Äldrepsykiatri


Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Färdigutredd patient från psykiatrin eller geriatrisk klinik
  • BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) i eget boende eller särskilt boende
  • Äldre med psykisk sjukdom som inte är i behov av psykiatrisk eller geriatrisk slutenvård

Remiss till specialiserad öppenvårdsmottagning

  • Remiss till äldrepsykiatrisk klinik eller allmänpsykiatrisk specialistenhet på geriatrisk klinik
  • Patienter i behov av sluten psykiatrisk vård
  • Patienter med demenssjukdom med svåra beteendemässiga symtom eller psykiatrisk sjukdom

Remissinnehåll

  • Frågeställning: äldrepsykiatrisk konsultation, läkemedelsförslag, behov av slutenvård
  • Anamnes: socialt, omvårdnadsbehov, tidigare och nuvarande sjukdom
  • Status: psykstatus, kognitiv förmåga
  • Behandling, utredningar, lab
  • Substansbruk: tabletter, alkohol
  • Aktuell läkemedelslista

Återremiss till husläkarmottagning

Remissinnehåll

  • Bedömning
  • Insatt behandling
  • Förslag på uppföljning

Bakgrund

Epidemiologi

Ökat antal äldre med psykiatrisk sjukdom med eller utan kognitiva symtom.
Det finns uppskattningsvis cirka 500.000 äldre med behandlingskrävande psykisk sjukdom.

Riskfaktorer

  • Tidigare psykiatrisk sjukdom
  • Ärftlighet
  • Kognitiv sjukdom
  • Psykosociala riskfaktorer, isolering, funktionsnedsättning, psykiska förluster, relationsförlust
  • Sömnstörning, posttraumatisk stress
  • Läkemedelsbiverkan
  • Missbruk
  • Fysisk inaktivitet
  • Ålder

Utredning

Symtom

  • Nedstämdhet, ångest, apati
  • Hypomani, mani, aggressivitet, obsessiva kompulsiva symtom
  • Hallucinationer, vanföreställningar
  • Kognitiva symtom, nedsatt minne, koncentrationssvårigheter, irritabilitet
  • Somatiska symtom som exempelvis smärta som kan ses vid depression och vid kognitiv nedsättning

Anamnes

  • Patientuppgifter, aktuella symtom
  • Anhöriguppgifter, andra uppgiftslämnare
  • Socialt nätverk
  • Tidsförlopp
  • Dygnsrytm, sömn
  • Livshändelser
  • Läkemedel
  • Missbruk

Juridiska aspekter

  • Behov av god man
  • Körkort
  • Innehav av skjutvapen

Status

Psykiskt status

Bedömning tvångsvård

Vårdintyg (pdf) - psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (Socialstyrelsen)

Handräckningsblankett (pdf) - psykiatrisk och rättspsykiatrisk tvångsvård

Somatisk status

  • Hörsel-, synnedsättning
  • Smärta
  • Infektionstecken
  • Obstipation
  • Urinstämma
  • Neurologiska bortfall

Handläggning vid utredning

Depression och äldre

Riskfaktorer
  • Somatisk sjukdom, exempelvis hypotyreos
  • Bristtillstånd
  • Cerebrovaskulär sjukdom
  • Demens
  • Parkinsons sjukdom
  • Sorg och kris och förlustreaktioner
  • Social isolering
  • Missbruk
  • Läkemedel, exempelvis kortikosteroider, digitalis, neuroleptika, östrogen preparat vid prostatacancer, antiepileptika, propranolol
Symtom

Kroppsliga symtom som yrsel, kognitiva symtom, skuldkänslor, nedsatt aptit, sömnstörning, ångest, nedstämdhet, självmordstankar.

Behandling
  • Icke farmakologisk aktivering, sömnreglering, KBT, fysisk aktivitet
  • Farmakologisk escitalopram i första hand, maxdos 10 mg. Mirtazapin i andra hand, beakta risk för underbehandling
  • Remiss till psykiatrin för optimering av antidepressiv behandling och för ställningstagande ECT vid djupa depressioner
  • Suicidriskbedömning för att förebygga suicid, GDS-20-skalan (pdf) (Geriatric Depression Scale)

GDS-20-skalan (pdf) (Geriatric Depression Scale)


Ångest och äldre

Generaliserade ångestsyndrom (GAD), paniksyndrom, fobier, tvångssyndrom.

Riskfaktorer
Somatisk sjukdom, underliggande depression, begynnande demens, tidigare trauma, PTSD (posttraumatiskt stressyndrom), nedsatt praktisk förmåga.

Symtom

Oro, insomningssvårigheter, trötthet, somatisk oro.

Behandling

Aktivering, fysisk aktivitet, KBT, escitalopram, eventuellt kortvarig läkemedelsbehandling med oxazepam. Kombinationsbehandling lägsta möjliga dos.


Psykos och äldre

Psykostillstånd i olika grad. Patienterna är ofta kända inom psykiatrin. Ofta ospecifik initialt till kaotiskt tillstånd med stark psykologisk stress och rädsla.

Symtom

Hallucination, vanligast rösthallucinationer, sinnesintryck trots avsaknad av yttre stimuli.

Vanföreställningar. Nytillkomna vanföreställningar kan vara del i demensutveckling, bero på depression, ha organisk orsak, vara en läkemedelsbiverkan.

Schizofrena, schizoaffektiva svåra psykoser med defekter i verklighetsuppfattning med vanföreställningar och hallucinationer med social funktionsförlust.


Bipolär sjukdom med episoder med depression, mani eller i kombination

Differentialdiagnos

Konfusion med intellektuell eller psykomotorisk störning med störd sömn och vakenhet på grund av bakomliggande sjukdom. Psykos sekundärt till missbruk. Utvecklingsstörning, neuropsykiatriska tillstånd.

Behandling

Icke farmakologisk vid kortvariga psykotiska tillstånd med enbart vanföreställning eller hallucinos. Sömn, vila, stödjande insatser, social struktur.

Farmakologisk behandling av långvariga, återkommande psykoser: risperidon, olanazepin i låg dos insätts av psykiatrin.

Bipolära tillstånd förebyggande behandling: litium, insätts via psykiatrin.
Samverkan anhöriga, psykiatri, vid behov sociala, kommunala myndigheter för farmakologiska psykosociala insatser för att motverka isolering, ekonomisk problematik, misskötsel av hygien, somatiska sjukdomar, missbruk, suicid.


Laboratorieprover

Riktat lab mot klinisk frågeställning, exempelvis CRP, elektrolyter, Ca, TSH T4, U-sticka, CDT, PEth och övrig drogscreening.

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Omvårdnad med teamsamverkan psykiatri/primärvård, behov av kommunala insatser
  • Hjälpmedelsbehov, ADL-bedömning, arbetsterapeut, sjukgymnast, dietist
  • Anhörigmedverkan
  • Läkemedel som sköts och utvärderas av psykiatrin

Uppföljning

  • Behandlingsuppföljning
  • Läkemedelsgenomgång (pdf) (Janusinfo)
  • Anhörigkontakt
  • Samarbete kommun/psykiatri/geriatrik

Komplikationer

  • Progredierande demens
  • Ohållbar hemsituation
  • Missbruk

Kvalitetsindikatorer

  • Akut- eller slutenvård, tillfällen per år
  • Utvärdering läkemedelsgenomgångar

Om innehållet

Författare: Chris Rodhner, specialist i allmänmedicin, Stureby vårdcentral

Granskare: Pia Skog Fogelberg, geriatriker, äldrepsykiatriker, Karolinska Universitetssjukhuset

Stockholm-Gotlands medicinska råd, specialitetsrådet för geriatrik: Maria Mathé, ordf, maj 2018

Publicerat:

Uppdaterat: