Atopiskt eksem

Vårdprogrammet är inhämtat från Nationellt kliniskt kunskapsstöd, Sveriges Kommuner och Regioner. Tillägg framtagna av Region Stockholm anges tydligt i texten.

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Bedömning och behandling

Remiss till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)

  • Eksem som inte svarar på behandling
  • Behov av hjälp med smörjteknik
  • Vid misstanke om födoämnesallergi

Remiss till dermatologisk mottagning (barn och vuxna)

  • Utbredda eksem eller otillräcklig behandlingseffekt
  • Behov av strukturerad eksemskola
  • Vid misstanke om kontaktallergi

Remissinnehåll

  • Relevant anamnes och hereditet för atopiska sjukdomar
  • Symtom (debut, förlopp, grad av klåda och ev. sömnbesvär)
  • Status (lokalisation, utbredning, typ av lesioner)
  • Effekt av given behandling inklusive följsamhet till ordination

Bakgrund

Denna rekommendation avser atopiskt eksem hos barn och vuxna. Seborroiskt eksem och kontakteksem handläggs enligt särskilda rekommendationer.

Definition

Atopiskt eksem, böjveckseksem eller atopisk dermatit är en kronisk och återkommande inflammatorisk hudsjukdom.

Atopi är den ärftliga benägenheten att reagera mot naturligt förekommande antigener i miljön. Utöver eksem kan det ge manifestationer som matallergi, astma och allergisk rinit.

Epidemiologi


  • Atopiskt eksem drabbar drygt 20 % av alla barn i Sverige och 2–10 % av alla vuxna.
  • Drygt hälften insjuknar före två års ålder men sjukdomen kan debutera i tonåren eller senare.

Etiologi

Vid atopiskt eksem föreligger en defekt hudbarriär i kombination med benägenhet att reagera med inflammation i huden. Såväl ärftlighet som miljöfaktorer har betydelse. Mer än hälften av alla med atopiskt eksem har atopi.

Riskfaktorer

Hereditet för eksem eller andra atopiska manifestationer.

Utlösande faktorer

Vanliga försämrande faktorer är:


  • kallt och torrt klimat vintertid
  • rivning
  • klådtriggande faktorer exempelvis svettning och dammiga miljöer
  • mekanisk nötning på grund av friktion
  • mycket frekvent (> 10 gånger dagligen) exponering för tensider eller tvål
  • stress.

Samsjuklighet


  • Mycket vanligt – allergier och sjukdomar som astma och allergisk rinit
  • Viss förekomst – ADHD, depression och ångest

Utredning

Symtom


  • Kliande hudutslag
  • Intensitet och utbredning kan variera över tid
  • Sömnproblem vid svår klåda

Anamnes


  • Förekomst av eller ärftlighet för atopiskt eksem, matallergi, allergisk rinit, astma
  • Försämrande faktorer och samsjuklighet
  • Sömnkvalitet

Status

Typiska statusfynd utifrån patientens ålder kan ses vid hudinspektion.

Barn 0–2 år


  • Utseende – torra eller vätskande utslag
  • Lokalisation – kinder, extremiteters sträcksidor, bål och händer

Barn 2–12 år


  • Utseende – torra, lichenifierade förändringar
  • Lokalisation – böjveck (armar och knän), hand- och fotleder, händer, hals och bakom öron

Barn över 12 år och vuxna


  • Utseende – torra, lichenifierade utslag
  • Lokalisation – ansikte (runt ögon), hals, bål och händer

Andra vanliga hudmanifestationer

Andra vanliga hudmanifestationer som förekommer vid atopiskt eksem är:


  • atopiska vinterfötter – torr sprucken hud på fötter hos mindre barn, sällsynt efter 15 års ålder
  • nummulärt eksem – myntformade hudförändringar på extremiteter och ibland bål
  • infraglutealt eksem – erytem och papler under glutealregionen (toalettsitseksem)
  • eksem på bröstvårtor – torra, fnasiga, ibland vätskande uni- eller bilaterala förändringar hos tonårsflickor och unga kvinnor
  • irritativt eller allergiskt kontakteksem – särskilt handeksem.

Handläggning vid utredning


  • Diagnosen ställs kliniskt.
  • Vid misstanke om allergi mot ett specifikt allergen bör utredning övervägas.
  • Vid vätskande eksem kan sekundärinfektion övervägas. I enstaka fall kan provtagning avseende MRSA övervägas och vid specifik misstanke även herpes simplex..

Diagnoskriterier

Kliande hudutslag samt minst tre av följande:


  • anamnes på hudutslag i hudveck
  • anamnes på astma eller hösnuva, eller hos barn< 4 år anamnes på atopisk sjukdom hos förstagradssläkting
  • anamnes på torr hud under de senaste 12 månaderna
  • synligt eksem i hudveck vid undersökning
  • sjukdomsdebut< 2 års ålder (används endast för barn > 4 år).

Differentialdiagnoser


  • Annat eksem – som kontakteksem eller seborroiskt eksem
  • Dermatitis herpetiformis – vid celiaki
  • Psoriasis
  • Hudinfektion – av svamp eller bakterier
  • Hudangrepp – av insekt eller parasit, exempelvis skabb

Behandling

Handläggning vid behandling

Ge information och råd om att:


  • undvika eller minska försämrande faktorer
  • huden är känslig flera månader efter att den ser läkt ut
  • använda mjukgörare flera gånger dagligen och direkt efter kontakt med vatten
  • behandla eksem med tillräckligt starkt lokalt läkemedel till utläkning och därefter underhållsbehandla en tid.

Behov av eksemskola bör övervägas, främst hos barn.

Vid omfattande eksem eller otillräcklig behandlingseffekt rekommenderas bedömning inom specialiserad vård för ytterligare behandlingsalternativ.

Läkemedelsbehandling


  • Mjukgörare – rekommenderas flera gånger dagligen
  • Topikal steroid – är förstahandsval
  • Ocklusion – kan övervägas kortvarigt hos vuxna i särskilda fall
  • Kalcineurinhämmare – kan övervägas vid terapisvikt eller behov av långvarig behandling, särskilt i ansikte eller på ögonlock
  • Sederande antihistamin – kan i enskilda fall provas kortvarigt hos vuxna med sömnbesvär orsakad av svår nattlig klåda

Topikal steroid hos barn upp till 12 år

Applicera en gång dagligen till utläkning:


  • vid lindrigt eksem – steroid grupp I, vid klåda överväg steroid grupp II
  • vid försämrat eksem – steroid grupp II–III
  • vid eksem i ansikte – steroid grupp I, på ögonlock ögonsalva med extra svag steroid (hydrokortison 0,5 %).

Några dagar efter utläkning rekommenderas övergång till underhållsbehandling 2–3 gånger i veckan under en till ett par månader. Vid utebliven effekt rekommenderas kontakt med specialiserad vård.

Topikal steroid hos barn > 12 år och vuxna

Applicera en gång dagligen till utläkning:


  • lindrigt eksem – steroid grupp II–III
  • försämrat eksem – steroid grupp III
  • eksem i ansikte – steroid grupp I, på ögonlock eventuellt ögonsalva med extra svag steroid (hydrokortison 0,5 %).

Några dagar efter utläkning rekommenderas övergång till underhållsbehandling 2–3 gånger i veckan under en till flera månader. Vid utebliven effekt bör kontakt med specialiserad vård övervägas.

Komplikationer

Bakterieväxt i eksem är vanligt men kräver sällan antibiotika. God eksembehandling räcker oftast. Virusinfektion med främst herpes simplex kan förekomma. Effekterna vid sekundärinfektion är oftast lokala men i sällsynta fall systemiska.

Atopiskt eksem kan påverka livskvaliteten och ge ökad risk för psykisk ohälsa.

Om innehållet

Författare: Ämnesgrupp Hud och kön

Medicinskt godkänt: 2021-04-07

Ansvarig: Sveriges regioner

Kontakt: kunskapsstyrning-vard@skr.se

Publicerat: 2021-05-05

Författare: Specialister i allmänmedicin, Viss redaktion, i samråd med Regionalt programområde (RPO) Hud och kön, Stockholm-Gotland
Godkänt av: Regionalt programområde Hud och kön, Stockholm-Gotland
Publicerat: 2022-05-06