Mödrahälsovård

Medicinskt område:
Kvinnohälsa

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Kvinnor med graviditetsrelaterade besvär som kan handläggas i primärvården och som inte är i behov av mödrahälsovård, specialistmödravård för bedömning eller behandling.

Gravida i tidig graviditet där etablerad kontakt med mödrahälsovård inte föreligger.

Remiss till mödrahälsovården (barnmorskemottagning)

Barnmorskor ger preventivmedelsrådgivning, tar gynekologiska cellprover, prov för STI, graviditetstest samt ger hälsovård och kontroller under graviditeten. Besöken är gratis, se information på 1177.

Nära 100 procent av alla gravida i Sverige går på en barnmorskemottagning under graviditeten. Kvinnorna skriver in sig på en barnmorskemottagning i tidig graviditet och har sedan en patientansvarig barnmorska. Alla barnmorskemottagningar i Stockholms läns landsting har en gynekolog som kommer till mottagningen, oftast en gång per vecka, men variationer finns. Varje barnmorskemottagning har också fysioterapeut och psykolog knuten till mottagningen.

Psykologens uppgift är anknytningsproblem mellan mor och det väntade barnet. Barnmorskemottagningarna samarbetar med barnhälsovård, vuxenpsykiatri, BUP och socialtjänst i de så kallade tvärprofessionella samverkansgrupperna som finns i varje kommun. Grupperna träffas en gång per månad, då man lägger upp en planering för graviditet, förlossning och framförallt tiden efter förlossningen för familjer med extra behov.

Gravida kvinnor med allvarlig kronisk sjukdom hänvisas i tidig graviditet från barnmorskemottagningen, till den specialistmödravård där kvinnan har valt att föda, för läkarkontroller. Komplikationer under graviditet som behöver sjukhusets resurser hänvisas fram till graviditetsvecka 22+0 till gyn-akuten och under den senare delen under graviditeten till specialistmödravården.

Mödrahälsovården ska primärt handlägga sjukdomar som har betydelse för graviditeten, som till exempel hypertoni, njursjukdom, tyreoideasjukdomar, psykisk sjukdom med anknytningsbesvär.

Gravida kvinnor med missbruk ska snarast möjligt hänvisas till Rosenlunds Mödravårdsteam för barnmorske- och läkarkontroller under graviditeten, telefon: 08-123 458 10

Hälsosamma levnadsvanor som rökstopp och fysisk aktivitet ska uppmuntras. Alkohol bör undvikas. Kraftig övervikt är en riskfaktor för mor och barn.

Vid läkemedelsbehandling under graviditet och amning bör risk/nytta-bedömning göras. Nyttan är oftast större än den eventuella risken vid akuta och kroniska sjukdomar samt vid graviditetsrelaterade besvär.

Alla riktlinjer för barnmorskor och läkare på MHV finns på Vårdgivarguiden.

Bakgrund

Riskfaktorer

  • Missbruk
  • Psykisk sjukdom
  • Fetma: >35 BMI
  • Allvarlig kronisk ärftlig sjukdom
  • Upprepade missfall
  • Tidigare komplicerad graviditet

Utredning

Symtom

Sjukdomar som kan skötas i primärvården

  • Allergi
  • Astma
  • Cystit
  • Depression, lättare psykisk sjukdom som inte innebär anknytningsproblem och som sedan tidigare skötts av primärvården
  • Graviditetsillamående
  • Hemorrojder
  • Infektioner som vanligen sköts i primärvården där inte behov av mödrahälsovård/specialistmödravård föreligger
  • Karpaltunnelsyndrom
  • Obstipation
  • Rygg- och bäckenbesvär som inte debuterat på grund av eller under graviditet och som kvinnan haft innan graviditeten och som tidigare behandlats inom primärvården
  • Sömnsvårigheter
  • Tyreoideasjukdomar postpartum

Anamnes

Kontakt mödrahälsovård

Graviditetsmånad, behov av MCV, bedömning specialistmödravårdkontakt.

Undersökningar

Kontakt mödrahälsovård

Status, undersökning.

Behandling

Läkemedelsbehandling

Allergi, allergisk rinit: Nasal steroid (mometason) i lägsta möjliga underhållsdos.

Allergisk konjunktivit: Ögondroppar, i första hand natriumkromoglikat (Lecrolyn, Lomudal), i andra hand levokabastin (Livostin) Antihistamin desloratadin, aerius, dasselta kan användas under graviditet.

Astma: Vanligt med försämring under graviditet. Behandlas inte annorlunda än astma hos icke gravid, se Astma hos vuxna.

Cystit, bakteriuri: Gravida samt gravida med asymtomatisk bakteriuri ABU ska alltid behandlas. Odla först. Nitrofurantoin (Furadantin) 50 mg x 3 i 5 dygn (inte vid njursvikt och inte vid förlossning), pivmecillinam (Selexid) 200 mg x 3 i 5 dygn, cefadroxil 500 mg x 2 i 5 dygn (restriktiv användning för att minska risken för ESBL-producerande bakterier). GBS-infektion (grupp B streptokocker) hos gravid bärare kan medföra smitta hos patient och/eller foster. Behandlas i samband med förlossningen. Hänvisas/remitteras till mödrahälsovården.

Candidainfektion: Vanligt, behandlas vid symtom i första hand med lokalbehandling med klotrimazol (Canesten).

Depression/ångestsyndrom: Rekommenderas i första hand ett psykologiskt omhändertagande. Vid insatt läkemedelsbehandling under graviditet där kvinnor sedan tidigare är insatt på antidepressiv behandling finns det sällan anledning att avstå från fortsatt behandling. Vid psykisk ohälsa med risk för bristande omsorgsförmåga rekommenderas samverkan mellan mödravård, psykiatri, BVC och socialtjänst.

Graviditetsillamående: I första hand rekommenderas icke-farmakologisk behandling. Vid svårare besvär prometazin koffein + efedrin, Lergigan comp, 1 x 3-4.

Graviditetsinducerad hypertoni/ preeklampsi (hypertoni med proteinuri), eklampsi (graviditetskramp): Blodtryck 140/90 eller över vid två tillfällen efter 20 graviditetsveckor. Vid nytillkommen hypertoni hos en gravid kvinna ska hon hänvisas samma dag till sin barnmorskemottagning eller till den specialistmödravård kvinnan valt för att föda sitt barn. Läkemedelsbehandling med acetylsalicylsyra, folsyra, betablockare, handläggs på MVC alternativt specialistmödravården.

Halsbränna, reflux: Vanligt höjd huvudända, om tillfälliga besvär receptfria preparat antacida (Novaluzid). Om mer kontinuerliga besvär med reflux kan alginsyra (Gaviscon) prövas.

Hemorrojder: Vanligt på grund av ökad blodmängd, livmodern växer och utövar tryck i buken, obstipation förvärrar. Vanligtvis försvinner detta efter förlossning. Konservativ behandling med lokal behandling med salva, stolpiller och bulkmedel.

Infektioner som vanligen sköts i primärvården där inte behov av mödrahälsovård/specialistmödravård föreligger: Antibiotika som kan ges under hela graviditeten är penicilliner, klindamycin och cefalosporiner där restriktivitet gäller för förskrivning på grund av risk för selektion av ESBL-producerande bakterier. Under graviditet är njurfunktionen ökad med cirka 50 procent, vilket medför ökad utsöndringshastighet för antibiotika som utsöndras via njurarna, det vill säga penicilliner, cefalosporiner.

Vid allvarliga/svårbehandlade infektioner bör dosstorleken ökas alternativt intervall mellan doseringar minskas, till exempel vid borrelia ges PcV 2 g x 3 i 10 dygn. Vid svårare form av borrelia hänvisas till MVC/infektionskonsult. Tetracykliner ska undvikas från fjärde graviditetsmånaden på grund av risk för missfärgning av mjölktänder hos fostret.

ÖLI, konjunktivit, sinuit, pneumoni, hud- och mjukdelsinfektioner. Vid lindriga infektioner handläggning som hos icke gravid.

Vid eventuell klamydiainfektion hos gravid kvinna ska i första trimestern doxycyklin användas och i andra samt tredje trimestern azitromycin, då det finns risk för bland annat missbildning av tandanlagen i slutet av graviditeten med doxycyklin.

Vid långdragen hosta hos en höggravid kvinna (eller andra i familjen), tänk på att det kan vara kikhosta vilket kan vara livshotande infektion för ett nyfött barn. Provtag och vid behov behandla med erytromycin, vilket minskar risk för att smittan förs vidare till barnet. Vid konstaterad kikhosta hos familjemedlem ska barnkliniken meddelas för att ta ställning till profylaktisk behandling till det nyfödda barnet.

Karpaltunnelsyndrom, framförallt i slutet av graviditeten hos en del kvinnor: Vätskeretention ger ökat tryck och trängsel som ger upphov till ischemi i nervus medianus med domning, nedsatt känsel, smärtor volart tumme, pek- och långfinger, radialt ringfinger. Besvär framförallt på nätterna vid flektion av handleden då trängseln ökar, vilket medför att man vaknar och skakar på handen/händerna. Perkussion över medianusnerven, volarflexion kan utlösa symtomen. En klinisk diagnos. Remiss till arbetsterapeut för utprovning av stabilt handledsstöd/otros nattetid. Ergonomiråd, info att efter partus klingar besvären vanligtvis av. Vid utebliven effekt, störd nattsömn, konstant känselnedsättning kan operation med karpaltunnelklyvning i lokalanestesi bli aktuellt om det är mer än 5-6 veckor kvar till partus. Remiss skickas till handkirurg.

Obstipation hormonförändringar: Vissa läkemedel som till exempel järnsubstitiution kan medföra obstipation. Råd kring kost, motion. Vid behov sterkuliagummi (Inolaxol) eller makrogol+elektrolyter (Lacrofarm, Movicol) i första hand, laktulos i andra hand.

Rygg och bäckensmärta: Är vanlig under senare del av graviditet. Ländryggsmärta är ofta inte graviditetsrelaterad utan har ofta funnits innan graviditet. Foglossning (symfyseolys) sker under hormonpåverkan då bäckenringens fogar mjukas upp och lossar från varandra inför förlossning efter förlossning när hormonnivåerna återgått till icke gravid tillstånd stelnar broskfogarna igen. Ibland uppstår smärtor i symfysen, det vill säga fogen mellan blygdbenen och bakre bäckenlederna SI-lederna vanligen under senare del av graviditet om inte kompensation har skett med en ökad muskelfunktion. Viktigt med fysisk aktivitet tidigt i graviditet, vid behov kontakt med fysioterapeut inom mödrahälsovård för ställningstagande till bäckenbälte, stabiliseringsträning, information om behov av läkemedel, paracetamol i första hand.

Sömnsvårigheter: Sömnhygien, KBT. Patientinformation: Värt att veta om din sömn och sömnbesvär(Janusinfo)

Tyreoideasjukdomar: Postpartum för återgång till ursprunglig dosering, för kontroller se vårdprogram Tyreoideasjukdomar och graviditet

Vaccinationer mot influensa: Rekommenderas från vecka 16, gravida med underliggande sjukdom ska vaccineras så snart som möjligt under influensasäsong.

Kvalitetsindikatorer

God hälsovård i samband med graviditet.

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.

Har du frågor, förslag eller feedback?