Riskbruk av alkohol

I vissa situationer kan alkoholkonsumtion medföra påtagliga hälsoproblem, eller risk för att hälsoproblem uppstår. Detta avsnitt avser stöd när en patient har riskbruk av alkohol. I bakgrunden förklaras även begreppet lågriskkonsumtion samt råd kring alkohol i samband med operation. Gränsen mellan när alkoholkonsumtion innebär liten risk och förhöjd risk är flytande och påverkas av individuella faktorer. Cirka 1/3 av högkonsumenter har utvecklat ett måttligt beroende. Lindrigt till måttligt beroende kan ofta behandlas inom primärvården. För behandling av alkoholberoende hänvisas till vårdprogram Alkoholberoende.

Lågriskkonsumtion

Det finns ingen säker nedre gräns där det är riskfritt att dricka alkohol och risken ökar gradvis vid ökande konsumtion. Rekommendationer ska anpassas till patientens hela situation, till exempel ålder, kön, eventuella sjukdomar och övriga riskfaktorer. Friska män och kvinnor har generellt en låg risk för skador vid en konsumtion på mindre än 10 standardglas (à 12 gram etanol) per vecka (samma för män och kvinnor). Berusningsdrickande är alltid en risk, den allmänna rekommendationen är därför att dricka mindre än 4 standardglas per dryckestillfälle (samma för män och kvinnor).

Alkoholkonsumtion bör undvikas vid följande situationer eftersom alkoholkonsumtion då innebär ökad risk för skada: Ungdomar under 20 års ålder, graviditet, i trafik, inför en operation, vid vård av barn och andra personer, i situationer som kräver särskild försiktighet eller uppmärksamhet, till exempel hantering av maskiner eller vapen.

Alkohol i samband med operation

Vid en alkoholkonsumtion över två standardglas per dag föreligger en klart förhöjd risk att drabbas av komplikationer i samband med operation. De vanligaste komplikationerna vid hög alkoholkonsumtion är infektioner, sår- och lungkomplikationer, förlängd sjukhusvård, intensivvård och postoperativ dödlighet.

Många negativa hälsoeffekter orsakade av alkohol förbättras vid alkoholuppehåll på mellan en vecka (blödningsrisker) och 4–8 veckor (sårläkning, hjärtats pumpförmåga). Även en alkoholkonsumtion under riskbruksnivå kan ge effekter som kan vara negativa i samband med operation.

Råd inför operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol kan påverka viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid konsumtion över två standardglas per dag.

Alkoholuppehåll rekommenderas minst fyra veckor före operation och en tid efter, tills sårläkning och gott allmäntillstånd uppnåtts.

• Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal.
• Personer med riskbruk som utvecklat beroende bör erbjudas kvalificerat rådgivande samtal med eventuellt tillägg av alkoholläkemedel.
• Personer med alkoholkonsumtion under gränsen för riskbruk bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll minst fyra veckor före operation och en tid efter, till sårläkning och gott allmäntillstånd uppnåtts.
  

Alkohol och äldre

Äldre patienter är generellt känsligare för alkoholens skadliga hälsoeffekter. Det beror bland annat på att de uppnår högre alkoholkoncentration i blod, vid samma alkoholmängd. Hjärna och andra organ har ofta en nedsatt funktion vilket gör att alkoholens skadliga effekt inte kan pareras adekvat. Ett exempel är svagare muskler och skörare skelett, vilket medför större risk för fall och frakturer.

Äldre har dessutom ofta fler läkemedel än yngre varför risken för interaktioner är större. För äldre personer föreslås en gräns på max sju standardglas per vecka och inte mer än två standardglas vid ett och samma tillfälle.

Levnadsvanor

Stöd i lagen, riktlinjer och vårdprogram

Hälsosamma levnadsvanor kan förebygga ohälsa och även vara del i behandling och rehabilitering av olika tillstånd. En av hälso- och sjukvårdens huvuduppgifter är enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) att förebygga ohälsa. Enligt patientlagen (2014:821) ska patienter informeras om metoder för att förebygga och behandla sjukdom eller skada.

Evidensbaserade åtgärder som hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter som har ohälsosamma levnadsvanor, till exempel riskbruk av alkohol, beskrivs i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Ohälsosamma levnadsvanot (2024).

Ändrade gränser för riskbruk beskrivs i Socialstyrelsens uppdaterade nationella riktlinjer Insatser vid riskbruk av alkohol - rekommendationer till hälso- och sjukvården (2023).

Gränsen för riskbruk är numera densamma för kvinnor och män. Det finns ingen alkoholkonsumtion som är riskfri för hälsan. Vårdpersonal behöver alltid göra en individuell bedömning av patientens hela situation och riskfaktorer.

Rådgivande samtal är rekommenderad åtgärd vid riskbruk av alkohol. Enligt riktlinjerna bedöms riskbruk av alkohol innebära en måttlig till stor risk för ohälsa. Riktlinjerna fokuserar på riskgrupper och för dem bedöms riskbruk av alkohol innebära ännu större risk och ges därför högre prioritet. Läs mer om riskgrupper under rubrik Samsjuklighet nedan.

Nationellt vårdprogram Ohälsosamma levnadsvanor- prevention och behandling beskriver hur enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal kan genomföras i praktiken. För behandling av alkoholberoende hänvisas till vårdprogram Alkoholberoende.

Definition

Termen Riskbruk av alkohol används inom hälso- och sjukvården för att identifiera patienter som bör erbjudas stöd. Riskbruk av alkohol definieras som att dricka något av följande:

• 10 standardglas eller mer per vecka
• 4 standardglas eller mer per dryckestillfälle (så kallad intensivkonsumtion) en gång i månaden eller oftare

Dessa gränser gäller för både män och kvinnor, men vårdpersonalen behöver alltid göra en individuell bedömning, till exempel av patientens sjukdomar, mediciner, andra riskfaktorer.

• För unga under 18 år och för gravida räknas all alkoholkonsumtion som riskbruk
  

Standardglas

Epidemiologi

Cirka 16 procent av befolkningen har riskbruk av alkohol, 20 procent av männen och 13 procent av kvinnorna. Riskbruk är vanligare bland personer födda i nordiska länder. Alkoholkonsumtionen har minskat hos skolungdom senaste åren (Nationell folkhälsoenkät från Folkhälsomyndigheten, 2018). Dessa siffror bygger på självrapporterad data, vilket ofta innebär att förekomsten underskattas. Observera att siffrorna beskriver prevalens av riskbruk enligt den äldre definitionen.

Ungefär en tredjedel av högkonsumenterna av alkohol har utvecklat ett beroende.

Etiologi

Riskbruk av alkohol innebär en konsumtion av alkohol som signifikant ökar risken för sjukdom, sänkt livskvalitet och för tidig död.

Samsjuklighet

Hälso- och sjukvården ska fokusera på att stödja riskgrupper att förändra riskbruk av alkohol och andra ohälsosamma levnadsvanor, men ska även ge stöd till patienter som inte tillhör riskgrupper.

Riskgrupper

• Vuxna med särskild risk:
  • Sjukdom (till exempel diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression)
  • Fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning
  • Social sårbarhet (till exempel låg socioekonomisk ställning)
  • Biologiska riskmarkörer (till exempel högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt, fetma)
  • Andra riskfaktorer (till exempel flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt, en olycksfallsskada)
• Vuxna som ska genomgå en operation
• Barn och unga
• Gravida

Symtom

Alkoholen påverkar alla vävnader i kroppen. Alkohol ökar risken för bland annat:

• Cancer, till exempel i mun, svalg, struphuvud, matstrupe, tjocktarm, ändtarm, bröst (hos kvinnor) och lever
• Neurologiska och psykiatriska sjukdomar, till exempel alkoholberoende, depression, ångest, sömnsvårigheter, epilepsi
• Hjärt- och kärlsjukdomar, till exempel hjärtrytmrubbningar, högt blodtryck, stroke
• Leversjukdomar och bukspottkörtelinflammation
• Skador genom olycksfall, till exempel trafikolyckor, fallskador
• Självtillfogade skador, till exempel självmordsförsök, självmord
• Nedsatt infektionsförsvar med dålig sårläkning, frekventa infektioner
• Nedsatt fertilitet (både män och kvinnor) och fosterskador
• Metabola tillstånd som diabetes, övervikt och fetma
• Hudbesvär, till exempel psoriasis och rosacea

Anamnes

Uppmärksamma riskbruk av alkohol genom något av följande:

Screeningfrågor

• Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka?
  • Jag dricker inte alkohol
  • Mindre än ett standardglas
  • 1-4 standardglas
  • 5-9 standardglas
  • 10-14 standardglas
  • 15 eller fler standardglas

• Hur ofta dricker du 4 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle?
  • Aldrig
  • Mer sällan än en gång per månad
  • Varje månad
  • Varje vecka
  • Dagligen eller nästan dagligen

Utforskande frågor

• Hur ser dina alkoholvanor ut? Vill du berätta?
• Vad känner du till om hur alkohol kan påverka din hälsa? Vill du veta mer? Får jag berätta?
• Har du själv märkt om dina besvär blir bättre eller sämre av alkohol?
• Har du funderat på att förändra dina alkoholvanor? Vill du berätta?

Frågeformulär

AUDIT Pdf, 94 kB. eller AUDIT-C. Observera att formulären inte är anpassade efter de uppdaterade gränserna för riskbruk.

Status

Blodtryck, hud och leverstorlek kan vara relevant

Handläggning vid utredning

• Dokumentera alkoholvanor och given åtgärd, till rxempel rådgivande samtal under rätt sökord i journalen.
• Sätt relevant KVÅ-kod:
  • DV121: Enkla råd om riskbruk av alkohol
  • DV122: Rådgivande samtal om riskbruk av alkohol
  • DV123: Kvalificerat rådgivande samtal om riskbruk av alkohol

Laboratorieprover

• Kan övervägas: MCV, GT, ALAT, ASAT, PEth, CDT
• Laboratorieprover kan användas i kombination med anamnes och status

Differentialdiagnoser

• Alkoholberoende
• Skadligt bruk av alkohol

Enkla råd

Rekommenderas till alla patienter där alkohol kan påverka sjukdom eller behandling. Innebär:

• Information och korta, standardiserade råd om alkohol
• Kan kompletteras med informationsbroschyren Goda levnadsvanor gör skillnad (Vårdgivarguiden)
• Oftast mindre än 5 minuter

Enkla råd bör kunna ges av all hälso- och sjukvårdspersonal med självständig patientkontakt.

Rådgivande samtal

Rekommenderad åtgärd vid riskbruk av alkohol och innebär:

• Dialog med patienten där personalen tar hänsyn till patientens hälsa, ålder, sjukdomstillstånd, diagnos, risknivå, medicinering, andra specifika faktorer i patientens liv
• Kan inkludera motiverande strategier
• Kan kompletteras med hjälpmedel, till exempel Dryckesdagbok (HFS - Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård) eller laboratorieprover
• Bör kompletteras med uppföljning (fysiskt återbesök, telefonsamtal eller digital kontakt)
• Tidsåtgång vanligen 5-15 minuter, men kan ta 30 minuter

Kvalificerat rådgivande samtal

Rekommenderas vid alkoholberoende eller om rådgivande samtal inte haft effekt och innebär:

• Dialog med patienten där personalen tar hänsyn till patientens hälsa, ålder, sjukdomstillstånd, diagnos, risknivå, medicinering, andra specifika faktorer i patientens liv
• Kan inkludera motiverande strategier
• Kan kompletteras med hjälpmedel, till exempel Dryckesdagbok eller laboratorieprover
• Ges individuellt eller i grupp
• Kräver uppföljning vid ett eller flera tillfällen (fysiskt återbesök, telefonsamtal eller digital kontakt)
• Strukturerat och teoribaserat samtal. Kan utgå från Motiverande samtal eller Kognitiv beteendeterapi (KBT). 15-metoden är ett exempel på kvalificerat samtal
  
• Tidsmässigt mer omfattande med upprepade sessioner jämfört med rådgivande samtal
  

Kvalificerat rådgivande samtal kan ges av hälso- och sjukvårdspersonal som, utöver kompetenskraven för rådgivande samtal, även har fördjupad ämneskunskap om alkohol samt är utbildad i den samtalsmetod som används. Dessutom krävs att vara uppdaterad avseende evidens för alkoholens påverkan på hälsan samt i tillräcklig omfattning arbetar med patienter som vill genomföra förändring av sina alkoholvanor.

Rådgivning via telefon och nätet

Alkoholhjälpen.se
Telefon: 020-84 44 48

Alkoholhjälpen erbjuder stöd via telefon och nätet till personer som funderar över sina egna eller någon annans alkoholvanor. Här erbjuds rådgivande samtal, självhjälpsmaterial och ett digitalt forum med andra användare. Stödet är kostnadsfritt, anonymt och tillgängligt i hela landet.

Självhjälpsmaterial

• Alkohol på 1177
• Alkoholhjälpen
• Behandlingsutbud Riddargatan 1

Handläggning vid behandling

All hälso- och sjukvårdspersonal med självständig patientkontakt ska kunna uppmärksamma riskbruk av alkohol, ge enkla råd och ha kunskap om lokal rutin för hänvisning till rätt kompetens (självhjälpsprogram, stöd som Alkoholhjälpen, Rådgivande samtal eller Kvalificerat rådgivande samtal).

Rådgivande samtal är rekommenderad åtgärd vid riskbruk av alkohol och kan ges av all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med kompetens och kunskap inom området (se rubrik Rådgivande samtal ovan). Även Alkoholhjälpen erbjuder rådgivande samtal kostnadsfritt.

Läkemedelsbehandling

Naltrexon och Akamprosat kan användas både av den som inte vill dricka alls och den som vill fortsätta dricka, fast mindre. De har relativt likartad effekt, är lättanvända och saknar allvarliga biverkningar även om initialt illamående är vanligt vid Naltrexon. Effekten ska följas upp.

Naltrexon

• Hjälper patienten att dricka mindre och få mindre sug efter alkohol
• Framförallt användbart för den som inte dricker så ofta, men när personen dricker blir det för stora mängder (kontrollförlust)

Akamprosat

• Hjälper patienten att dricka mindre och få mindre sug efter alkohol
• Vid besvärande sug och tankar på alkohol

Disulfiram

• För den som vill bibehålla nykterhet
  

Naturlig del i både rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Uppföljning sker individuellt och kopplas till aktuellt hälsotillstånd, till exempel blodtryck, sömnsvårigheter eller hudbesvär.

Alkoholkonsumtionen kan utvärderas med:

• Dryckesdagbok: Patienten kan själv tydliggöra sin konsumtion och förändringar som sker.
• Anamnes: Konsumtion? Effekt på de besvär patienten sökt för? Patientens egna tankar, nöjdhet och önskemål.
• Laboratorieprover

Uppföljningen kan innefatta flera besök (fysiskt, telefon eller digitalt).

I Sverige 2019 var alkohol den sjätte största riskfaktorn för sjukdomsbördan enligt det globala sjukdomsbördeprojektet (GBD). Alkohol kan öka risken för komplikationer vid:

• Operation
• Läkemedelsbehandling
• Kronisk sjukdom

Levnadsvanor (Primärvårdskvalitet, SKR) - Indikatorer i Primärvårdskvalitet utgår från patienter som har en kronisk sjukdom och en levnadsvana som är dokumenterade på ett sökbart sätt.

Indikatorer för nationella riktlinjer (Socialstyrelsen) - Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (Vården i siffror) - Här finns nationella indikatorer för hälsofrämjande och jämlik hälso- och sjukvård.

• Rekommenderade åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor (Viss)
• Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor - prevention och behandling (1177)
• Så kan du ändra dina alkoholvanor (1177)
• Alkoholhjälpen - 020-84 44 48
• Beroendecentrum Stockholm - Självhjälpsmaterial för patienter, alkoholkalender och stöd till vården.
• Vårdgivarguiden Rök- och alkoholfri operation - Information till vårdgivare och nedladdningsbar patient- och personalinformation om rökfri- och alkoholfri operation.
• Vårdgivarguiden alkohol - Information till vårdgivare och nedladdningsbar patient- och personalinformation.