Senskideåkommor

Medicinskt område:
Rörelseorganen

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Primär bedömning, utredning och behandling
  • Injektionsbehandling i den mån kompetens finns

Remiss till arbetsterapeut

  • Utprovning av ortos
  • Bedömning, ergonomisk rådgivning och behandling med ortos
  • Rörelseträning

Ingen remiss krävs men kan underlätta samverkan.

Remiss till öppenvårdsmottagning handkirurgi eller ortopedi

  • För hjälp med behandling och ställningstagande till kirurgi

Remissinnehåll

  • Frågeställning
  • Patientens inställning till operation
  • Relevant information från symtom, anamnes och status
  • Effekt av behandling
  • Aktivitetsnivå och relevanta tidigare/nuvarande sjukdomar
  • Dominant hand
  • Anamnes för fysisk aktivitet, rökning och alkohol

Återremiss till husläkarmottagning

  • Sammanfattning av bedömning och behandling inklusive vilken operation som utförts
  • Förslag på lämplig uppföljning
  • Eventuella restriktioner
  • När specialiserad vård bör kontaktas på nytt
  • Ändringar i läkemedelslista
  • Plan för uttrappning av insatta beroendeframkallande läkemedel
  • Förväntad sjukskrivningsperiod
  • Beräknad tid för ansvarsövertagande av sjukskrivning och recept

Bakgrund

Etiologi

Peritendinit (Peritendinitis crepitans, ”senknarr”)

Kan vara följd av upprepade rörelser eller ofysiologiskt rörelsemönster men uppstår vanligen utan tydlig orsak.

Triggerfinger (Tendovaginitis nodosa, radial handledstenosynovit)

  • Kan lättare uppstå vid samtidig diabetes eller reumatisk sjukdom.
  • Kan förekomma hos barn som medfödd åkomma

Mb de Quervain (Handledstendinopati, radial handledstenosynovit)

Kan lättare uppstå vid hormonell påverkan, exempelvis hos kvinnor i övergångsåldern eller efter förlossning.

Utredning

Symtom

Peritendinit

  • Lokalisation: Drabbar oftast tummens och handledens sträcksenor.
  • Symtom: Ger smärta och rörelseinskränkning.
  • Status: Lokalt ses svullnad, ömhet och krepitationer kring senan.

Triggerfinger

Triggerfinger
  • Lokalisation: Fingrets böjsena, ofta handflata.
  • Symtom: Tidigt ofta ömhet och senare upphakningar (triggerfenomen) med upphakning och smärta vid flexion/extension av finger. I sent skede kan finger fastna i flexion.
  • Status: Palpabel ömhet, resistens eller upphakning i böjsena volart om MCP-leden vid maximal flexion/extension av finger.

Mb de Quervain

Mb de Quervain
  • Lokalisation: Första dorsala senfacket, där senorna löper över processus styloideus radii.
  • Symtom: Smärta och ibland krepitationer.
  • Status: Smärta kan provoceras med maximal passiv ulnardeviering av handleden med tummen invikt under fingrarna (Finkelstein’s test).

Handläggning vid utredning

Oftast klinisk diagnos.

Undersökningar

  • Röntgen: Eventuellt för differentialdiagnostik vid misstanke om annan ledåkomma.
  • Ultraljud: Kan ibland underlätta diagnos vid svårbedömda fall, framförallt vid peritendinit.

Differentialdiagnoser

Triggerfinger

  • Inflammatorisk tendovaginit som delfenomen av ledsjukdom
  • Dupuytrens kontraktur
  • Extensorseneruptur
  • Fingerledsartros

Mb de Quervain

Behandling

Handläggning vid behandling

Peritendinit

  • Avlastning, eventuellt skena.
  • Eventuellt NSAID i upp till 2 veckor.
  • Eventuellt intravenös injektion av Heparin 15.000 IE/dag tills besvären försvunnit, vanligen 3-4 dagar.

Triggerfinger

  • I första hand kortisoninjektion kring eller i senskidan i upp till 2 försök, till exempel 1 ml Depo-Medrol 40 mg med lidocain. Obs! Ingen injektion i själva senan eller subkutant. Vanligen bevarad effekt efter 12 månader och likvärdig med operation.
  • NSAID i 1-2 veckor kan provas.
  • Vid kort anamnes och lindriga symtom kan immobilisering provas i 6 veckor. Detta har oftast mindre effekt vid långvariga eller svåra besvär.
  • Överväg remiss till handkirurg för kirurgisk behandling om ovan inte fungerar.

Mb de Quervain

  • NSAID i akutfasen (någon vecka).
  • Vila och avlastning (2-3 veckor). Inflammationen går ofta tillbaka spontant när överbelastningen upphör.
  • Om inflammationen inte går över inom ett par veckor – överväg kortisoninjektion eller remiss till arbetsterapeut för ortos.
  • Överväg remiss till handkirurg för kirurgisk behandling om ovan inte fungerar.

Sjukskrivning

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga

Samtliga sjukdomar påverkar gripförmågan och finmotorik i varierande omfattning. Vissa diagnoser kan ha långvarigt förlopp och besvären kan variera över tid.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg

Om du utfärdar sjukintyg, tänk på att precisera hur patientens besvär begränsar förmågan att utföra sitt arbete.

Rekommenderad tid för sjukskrivning, se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Vissa hand- och handledsbesvär

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.

Har du frågor, förslag eller feedback?