Mödrahälsovård

Definition

Nära 100 procent av alla gravida i Sverige går på en barnmorskemottagning under graviditeten. Kvinnorna skriver in sig på en barnmorskemottagning i tidig graviditet och har sedan en patientansvarig barnmorska. Alla barnmorskemottagningar i Stockholms läns landsting har en läkare som kommer till mottagningen, oftast en gång per vecka, men variationer finns. För fysioterapeut hänvisas till vårdvalsmottagningar, ingen remiss krävs. Psykologkontakt hänvisas till den vårdcentral där patienten är listad inom ramen för första linjens psykiatri.

Mödrahälsovården ska primärt handlägga sjukdomar som har betydelse för graviditeten, som till exempel hypertoni och tyreoideasjukdomar. Psykisk sjukdom hos den gravida handläggs inom primärvård eller öppenvårdpsykiatri, beroende på svårighetsgrad. Malinamottagningarna har ansvar för anknytningsbesvär.

Gravida kvinnor med missbruk ska snarast möjligt hänvisas till Rosenlunds Mödravårdsteam för barnmorske- och läkarkontroller under graviditeten: tel 08-123 458 10

Riskgraviditet

• Missbruk
  
• Psykisk sjukdom
  
• Obesitas med BMI > 30
  
• Allvarlig kronisk sjukdom
  
• Upprepade missfall
  
• Tidigare komplicerad graviditet
  

Symtom

Sjukdomar som kan skötas i primärvården:

• Allergi
  
• Astma
  
• Cystit
  
• Depression, lättare psykisk sjukdom som inte innebär anknytningsproblem och som sedan tidigare skötts av primärvården
  
• Graviditetsillamående
  
• Hemorrojder
  
• Infektioner som vanligen sköts i primärvården där inte behov av mödrahälsovård/specialistmödravård föreligger
  
• Karpaltunnelsyndrom
  
• Obstipation
  
• Rygg- och bäckenbesvär som är graviditetsrelaterade handläggs primärt inom mödrahälsovården men kan också vid behov handläggas inom primärvården.
  
• Sömnsvårigheter
  
• Tyreoideasjukdomar postpartum
  
• Uppföljning av graviditetshypertoni och preeklampsi post partum
  
• Uppföljning av graviditetsdiabetes post partum

Levnadsvanor

Hälsosamma levnadsvanor som nikotinstopp och fysisk aktivitet ska uppmuntras. Alkohol bör undvikas. Kraftig övervikt är en riskfaktor för mor och barn.

Läkemedelsbehandling

Vid läkemedelsbehandling under graviditet och amning bör risk/nytta-bedömning göras. Nyttan är oftast större än den eventuella risken vid akuta och kroniska sjukdomar samt vid graviditetsrelaterade besvär.

Allergi, allergisk rinit: Nasal steroid (mometason) i lägsta möjliga underhållsdos.

Allergisk konjunktivit: Ögondroppar, i första hand natriumkromoglikat (Lecrolyn, Lomudal), i andra hand levokabastin (Livostin) Antihistamin desloratadin, aerius, dasselta kan användas under graviditet.

Astma: Vanligt med försämring under graviditet. Behandlas inte annorlunda än astma hos icke gravid, se Astma hos vuxna

Cystit, bakteriuri: Gravida samt gravida med asymtomatisk bakteriuri ABU ska alltid behandlas. Odla först. Nitrofurantoin (Furadantin) 50 mg x 3 i 5 dygn (inte vid njursvikt och inte vid förlossning), pivmecillinam (Selexid) 200 mg x 3 i 5 dygn, cefadroxil 500 mg x 2 i 5 dygn (restriktiv användning för att minska risken för ESBL-producerande bakterier). GBS-infektion (grupp B streptokocker) hos gravid bärare kan medföra smitta hos patient eller foster. Remittera till mödrahälsovården. Behandlas i samband med förlossningen. Urinvägsinfektion hos kvinnor

Candidainfektion: Vanligt hos gravida. Behandlas vid symtom i första hand med lokalbehandling med klotrimazol (Canesten).

Depression/ångestsyndrom: Rekommenderas i första hand ett psykologiskt omhändertagande. Vid insatt läkemedelsbehandling under graviditet där kvinnor sedan tidigare är insatt på antidepressiv behandling finns det sällan anledning att avstå från fortsatt behandling. Vid psykisk ohälsa med risk för bristande omsorgsförmåga rekommenderas samverkan mellan mödravård, psykiatri, BVC och socialtjänst. Depression hos vuxna

Graviditetsillamående: I första hand rekommenderas icke-farmakologisk behandling. Vid svårare besvär prometazin koffein + efedrin ( T Lergigan comp)
1 x 3-4, doxylamnin 10 mg/pyridoxin 10 mg (T Xonvea) 2 tn eller doxylamnin
20 mg/pyridoxin 20 mg (T Bonjesta) 1 tn.

Graviditetsinducerad hypertoni/preeklampsi (hypertoni med organpåverkan) eklampsi (graviditetskramp): Blodtryck 140/90 eller över med 15 minuters intervall efter 20 graviditetsveckor. Vid nytillkommen hypertoni hos en gravid kvinna ska hon hänvisas samma dag till sin barnmorskemottagning eller till den specialistmödravård kvinnan valt för att föda sitt barn. Blodtryck 160/110 ska omedelbart behandlas i slutenvård. Skickas akut till Spec MVC eller förlossning.

Halsbränna, reflux: Vanligt förekommande. Vid tillfälliga besvär rekommenderas receptfria preparat antacida (Novaluzid). Om mer kontinuerliga besvär med reflux kan alginsyra (Gaviscon) prövas.

Hemorrojder: Vanligt på grund av ökad blodmängd, livmodern växer och utövar tryck i buken, obstipation förvärrar. Vanligtvis försvinner detta efter förlossning. Konservativ behandling med lokal behandling med salva, stolpiller och bulkmedel.

Infektioner som vanligen sköts i primärvården där inte behov av mödrahälsovård/specialistmödravård föreligger: Antibiotika som kan ges under hela graviditeten är penicilliner, klindamycin och cefalosporiner där restriktivitet gäller för förskrivning på grund av risk för selektion av ESBL-producerande bakterier. Under graviditet är njurfunktionen ökad med cirka 50 procent, vilket medför ökad utsöndringshastighet för antibiotika som utsöndras via njurarna, det vill säga penicilliner, cefalosporiner.

Vid allvarliga och svårbehandlade infektioner bör därför dosstorleken ökas alternativt intervall mellan doseringar minskas, till exempel vid borrelia ges
PcV 2 g x 3 i 10 dygn. Vid svårare form av borrelia hänvisas till MVC/infektionskonsult. Tetracykliner ska undvikas från graviditetsvecka 13 på grund av risk för missfärgning av mjölktänder hos fostret.

ÖLI, konjunktivit, sinuit, pneumoni, hud- och mjukdelsinfektioner. Vid lindriga infektioner handläggning som hos icke gravid.

Vid eventuell klamydiainfektion hos gravid kvinna ska i första trimestern doxycyklin användas och i andra samt tredje trimestern azitromycin, då det finns risk för bland annat missbildning av tandanlagen i slutet av graviditeten med doxycyklin.

Vid långdragen hosta hos en höggravid kvinna (eller andra i familjen), tänk på att det kan vara kikhosta vilket kan vara livshotande infektion för ett nyfött barn. Provtag och vid behov behandla med erytromycin, vilket minskar risk för att smittan förs vidare till barnet. Vid konstaterad kikhosta hos familjemedlem ska barnkliniken meddelas för att ta ställning till profylaktisk behandling till det nyfödda barnet. Kikhosta

Karpaltunnelsyndrom, framförallt i slutet av graviditeten hos en del kvinnor: Vätskeretention ger ökat tryck och trängsel som ger upphov till ischemi i nervus medianus med domning, nedsatt känsel, smärtor volart tumme, pek- och långfinger, radialt ringfinger. Besvär framför allt på nätterna vid flektion av handleden då trängseln ökar, vilket medför att man vaknar och skakar på handen/händerna. Perkussion över medianusnerven, volarflexion kan utlösa symtomen. En klinisk diagnos. Remiss till arbetsterapeut för utprovning av stabilt handledsstöd/otros nattetid. Ergonomiråd, info att efter partus klingar besvären vanligtvis av. Vid utebliven effekt, störd nattsömn, konstant känselnedsättning kan operation med karpaltunnelklyvning i lokalanestesi bli aktuellt om det är mer än 5-6 veckor kvar till partus. Remiss skickas till handkirurg.

Obstipation hormonförändringar: Vissa läkemedel som till exempel järnsubstitiution kan medföra obstipation. Råd kring kost, motion. Vid behov sterkuliagummi (Inolaxol) eller makrogol+elektrolyter (Lacrofarm, Movicol) i första hand, laktulos i andra hand.

Rygg och bäckensmärta: Är vanlig under senare del av graviditet. Ländryggsmärta är ofta inte graviditetsrelaterad utan har ofta funnits innan graviditet. Foglossning (symfyseolys) sker under hormonpåverkan då bäckenringens fogar mjukas upp och lossar från varandra inför förlossning efter förlossning när hormonnivåerna återgått till icke gravid tillstånd stelnar broskfogarna igen. Ibland uppstår smärtor i symfysen, det vill säga fogen mellan blygdbenen och bakre bäckenlederna SI-lederna vanligen under senare del av graviditet om inte kompensation har skett med en ökad muskelfunktion. Viktigt med fysisk aktivitet tidigt i graviditet, vid behov kontakt med fysioterapeut för ställningstagande till bäckenbälte, stabiliseringsträning, information om behov av läkemedel, paracetamol i första hand.

Sömnsvårigheter: Sömnhygien, KBT. Patientinformation: Värt att veta om din sömn och sömnbesvär (Janusinfo)

Tyreoideasjukdomar: Postpartum för återgång till ursprunglig dosering, för kontroller se vårdprogram Tyreoideasjukdomar och graviditet

Vaccinationer: Vaccination rekommenderas under graviditet mot influensa och covid under säsong efter v.12. Vaccination mot kikhosta rekommenderas alla gravida efter v.16.

Graviditetspenning kan betalas ut till gravida som har ett fysiskt ansträngande arbete eller om det finns risker i arbetsmiljön.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Janusmed fosterpåverkan

Riktlinjer barnmorskemottagningar

Patientinformation