel 15-metoden, Motiverande samtal eller Kognitiv beteende terapi (KBT)
  • Tidsmässigt mer omfattande med upprepade sessioner jämfört med rådgivande samtal
  • Förutsätter att personalen har fördjupad ämneskunskap om alkohol samt är utbildad i den metod som används

Rådgivning per telefon

Alkohollinjen 020 – 84 44 48

Kostnadsfri stödlinje för alla som har funderingar kring sina alkoholvanor eller som är orolig för någon annans drickande. Samtalet är ett rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal. Möjlighet till tolktjänst finns.

Webbaserad rådgivning

Alkoholhjälpen. Rådgivning och självhjälpsmaterial för personer som funderar på sina egna alkoholvanor eller som är orolig för någon annans drickande.

Självhjälpsmaterial

1177 Vårdguiden

Alkoholhjälpen

Alkohollinjen

Riddargatan 1

Handläggning vid behandling

All vårdpersonal ska kunna uppmärksamma riskbruk av alkohol, ge enkla råd och kunna hänvisa vidare vid behov.

Rådgivande samtal är rekommenderad åtgärd vid riskbruk av alkohol och kan ges av all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med kompetens och kunskap inom området. Även alkohollinjen erbjuder rådgivande samtal kostnadsfritt.

Läkemedelsbehandling

Naltrexon och Akamprosat kan användas både av den som inte vill dricka alls och den som vill fortsätta dricka, fast mindre. De har relativt likartad effekt, är lättanvända och saknar allvarliga biverkningar även om initialt illamående är vanligt vid Naltrexon. Effekten ska utvärderas.

Naltrexon

  • hjälper patienten att dricka mindre och få mindre sug efter alkohol
  • framförallt användbart för den som kanske inte dricker så ofta, men när personen dricker blir det för stora mängder (kontrollförlust).

Akamprosat

  • hjälper patienten att dricka mindre och få mindre sug efter alkohol
  • vid besvärande sug och tankar på alkohol

Disulfiram

  • för den som vill bibehålla nykterhet

Uppföljning

Naturlig del i både rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Uppföljning sker individuellt och kopplas till aktuellt hälsotillstånd till exempel blodtryck, sömnsvårigheter eller hudbesvär.

Alkoholkonsumtionen kan utvärderas med:

  • Dryckesdagbok/Alkonacka: patienten kan själv tydliggöra sin konsumtion och förändringar som sker
  • Anamnes; konsumtion? Effekt på de besvär patienten sökt för? Patientens egna tankar, nöjdhet och önskemål.
  • Leverprover (vilka kan förändras inom normalintervall beroende på konsumtionens storlek)

Uppföljningen kan innefatta flera besök, telefonuppföljning eller annan typ av uppföljning till exempel via chatt eller videosamtal.

Komplikationer

Alkohol var i Sverige 2017 den sjunde största riskfaktorn för ökad ohälsa och för tidig död.

Alkohol kan öka risken för komplikationer vid:

  • Operation
  • Läkemedelsbehandling
  • Kronisk sjukdom

Kvalitetsindikatorer

Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor.

Indikatorer för nationella riktlinjer, Socialstyrelsen

Relaterad information

Rekommenderade åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor

1177 Vårdguiden Så kan du ändra dina alkoholvanor

Alkohollinjen 020 – 84 44 48

Alkoholhjälpen

Beroendecentrum Stockholm
Självhjälpsmaterial för patienter, alkoholkalender och stöd till vården

Vårdgivarguiden Rök- och alkoholfri operation
Information till vårdgivare och nedladdningsbar patient- och personalinformation om rökfri- och alkoholfri operation.

Vårdgivarguiden alkohol
Information till vårdgivare och nedladdningsbar patient- och personalinformation

Om innehållet

Författare: Åsa Thurfjell och Sven Wåhlin

Granskare: Kunskapsteam Hälsosamma levnadsvanor på Akademiskt primärvårdscentrum

Publicerat:

Uppdaterat: