Vibrationsskador i händerna


Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Inledande medicinsk utredning innefattande preliminär diagnos och frågor om yrke och arbetsuppgifter hos patienter som söker för vita fingrar eller neurologiska symtom i händerna.

Vid okomplicerade vasospastiska besvär kan ofta hela utredningen inklusive arbetsskadeutlåtande utföras inom företagshälsovården.

Genomför medicinsk kontroll som arbetsgivaren i vissa fall ska anordna för vibrationsexponerad personal enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2005:15 om vibrationer och AFS 2019:3 om medicinska kontroller i arbetslivet.

Remiss till Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM)

Adress: Solnavägen 4, plan 10, 113 65 Stockholm

TakeCare: Arbets- och miljömedicin

  • Vid misstanke om arbetsorsakad sjukdom där detta inte kan utredas av husläkarmottagning eller företagshälsovården
  • Vid misstanke om neurologisk skada av vibrationsexponering är remiss till Arbets- och miljömedicin oftast motiverad
  • För sambandsbedömning i arbetsskadeärende

Remissinnehåll

  • Beskrivning av symtomen. Utlösande faktorer?
  • Allmän bakgrund: tobak och alkohol, tidigare och nuvarande sjukdomar, tidigare skador, aktuell medicinering.
  • Har andra möjliga orsaker till besvären utretts? Är andra konsultremisser utfärdade? Tidigare förfrysningsskador?
  • Kort yrkesanamnes, framförallt aktuella arbetsuppgifter
  • Finns företagshälsovård? Är den inkopplad? Är patienten sjukskriven?

Återremiss till husläkarmottagning

Remissvar från Arbets- och miljömedicinska mottagningen

Remissinnehåll

  • Epikris med sammanfattning av utredningen och bedömning av om patientens besvär är orsakade eller försämrade av arbetet.
  • Råd om övrig handläggning, till exempel om patienten kan fortsätta i oförändrade arbetsuppgifter eller inte. Information om möjligheten till arbetsskadeanmälan om detta är befogat. Epikrisen kan användas som utlåtande till Försäkringskassan eller annan instans i arbetsskadeärende.

Bakgrund

Epidemiologi

Arbete med handhållna vibrerande verktyg är vanligt i befolkningen. Många yrkesgrupper är exponerade, till exempel byggnadsarbetare, bilplåtslagare, elektriker, bergsborrare och vissa verkstadsarbetare.

Mb Raynaud är vanligt bland kvinnor. Cirka 20 procent av alla kvinnor i befolkningen har köldutlöst vasospasm, oftast av andra orsaker än exponering för vibrationer.

Bland män är prevalensen i allmänna befolkningen betydligt lägre, cirka 1-2 procent.

Etiologi

Exponering för vibrationer från handhållna verktyg kan ge både kärlskada i form av köldutlöst vasospasm (vita fingrar) och nervskada. Arbete med vibrerande verktyg kan också ge belastningsrelaterade besvär från rörelseorganen.

Riskfaktorer

  • Nikotinanvändning gör att symtom aggraveras och utlöses lättare hos personer med köldutlöst vasospasm. Nikotin anses inte orsaka uppkomsten av Mb Raynaud
  • Medicinering med till exempel betablockare och ergotamin gör att symtom utlöses lättare hos personer med köldutlöst vasospasm
  • Annan sjukdom som ökar risken för nervskador såsom diabetes och alkoholism

Utredning

Symtom

Köldutlöst vasospasm drabbar vanligen först distala falangerna på dig II-V men kan också sprida sig mer proximalt. Det är ovanligt att tummarna drabbas. Symtomatologin skiljer sig inte från primär

Raynauds sjukdom, men utbredningen av besvären kan ge ledtrådar till etiologin. Vid Raynaudfenomen av andra orsaker är bilaterala och symmetriska besvär vanligast, medan lokalisationen vid vibrationsutlösta besvär beror på handgreppet på verktygen.

Nervskador av vibrationsexponering förekommer i olika former. Lokal neuropati i händer/fingrar ger symtom i form av nedsatt sensibilitet och påverkad finmotorik. Vibrationer, särskilt i kombination med kraftgrepp, kan också orsaka karpaltunnelsyndrom.

Akuta, övergående besvär med domningar i händerna förekommer ofta direkt efter arbete med vibrerande verktyg, men är inte tecken på bestående neuropati.

Se även faktablad om Hand- och armvibrationer (pdf) från Centrum för Arbets- och miljömedicin, samt information om arbetsgivarens riskbedömning och aktuellt gränsvärde för vibrationer i Arbetsmiljöverkets föreskrift om Vibrationer.

Handläggning vid utredning

Husläkarmottagning

Specialistmottagning

  • Utredning av exponeringens omfattning
  • Vid neurologiska symtom eller avvikelser i neurologstatus görs neurofysiologisk utredning med ENeG, bestämning av temperatur- och vibrationströsklar och eventuellt EMG

Företagshälsovård

Vid okomplicerade vasospastiska besvär kan ofta hela utredningen inklusive arbetsskadeutlåtande utföras inom företagshälsovården.

Genomför medicinsk kontroll som arbetsgivaren i vissa fall ska anordna för vibrationsexponerad personal enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2005:15 om vibrationer och AFS 2019:3 om medicinska kontroller i arbetslivet

Differentialdiagnoser

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Vid kronisk neurologisk påverkan är det angeläget att avbryta exponeringen. Symtomen progredierar sällan om exponeringen avbryts, och om besvären inte är konstanta kan de gå tillbaka.
  • Personer med vasospastiska besvär av lättare till måttlig grad bör minimera sin vibrationsexponering och undvika situationer som utlöser besvär, till exempel utomhusarbete i kyla.
  • Vid svåra vasospatiska besvär rekommenderas exponeringsstopp.
  • Vid svåra vasospatiska besvär, överväg byte av eventuella läkemedel som ger vasokonstriktion och gör att symtom utlöses lättare (till exempel betablockare och ergotamin).

Rehabilitering

Vid arbetsbyte bör patienten få intyg till Arbetsförmedlingen som visar att hen inte kan arbeta i vibrationsexponerade yrken.

Läkemedelsbehandling

Vid allvarliga vasospastiska besvär kan farmakologisk behandling med kalciumflödeshämmare eller nitroglycerinsalva prövas.

Kirurgisk behandling

Vid karpaltunnelsyndrom remiss till ortoped-/handkirurg för ställningstagande till operation.

Sjukskrivning

Att tänka på vid sjukskrivning

Sjukskrivning är oftast inte nödvändigt. Det kan dock vara aktuellt till exempel vid progredierande neurologiska besvär inför arbetsbyte.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga

  • I vilken utsträckning hindrar symtomen arbetet?
  • Finns risk för försämring vid fortsatt exponering?

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg

Behov av arbetslivsinriktad rehabilitering.

Uppföljning

Sker hos inremitterande.

Om innehållet

Författare: Helena Nordahl, specialist i allmänmedicin, Axelsbergs vårdcentral, Bodil Carlstedt-Duke, företagsläkare, Avonova Järfällahälsan, Per Gustavsson, senior professor, överläkare, Centrum för Arbets- och miljömedicin

Granskare: Jennie Cardell, specialist i allmänmedicin, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Boo vårdcentral

Publicerat:

Uppdaterat: