Mono-/Oligoartriter

Se vårdprogram om kristallartriter: gikt och pyrofosfatsynovit (pseudogikt).

Definition

ReA är en aseptisk artrit inducerad av infektion på annan plats i kroppen.

Den exakta patogenetiska mekanismen är inte känd. Vid tarm- och urogenitala infektioner är förekomst av HLA-B27 en predisponerande faktor.

Artrit uppträder vanligen 1-4 veckor efter primär infektion, som kan ha varit asymtomatisk. Beroende på primärinfektionens lokalisation kan uppdelning göras enligt nedan, med påpekandet att utlösande fokal infektion endast kan påvisas hos högst hälften av patienterna.

ReA efter tarm- eller urogenital infektion

Vanligen associerad med förekomst av HLA-B27 (cirka 70 procent). Ofta finns hereditär anhopning av HLA-B27 associerade sjukdomar som exempelvis ulcerös colit, psoriasis, ankyloserande spondylit, irit.

Patienterna uppvisar ibland utöver artrit, även entesit (=inflammation i mjukdelsvävnads fäste i ben), daktylit (entesopati i finger eller tå med samtidig inflammation i benhinna - "prinskorvstå/-finger"), sakroiliit eller irit.

I sällsynta fall förekommer även karakteristiska hud- och slemhinnelesioner såsom keratodermia blenorragika (kraftigt flagande utslag på fotsulor med sterila pustler) och balanitis circinata (kragformad brunröd dermatit runt ollonet).

• Vanliga patogener vid tarminfektion är Salmonella typhimurium, Yersinia enterocolitica och Campylobacter jejuni
• Vid urogenitala infektioner är Chlamydia trachomatis vanligast. I sällsynta fall gonokocker

Övriga reaktiva artriter

Reaktiv artrit kan förekomma efter infektion med betahemolyserande streptokocker grupp A - posttonsillitartrit.

Symtom

Vanligen asymmetrisk mono-/oligoartit engagerande nedre extremiteternas leder.

Lab

SR, CRP, vita, B-celler, blod- och urinstatus.

Vidare utredning styrs av anamnes, eventuella fokalsymtom och status med riktade undersökningar.

Remiss till reumatologklinik

Utredning, behandling och uppföljning kan vanligen ske i primärvården. Indikation för omhändertagande på reumatologklinik vid utbrett och/eller långvarigt ledengagemang för ställningstagande antireumatisk terapi.

Där flertalet patienter inte har noterat föregående fästingbett eller erythema migrans.

Behandling

1. Avlastning vid behov som smärtlindring men framförallt fysikalisk terapi för att förhindra muskelatrofi.
   
2. Primärinfektionen behandlas om den är symtomgivande. Det finns inget som talar för att artriten läker ut snabbare om primärinfektionen behandlas, undantaget borreliaartrit. Asymtomatisk klamydia- eller gc-infektion ska behandlas.
   
3. Lokala steroider (uteslut bakteriell artrit), vid misstänkt borreliaartrit kan kortisoninjektioner ges efter avslutad antibiotikabehandling för att förhindra kronifiering
   
4. NSAID

Prognos

God. Läker vanligen ut inom 1 år.

Förloppet kan i ovanliga fall bli långvarigt (10 procent eller färre), det vill säga kroniskt - speciellt vid förekomst av HLA-B27.

Vanligen bilateral fotledsartrit med betydande periartikulär svullnad och rodnad. Ofta även erythema nodosum.

Se Invärtesmedicinska sjukdomar med reumatiska symtom.

Vid båda tillstånden kan mono-/oligoartrit förekomma, även i debuten.

Se vårdprogram Reumatoid artrit och SLE.

• Vid psoriasisartrit ses asymmetrisk oligoartrit i 30 procent. Hudsjukdomen har redan debuterat i 75 procent av fallen
  
• Vid pelvospondylit debutsymtom i 20 procent. Vanligen engageras stora leder som höft-, axel-, knä- eller fotleder
  
• Vid enteropatisk artrit vanligen engagemang av knä eller fotled. Tarmsjukdomen har debuterat i nästan alla fall. Se Invärtesmedicinska sjukdomar med reumatiska symtom.

Episodartrit med recidiverande och migrerande artriter med duration timmar till några dagar.

Terapi

NSAID vid attack.

Remiss till reumatologklinik

Vid förekomst av CCP och reumatoid faktor, frekventa artritepisoder, remiss för bedömning antireumatisk terapi.

Hos hälften av patienterna med mono-/oligoartrit kan någon etiologi/patogenes aldrig fastställas. Denna patientgrupp har som helhet god prognos.