Övervikt hos barn och ungdomar


Vårdnivå och remissrutiner

Barnhälsovården, BVC

  • Följa barnets vikt- och längdutveckling enligt Rikshandboken
  • Förmedla grundläggande råd, se nedan, vid snabbt accelererande vikt
  • Erbjuda eller remittera till familjestödsprogram vid ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet
  • Remittera till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM) vid obesitas, snabbt ökande BMI eller andra risker enligt nedan

Husläkarmottagning

  • Mäta och väga barn och ungdomar vid alla vårdkontakter
  • Identifiera de barn som riskerar att utveckla obesitas, motivera familjen för observans kring barnets viktutveckling
  • Enligt Regionalt vårdprogam ohälsosamma levnadsvanor 2019 ska barn 6–12 år med ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet erbjudas familjestödsprogram
  • Vid obesitas registrera diagnosen E 66.9 Obesitas
  • Förmedla grundläggande livsstilsråd, se rubrik Behandling nedan
  • Remittera till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM) enligt nedan

Remiss till barn och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)

  • Barn 0–4 år vid snabbt ökande BMI och misstanke om monogen obesitas eller obesitas som del i syndrom
  • Barn 4–18 år med övervikt (IOTF-BMI 25–29,9 enligt BMI-kurva) vid samsjuklighet som gör att hälsan påverkas redan av övervikt eller som allvarligt försvårar viktbehandlingen
  • Barn 4–18 år med obesitas (IOTF-BMI >30)

Remiss direkt till barnendokrinologisk enhet för barn 0–18 år (Karolinska Universitetssjukhuset eller Sachsska Barnsjukhuset)

  • Barn där viktökningen sammanfaller med upphörd längdtillväxt (som inte sammanfaller med normalt pubertetsavslut)
  • Misstanke om sjukdom som diabetes eller hypotyreos

Remissinstanser för obesitasvård

Grundläggande obesitasbehandling bedrivs I Region Stockholm på Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM).

  • Samtliga BUMM i region Stockholm har uppdraget att behandla barnobesitas med evidensbaserad metodik med kontinuerlig uppföljning av patienter med obesitas
  • BUMM samverkar med primärvårdsrehabiliteringens dietister och fysioterapeuter
  • BUMM erbjuder familjestödsprogram, t.ex. Mer och Mindre
  • BUMM registrerar obesitasvård i kvalitetsregistret Barnobesitasregistret Boris

Specialistvård vid obesitas

  • 0-16 år: Rikscentrum Barnobesitas, Astrid Lindgrens barnsjukhus.
    Remissadress: Specialistmottagningen Barn och Unga Liljeholmen.
    Rikscentrum Barnobesitas tar emot barn och ungdomar med obesitas som ännu inte fyllt 16 år där tidigare insatser på BUMM-nivå, inklusive kontakt med primärvårdsrehabiliteringens dietister och fysioterapeuter, inte givit önskad effekt. Barn och ungdomar med begynnande eller manifesta senkomplikationer, eller allvarlig samsjuklighet som gör att intensivare behandling erfordras kan också remitteras till Rikscentrum Barnobesitas.
  • Från 16 år: Överviktscentrum, Solnavägen 1.
    Överviktscentrum tar emot ungdomar som fyllt 16 år. Se vårdprogram Övervikt och fetma hos vuxna. Överviktscentrum utreder ungdomar och unga vuxna 16–25 år i Region Stockholm för fetmakirurgi.

Remissinnehåll

  • Aktuell längd och vikt hos barnet
  • Barnets tillväxtdata från barnhälsovård och skola ska finnas i elektronisk journal eller medfölja remissen
  • Föräldrarnas längder ska framgå av tillväxtkurva eller remiss
  • Hereditet med fokus på typ 2-diabetes och hjärtinfarkt före 50 års ålder
  • Att familjen informerats om remissen och val av remissinstans
  • Samsjuklighet hos barnet som påverkar eller försvårar viktarbetet
  • Aktuella läkemedel ska framgå av läkemedelsjournal eller remiss
  • Behov av tolk

Bakgrund

Den ökande vikten hos barn, ungdomar och vuxna är ett stort problem för individen och för folkhälsan. En ökande förekomst av övervikt och obesitas berör alla sektorer i sjukvården. Det är angeläget både att förebygga obesitas och att erbjuda god behandling åt patienter som har utvecklat obesitas.

De flesta vuxna med obesitas har inte haft sjukdomen som barn, men risken att ett barn med obesitas ska ha sjukdomen även som vuxen är över 50 procent.

Obesitas är en sjukdom med stor risk för stigmatisering vilket gör ett patientcentrerat, respektfullt och kunskapsbaserat bemötande extra angeläget. Vi följer rekommendationen från patientföreningen HOBS och använder ordet obesitas hellre än ordet fetma. Sjukdomen obesitas har en starkt ärftlig komponent. Det innebär att en person med anlag för att utveckla obesitas har lättare att öka i vikt än en person utan anlag men med en liknande livsstil.

Symtom

Övervikt och obesitas hos barn och ungdomar diagnostiseras med hjälp av internationella gränsvärden för övervikt (IOTF-BMI 25) och obesitas (IOTF-BMI 30) som tar hänsyn till barnets ålder och kön. Dessa gränsvärden framgår grafiskt på barnets BMI-kurva i den elektroniska journalen inom barnhälsovård, skolhälsovård och sjukvård.

De internationella gränsvärdena har tagits fram av International Obesity Task Force (IOTF) och motsvarar övervikt (BMI 25) och obesitas (BMI 30) hos den vuxne. IOTF-BMI kallas även iso-BMI. Ibland används också indelningen obesitas grad 1 (IOTF-30-34,9), obesitas grad 2 (IOTF BMI 35-39,9) och obesitas grad 3 (IOTF-BMI>40).

En ökande vikt ska åtföljas av en ökande längdtillväxt, vikten driver längden. En avplanande eller upphörd längdtillväxt hos ett barn med obesitas före pubertetsavslut ska föranleda remiss enligt ovan.

De flesta barn och ungdomar med obesitas har inte några senkomplikationer.

Hos barn och ungdomar med obesitas förekommer diabetes typ 2, ryggbesvär, fotledsbesvär, snarkningar och sömnapnéer, karies, leverpåverkan och fettlever, gynekomasti, hudinfektioner, striae, akanthosis nigrikans och menstruationsrubbningar. Vanligt är också social utsatthet, nedstämdhet och mobbning.

Symtom som väcker misstanke om syndromassocierad obesitas är tidig debut, ofta före två års ålder, och starkt matsökande beteende.

Epidemiologi

Ungefär var tionde fyraåring och var femte skolbarn har övervikt eller obesitas. För fyraåringar är siffrorna relativt stabila, medan det ser ut som att andelen tonårspojkar med obesitas ökar. Övervikt och obesitas bland barn är vanligare i socioekonomiskt mer belastade områden i Region Stockholm.

Utredning

Analys av tillväxtkurva

  • Analysera med hjälp av barnets längd och vikt som ger kroppsmasseindex (BMI) hur barnet placerar sig på BMI-kurvan i barnets journal.
  • Fokusera på ”riktningen” snarare än den absoluta nivån
  • Barn med obesitas har vanligen en längd som placerar dem aningen högre än förväntat med tanke på medelföräldralängden
  • Om barnet inte växer på längden som förväntas, remiss enligt ovan

Provtagning i primärvården utförs vid misstanke om sjukdom, som typ 2-diabetes eller hypotyreos vilket i båda fallen ska utredas skyndsamt och remitteras.

Behandling

Ett hälsofrämjande arbete med grundläggande livsstilsråd av den typ som är bra för alla barn kan med fördel förmedlas av alla vårdgivare som kommer i kontakt med barn med övervikt och obesitas. Grundläggande råd är att uppmuntra begränsat intag av alla söta drycker. Uppmuntra vanlig mat i lagom stora portioner med en regelbunden måltidsordning. Stötta föräldrarna att skapa rutiner för hur ofta och när barnet äter godsaker och andra guldkanter. Föräldrar beskriver ofta sina barn som matglada och kan behöva stöd kring hur de ska hantera ett barn som ständigt uttrycker hunger och frågar efter mat. Barnets individuella benägenhet att gå upp i vikt kommer att avgöra hur stora justeringar som behöver göras för att bromsa viktökningen.

På samma sätt bör fysisk aktivitet och goda sömnvanor uppmuntras. För yngre är barn kan det formuleras som utomhuslek varje dag och att gå på egna ben istället för att åka vagn. För äldre barn stimuleras utelek på rasterna, aktivitet på både vardagar och helgdagar och pulshöjande träning tre gånger per vecka, se FYSS för barn och ungdomar. Hjälp familjen att kartlägga barnets skärmtid och uppmuntra att familjen skapar rutiner för skärmtid och rutiner för sömn. Regionalt vårdprogram Övervikt och Fetma 2016 innehåller konkreta tips på motiverande samtalsmetodik för vårdgivare som möter barn och ungdomar med obesitas.

Kvalitetsindikatorer

  • Andelen barn med diagnoskod E66.9 (diagnostiseringsgrad)
  • Andelen barn med diagnoskod E66.9 som remitteras för behandling
  • Ander barn med diagnoskod E 66.9 som har aktiv behandling för obesitas (täckningsgrad)

Relaterad information

Regionalt vårdprogram Övervikt och Fetma 2016 (förlängt till 2022-12-31, kunskapsstodforvardgivare.se)

Rikshandboken Barnhälsovård

Regionalt vårdprogram Ohälsosamma levnadsvanor 2019 (kunskapsstodforvardgivare.se)

Övervikt och fetma (vardgivarguiden.se)

Om innehållet

Författare: Annika Jansson, specialist i barn- och ungdomsmedicin, Rikscentrum Barnobesitas, Karolinska Universitetssjukhuset

Granskare: Stephanie Liotier, specialist i allmänmedicin, Axelsbergs vårdcentral, Regional arbetsgrupp barnövervikt

Godkänt av: Regionalt programområde (RPO) Barn och ungdomars hälsa, Stockholm-Gotland

Publicerat:

Uppdaterat: