Bukaortaaneurysm utan symtom

Riskfaktorer

Det finns tre grupper av personer som har en hög förekomst av BAA. Detta bör föranleda att man uppmärksammar risken för dessa individer och gör ultraljud vid misstanke om BAA. BAA, som icke är relaterade till bindvävsjukdom, är mycket ovanliga före 40 års ålder, varför ultraljud inte behöver göras för yngre personer före denna ålder oavsett riskgrupp.

• Hereditet: Syskon och barn till patienter med känt BAA bör genomgå ultraljud av bukaorta, lämplig ålder kan vara från 50 år hos män och från 60 år hos kvinnor. Bör upprepas efter 10 år vid normalfynd.
  
• Kardiovaskulär sjukdom: Det finns en högre prevalens av BAA hos personer med koronarsjukdom och hypertoni.
  
• Rökning: Det finns en högre prevalens av BAA hos personer som har rökt, eller fortsatt röker. Rökstopp bör initieras och ultraljudsundersökning övervägas hos personer >50 år.
  

Symtom

Bukaortaaneurysm (BAA) är vanligen symtomfritt. Ruptur är mycket ovanligt vid BAA <55 mm hos män och <50 mm hos kvinnor. Ett stort aneurysm kan hos en smal patient ge symtom i form av en pulserande resistens som patienten noterar i vissa kroppslägen.

Anamnes

Patientens fullständiga anamnes på hjärt- och kärlsjukdomar samt lungsjukdomar. Förekomst av claudicatio eller andra hjärt-/kärlsymtom ska dokumenteras. Rökanamnes. Genomgången bukkirurgi. Aktuell funktionsnivå: Klarar patienten ADL. Grad av aktivitet. Kognitiv funktion.

Status

Blodtryck. Pulsstatus i ljumskar och fötter. Fysiska funktionshinder, till exempel status post stroke.

Handläggning vid utredning

Vanligen upptäcks BAA i samband med röntgenundersökning av annan orsak. Diagnoskriteriet för BAA är förenklat infrarenal maximal diameter i bukaorta motsvarande 30 mm eller större vid radiologisk undersökning.

Palpation bör göras, men habitus kan försvåra klinisk bedömning och utesluter inte diagnosen. Patienter med BAA och som kan ta emot information ska remitteras för bedömning hos kärlkirurg. Om patienten bedöms kunna bli aktuell för framtida profylaktisk åtgärd ombesörjs fortsatta storlekskontroller av kärlkliniken.

Det förekommer att kontrollerna avslutas, till exempel om patienten drabbas av allvarlig demenssjukdom eller på annat sätt bedöms inte kunna bli aktuell för förebyggande kirurgi. Primärvården ska då informeras om detta.

Se även Thorakala aortaaneurysm - handläggningsriktlinjer

Laboratorieprover

Behövs inte.

Undersökningar

Patienten ska ha genomfört radiologisk diagnostik för att erhålla diagnosen. Kopia på utlåtande av genomförd ultraljud eller CT buk bifogas remissen.

Egenvård

Rökstopp är av största vikt på patienter med BAA då rökning både ökar risken för snabbare tillväxt av BAA och ökar risken för komplikationer vid kärlkirurgisk behandling.

Läkemedelsbehandling

Hypertonibehandling är viktig hos patienter med bukaortaaneurysm, se vårdprogram Hypertoni.

Lipidsänkare har en positiv effekt med minskad peroperativ risk. Dessa insätts därför på de flesta patienter med lite större aneurysm där man avser att erbjuda patienten behandling. Vanligen föreligger också en indikation på grund av patientens övriga kardiovaskulära sjukdomar.

Trombocythämmare har en förebyggande effekt på kardiovaskulära händelser och sätts vanligen in. Samtidig förekomst av kranskärlssjukdom, hypertoni, stroke eller benartärsjukdom utgör en absolut indikation för trombocythämmare.

Kirurgisk behandling

Åtgärd som förebygger ruptur

Vid BAA hos män >55 mm och kvinnor >cirka 50 mm erbjuds patienten vanligen förebyggande kärlkirurgisk åtgärd. Individuell variation förekommer beroende på förväntad risk vid operationen. Kontraindikationer är allvarlig malign sjukdom och förväntad kort överlevnad av annan orsak, till exempel svår annan sjukdom (exempelvis demens).

Operation sker med endovaskulär teknik (EVAR) eller med öppen konventionell operation. Vilken metod som är mest lämplig bestäms i samråd med patienten och påverkas av en rad faktorer (till exempel aortas anatomi, tidigare genomgången bukkirurgi, BMI, ålder, hjärt- och lungfunktion, patientens önskemål).

Även små aneurysm >3 cm följs upp på kärlkirurgisk klinik.

Alla män i Region Stockholm kallas till engångsscreening med ultraljud det år de fyller 65. Deltagandet i screeningen är 78 procent. De 65-åriga män som erhåller sin BAA-diagnos vid den populationsbaserade aortascreeningen i Region Stockholm, erhåller en automatisk kallelse till kärlkirurgisk mottagning inom 2 veckor. Screeningen i Region Stockholm startade i augusti 2010, vilket innebär att alla män födda efter augusti 1945 har eller kommer att kallas till screening.

Kvinnor kallas inte till screeningundersökning, då studier inte har kunnat påvisa en nytta med det på grund av den lägre frekvensen av BAA. Detta bör föranleda att uppmärksamhet särskilt riktas mot selektiv screening av kvinnor och män som inte deltagit i screeningprogrammet och som bedöms finnas inom riskgrupperna (se ovan).

Patienter som behandlats för BAA med öppen operation avskrivs vanligen från fortsatta kontroller efter sitt första 30-dagarsbesök, men patienter som erhållit endovaskulär behandling får livslånga kontroller via kärlkirurgisk enhet.

Personer som ej diagnostiseras för sitt BAA löper en risk att drabbas av ruptur med livshotande inre blödning. Det är därför angeläget att identifiera personer med BAA före ruptur sker.