Syfilis

Syfilis (lues) räknas som en sexuellt överförbar sjukdom (STI). Den lyder under
smittskyddslagen och är därigenom anmälnings- och smittspårningspliktig.

Epidemiologi

Syfilis är i Sverige vanligast hos män som har sex med män. Sjukdomen har ökat kraftigt de senaste tio åren i många länder. De senaste åren har 500–600 fall diagnosticerats årligen i Sverige.

Etiologi

Syfilis orsakas av bakterien Treponema pallidum. Sjukdomen sprids genom sexuell kontakt, via blod samt från mor till foster via placenta. Syfilisscreening sker i samband med graviditet och blodgivning.

Samsjuklighet

• En patient kan ha flera sexuellt överförbara sjukdomar samtidigt. Erbjud provtagning för annan STI utifrån sexualanamnes och symtombild.
  
• Genitala sår (som syfilissår) ökar risken för överföring av hiv.

Sjukdomsförlopp och smitta

• Inkubationstiden är 10-90 dagar, oftast ca 3 veckor.
• Smitta sker vanligtvis genom sexuell kontakt, genom små skador i hud eller slemhinnor.
• Bakterien är mycket känslig för värme och torka men kan överleva flera dagar i vätska och kan därför överföras från blod.
• Syfilis kan överföras via placenta från mamma till foster.
• Syfilis delas in i olika stadier utifrån tid från smittotillfället:
  • Tidig syfilis (≤ 1år från smittotillfället); då föreligger hög smittsamhet
  • Sen syfilis (≥ 1 år från smittotillfället); då föreligger låg smittsamhet
• Syfilis kan vara latent och ger då inga symtom. Detta innebär att patienten har haft någon typ av manifestation av infektionen (exempelvis sår eller hudutslag), men har själv inte märkt något eller inte brytt sig om att söka vård, alternativt har sökt vård, men man har missat att ta prov. Smittsamheten i latensstadiet är i princip obefintlig.
  

Symtom

Symtom kan förekomma från många olika organ. När symtom föreligger delas sjukdomen in i tre symtomgivande stadier utifrån duration och symtom:

Stadium 1 – primärsår

• Solitärt oömt sår (hård schanker), med ren och glänsande sårbotten. Såret kan variera i utseende, multipla sår förekommer.
• Lokalisation: vid eller invid smittöverföringsstället, exempelvis penis, vulva, vagina, rektum, anus, mun/munhåla eller svalg.
• Lokala och oömma adeniter är vanligt förekommande. Smärta och sekundärinfektion kan ses men är ovanligt.

Stadium 2 – sekundär syfilis

• Debut: 4–10 veckor efter debut av primärsår.
• Oftast symmetriska småfläckiga rödbruna makulära utslag, som ej kliar.
• Lokalisation: hela kroppen, särskilt bål, handflator och fotsulor.
• Andra symtom är vanligt förekommande och beror på att spiroketerna sprids via blodet till flera andra organ inklusive CNS:
  
  • Allmänpåverkan med feber och muskelvärk
    
  • Lymfkörtelförstoring
    
  • Huvudvärk (meningit)
    
  • Hörselpåverkan
    
  • Synpåverkan (retinit, uveit, optikusneurit)
  • Njurpåverkan (nefrit)
    
  • Leverpåverkan (hepatit)

Stadium 3 – tertiär syfilis

• Uppstår år till decennier efter stadium 1 och 2 (mycket sällsynt i Sverige).
• Benign syfilis – granulom i hud, skelett och inre organ.
  
• Kardiovaskulär syfilis – aortainsufficiens, aortit och aneurysm.
  
• Neurosyfilis – kan till exempel yttra sig som kognitiv påverkan, psykos, demens, pares, nervsmärtor, kranialnervspåverkan eller stroke.

Anamnes

• Aktuella symtom.
  
• Misstänkt smittotillfälle och relevant sexualanamnes.
  
• Tidigare sexuellt överförbara sjukdomar, särskilt tidigare syfilisinfektion och eventuell behandling.

Status

Handläggning vid utredning

Överväg primär syfilis vid solitärt sår som inte ger symtom, särskilt vid anogenital eller oral lokalisation.

• Utred misstanke om syfilis med serologi.
  
• Var frikostig med provtagning för syfilis i gruppen män som har sex med män.
  
• Kontakta venereolog vid välgrundad misstanke om, eller verifierad syfilis.
  
• Erbjud provtagning för andra STI.

Symtomen vid stadium 1 och 2 försvinner utan behandling, även om symtomen vid sekundär syfilis kan recidivera under ett år. Infektionen kan därefter läka ut, men hos cirka 40 % övergår den i en latent fas och kan senare under livet re-aktiveras. Således måste syfilis i alla stadier, även latenta, behandlas.

Laboratorieprover

Provtagning med bomullspinne från såret kan påvisa syfilisbakterien med DNA-test (PCR-test).

Syfilisserologi vid misstanke om syfilis med längre tids duration.

Serologitolkning:

• Vid primärsår är serologiprov ofta negativt initialt och provet kan därför behöva tas om.
  
• Det kan dröja upp till 3–4 månader från smittotillfället innan syfilis-antikroppar utvecklas.
  
• Serologin kvarstår ofta positiv livslångt, även efter en välbehandlad infektion.
  
• Serologin vid syfilisdiagnostik kan vara svårtolkad, rådgör vid behov med venereologisk klinik eller mikrobiologiskt laboratorium.

Differentialdiagnoser

• Primär syfilis: genital herpes, kondylom
  
• Sekundär syfilis: pityriasis rosea, läkemedelsutslag
  
• Tertiär syfilis: borreliaencefalit, demens, psykos

Handläggning vid behandling

Remittera till venereologisk klinik för smittskyddsanmälan, smittspårning, behandling och uppföljning. Behandling brukar ges med långverkande penicillin i injektionsform, vilket leder till utläkning.

Ge patienten information om:

• diagnos
  
• att patienten, vid tidig obehandlad syfilis (smitta inom ett år), har informationsplikt gentemot sexuell partner och är skyldig att använda skydd vid sex, inklusive vid orogenital kontakt. Det bästa är dock att rekommendera patienten att vara avhållsam tills behandlingen är avslutad.
• att behandling och uppföljning sker inom specialiserad vård
  
• att undersökning, diagnostik och behandling är kostnadsfri.

Förebyggande åtgärder

För att minska risken för smitta bör kondom eller slicklapp användas vid sexuella kontakter. Vid ett primärt sår i munhålan kan även kyssar innebära risk för smitta.

• Sjukdomsinformation om syfilis (Folkhälsomyndigheten)
• Syfilis (1177 för vårdpersonal)
• Syfilis (Smittskydd Stockholm)

Patientinformation

• Syfilis (1177)
• Syfilis (UMO)