Pneumoni hos barn
Denna rekommendation avser att ge stöd vid utredning och behandling av pneumoni hos barn. För information om pneumoni hos vuxna, kikhosta eller tuberkulos hänvisas till separata rekommendationer.
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
- Primär bedömning och utredning
- Behandling av okomplicerad lunginflammation
Remiss till barnakutmottagning
Barn med misstänkt pneumoni och någon av följande:
- Medelhög eller hög risk för allvarlig infektion Pdf, 500 kB.
- Spädbarn (barn <6 månader) med misstänkt pneumoni
- Saturation ≤92% eller cyanos
- Barn med misstänkt allvarlig infektion eller uttalade andningsbesvär
- Samtidig kronisk sjukdom i vissa fall
- Kräkningar eller matningssvårigheter som försvårar peroral behandling
Ring gärna barnakutmottagningen alternativt barnets ansvarige barnläkare inför remiss.
Remiss till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM)
För ställningstagande till vidare utredning vid:
- Upprepade pneumonier
- Kroniskt sjuka barn med misstänkt pneumoni
Remissinnehåll
- Symtom
- Relevant anamnes, särskilt antal sjukdomsdygn
- Relevant status, särskilt temp och vitala parametrar inklusive blodtryck, saturation och andningsfrekvens
- Genomförd utredning och relevanta fynd inklusive CRP och eventuell röntgen
- Given behandling
Bakgrund
Etiologi
Både virus och bakterier kan orsaka pneumonier hos barn. Blandinfektioner är vanligt.
Virusorsakad pneumoni
Virus är vanligaste orsaken till pneumoni hos barn och utgör en majoritet av fallen. Vanliga agens är RS-, influensa-, parainfluensa- och adenovirus.
Bakteriell pneumoni
Bakteriella infektioner uppträder ofta mer sporadiskt men andelen bakteriella pneumonier blir vanligare med stigande ålder. Vanliga agens hos barn är pneumokocker och mer sällan Haemophilus influenzae, grupp A-streptokocker eller Moraxella catarrhalis.
Införandet av pneumokockvaccin i svenska vaccinationsprogrammet 2009 har minskat antalet fall av bakteriell pneumoni. Vaccinet ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder.
Atypisk pneumoni
Mykoplasma (Mycoplasma pneumoniae) är vanligt hos skolbarn (>5 år) och orsakar oftast en övre luftvägsinfektion. Endast ett fåtal utvecklar pneumoni. Inkubationstiden är 1–3 veckor och ofta ses lokala epidemier.
Klamydia (Chlamydia pneumoniae, TWAR) drabbar oftast tonåringar och unga vuxna. Inkubationstiden är flera veckor.
Till atypisk pneumoni kan även kikhosta (Bordetella pertussis) räknas.
Riskfaktorer
Exempel på tillstånd som kan öka risken för recidiverande pneumonier:
- Astma
- Immunbrist
- Malignitet
- Cystisk fibros
- Atelektaser
- Ciliär dysfunktion
- Trakeoesofageal fistel
- Sicklecellanemi
- Cerebral pares, neuromuskulära sjukdomar
- Medfödda hjärtfel
Utredning
Symtom
Symtombilden vid pneumoni kan variera stort från milda till svåra symtom. De kliniska bilderna nedan syftar till att ge vägledning till misstänkt bakomliggande orsak.
Virusorsakad pneumoni
Symtom som talar för virusorsakad pneumoni:
- Långsamt insjuknande.
- Ingen eller måttlig allmänpåverkan (undantag små barn som kan vara sjukare).
- Samtidig förkylning, heshet, exantem, obstruktivitet eller inspiratorisk stridor.
Bakteriell pneumoni
Symtom som talar för bakteriell pneumoni:
- Hög feber med snabbt insjuknande eller akut försämring vid viral luftvägsinfektion.
- Påverkat allmäntillstånd och snabb andningsfrekvens.
- Ofta hosta, men luftvägssymtom kan saknas helt.
- Samtidig buksmärta och kräkningar.
Atypisk pneumoni
Symtom som talar för atypisk pneumoni:
- Långsamt insjuknande med måttlig feber.
- Envis skrällig eller torr hosta i attacker.
- Ibland snabb andningsfrekvens.
- Dessutom vid mykoplasma – långvarig, låggradig feber samt huvudvärk, magtarmbesvär, ledvärk.
- Dessutom vid klamydia – långvariga besvär med halsont, tonsillhypertrofi, heshet och ibland produktiv hosta.
Anamnes
- Smitta – omgivningsfall, utlandsresa
- Annan sjukdom
- Riskfaktorer
- Yttre orsak – aspiration, utsatt för toxiska gaser
- Vaccinationsstatus
Status
- Allmäntillstånd
- Lungor – andningsfrekvens, andningsljud, perkussion, indragningar
- Hjärta – frekvens, kapillär återfyllnad
- Lymfkörtlar
- Buk
- Saturation, temp
Handläggning vid utredning
- Ta ställning till allvarlighetsgrad
- Allvarlig infektion kan misstänkas vid allmänpåverkan, hög feber, takykardi och ökad andningsfrekvens (>50/min hos barn <1 år, >40/min hos barn >1 år), eller subjektiva andningsbesvär hos äldre barn.
- Små barn (<1 år) kan vara svårbedömda och sjukdomen kan vara allvarligare än vad symtomen ger sken av, samt pneumoni kan föreligga vid allmänsymtom som trötthet, blekhet och matningssvårigheter (även utan hosta).
- Använd vid behov STRAMAs stöd för bedömning av allvarlighetsgrad: Tecken på allvarlig infektion hos barn Pdf, 500 kB. (pdf).
- Provtagning med CRP kan övervägas för att följa förlopp eller vid oklar diagnos.
- Röntgen kan i vissa fall övervägas, se rubrik Bilddiagnostik nedan.
Tecken på allvarlig infektion hos barn

Laboratorieprover
CRP – har normalt begränsat värde vid pneumoni hos barn men kan övervägas för att följa förloppet eller vid oklar diagnos.
- Det kan dröja upp till 24 timmar från symtomdebut innan CRP stiger.
- CRP >80 mg/L och symtom på infektion ökar sannolikheten för bakteriell infektion.
- CRP <10 mg/L efter >24 timmar talar emot bakteriell genes.
Bilddiagnostik
Lungröntgen kan inte skilja på virusorsakad eller bakteriell infektion och bör endast övervägas i vissa fall (gärna i samråd med specialiserad vård):
- Vid allmänpåverkan och takypné (övervakning kan behövas).
- Vid feber och allmänpåverkan utan tydligt infektionsfokus (inga luftvägssymtom, normal urinsticka).
- Vid utebliven eller långsam förbättring (tänk på tuberkulos i riskgrupper).
- Vid återkommande misstänkta pneumonier.
Differentialdiagnoser
- Förkylning, bronkit, bronkiolit - opåverkat barn utan takypné med besvärlig hosta och ibland feber eller liksidiga biljud.
- Astma (kan försämras vid samtidigt pneumoni).
- Främmande kropp, aspiration.
- Viruskrupp.
- Tuberkulos (beakta särskilt riskgrupper och ovaccinerade).
- Diabetes med ketoacidos (Kussmauls andning).
- Hjärtsvikt, medfött hjärtfel.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Symtomatisk behandling – luftrörsvidgande kan övervägas vid obstruktivitet eller känd astma.
- Antibiotikabehandling – rekommenderas vid misstänkt bakteriell pneumoni, behövs sällan vid atypisk pneumoni.
- Vid allmänpåverkan och nedsatt saturation – överväg syrgasbehandling och larma ambulans.
Läkemedelsbehandling
Virusorsakad pneumoni
Vid misstänkt virusinfektion har antibiotika ingen effekt, oavsett agens. Ge råd att återkomma vid försämring.
Atypisk pneumoni
Vid misstänkt atypisk pneumoni behövs sällan antibiotika då det ofta är självläkande. Undantag är vid svårare symtom då samma behandling som vid Pc-allergi kan övervägas. Vid kikhosta hänvisas till separat rekommendation.
A. Samhällsförvärvad bakteriell pneumoni | |
Barn 0-5 år | Amoxicillin 25 mg/kg x 3 i 5 dygn (gäller även då Haemophilus influenzae svarats som ”I” vid odling i öppenvård)
Alternativt PcV 25 mg/kg x 3 i 7 dygn |
Barn >5 år | PcV 25 mg/kg x 3 i 7 dygn (max 1g x 3) |
B. Vid PC-allergi | |
Alla barn | Erytromycin mixtur/granulat till oral suspension 10 mg/kg x 4 i 7 dygn (max 500 mg x 4) |
Barn >8 år | Doxycyklin 2 mg/kg x 1 i 7 dygn (max 100 mg x 1) |
Uppföljning
I de flesta fall krävs ingen uppföljning. Vid misstänkt bakteriell infektion rekommenderas telefonkontakt efter tre dagar.
Vid utebliven förbättring eller försämring rekommenderas ny läkarbedömning. Överväg antibiotikabyte och lungröntgen. Överväg byte till erytromycin vid misstanke om mycoplasma.
Komplikationer
Lindrig hosta i 1–2 månader är normalt.
Andra komplikationer är sällsynta, men atelektaser, pleuravätska eller empyem och bronkiektasier förekommer.
Relaterad information
Pneumoni hos barn (1177 för vårdpersonal)
Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård (Regnsbågshäftet, pdf, Folkhälsomyndigheten)
Andningssvårigheter (Rikshandboken i barnhälsovård)
Patientinformation
Hosta hos barn (1177)