Blödningsbenägenhet

Medicinskt område: Blod och koagulation

Vårdnivå och remissrutiner

Se även vårdprogram Trombocytopeni och Akuta leukemier SVF.

Husläkarmottagning

  • Utredning av kliniskt lokal blödningsbenägenhet
  • Screening av misstänkt blödningssjukdom
  • Utredning av misstänkt farmakologiskt orsakad blödningsbenägenhet

Remiss till koagulationsmottagning

  • Misstanke om ärftlig blödningssjukdom
  • Avvikande screeningprover som kan vara förenligt med blödningssjukdom
  • Misstanke om ärftlighet för blödningssjukdom
  • Graviditet/planerad graviditet eller kirurgiskt ingrepp vid misstänkt/känd blödningssjukdom

Lokalt orsakad och svårhanterlig blödningsbenägenhet utan misstanke på koagulationsrubbning remitteras till respektive organspecialist, till exempel gynekolog, ÖNH.

Remissinnehåll

  • Anamnes inklusive utförlig blödningsanamnes, hereditet, aktuella symtom och status
  • Aktuell medicinering, efterfråga särskilt NSAID, ASA, SSRI och Omega 3

Remiss till akutmottagning

  • Uttalad anemi och blödningsbenägenhet
  • Pågående generella blödningar
  • Pågående blödning vid känd ärftlig blödningssjukdom - kontakta koagulationsjour, Karolinska Universitetssjukhuset Solna vid remittering
  • Vid behandling med antikoagulantia och cytostatika, se vårdprogram Antikoagulantiabehandling samt respektive rubrik under menyn Blod och koagulation

Remissinnehåll

  • Anamnes inklusive utförlig blödningsanamnes, hereditet, aktuella symtom och status
  • Aktuell medicinering, efterfråga särskilt NSAID, ASA, SSRI och Omega 3

Återremiss till husläkarmottagning

Om det finns behov för vidare årliga uppföljningar.

Remissinnehåll

  • Sammanfattande bedömning och diagnos
  • Eventuella läkemedelsförändringar
  • Förslag på lämplig uppföljning inklusive provtagning i primärvården
  • När specialiserad vård bör kontaktas på nytt

Bakgrund

Etiologi

Lokal blödningskälla

  1. Känsliga/ytliga kärl eller lokalt kärlpåverkande sjukdom i övre luftvägar, gynekologiskt eller gastrointestinalt.

Koagulations-/hemostasrubbning

  1. Trombocytopeni: Autoimmun genes som ITP, malign blodsjukdom, läkemedel, till exempel cytostatika och antibiotika. Toxisk påverkan av alkohol, se vårdprogram Levercirros.
  2. Nedsatt trombocytfunktion: Sekundär trombocytfunktionsrubbning av läkemedel (ASA, NSAID, SSRI, Omega 3). I prover ses vanligen normala TPK.
  3. Nedsatt lever- och njurfunktion, antikoagulantiabehandling.
  4. Blödarsjuka (hemofili inklusive von Willebrands sjukdom): Ärftlig eller förvärvad. I laboratorieprover kan ibland förlängd APT-tid ses, men inte alltid vid mild sjukdom.

Riskfaktorer

  • Hög ålder
  • Multisjuk patient
  • Graviditet
  • Alkohol
  • Behandling med hemostaspåverkande läkemedel hos patient med blödningssjukdom/trombocytopeni/trombocytfunktionsrubbning

Utredning

Symtom

Blödningssymtom varierar beroende på orsak, men det finns ingen absolut korrelation mellan orsak och var det blöder.

  • Hud: petekier och hematom
  • Slemhinneblödningar
  • Led/muskel- samt inre blödningar

Trombocytopeni och nedsatt trombocytfunktion ger oftare hud- och slemhinneblödningar medan blödarsjuka oftare har led- och muskelblödningar.

Anamnes

  • Vid vilken ålder började blödningsbenägenheten?
  • Blödningsduration i samband med till exempel menstruation, efter tandextraktion, ingrepp i slemhinnor
  • Hematom?
  • Led-/muskelblödningar?
  • Blödning från flera lokaler?
  • Blödningsbenägenhet i släkten?
  • Alkoholanamnes
  • Aktuella läkemedel
  • Misshandel/våld i nära relationer?

Status

  • Petekier?
  • Hematom?
  • Slemhinneblödningar?
  • Näsblödning?

Laboratorieprover

  • Blodstatus
  • Kreatinin
  • PK(INR)
  • APT-tid. Observera att normal APT-tid inte utesluter mildare former av hemofili A och B eller von Willebrands sjukdom.
  • Leverstatus inkluderande albumin vid misstanke om nedsatt leverfunktion

Specifika laboratorieprover avseende till exempel blödarsjuka utförs via koagulationsmottagning.

Differentialdiagnoser

Differentialdiagnos till blödning orsakad av koagulationsrubbning:

  • Lokal infektion, till exempel urinvägar, munhåla
  • Polyp/sår/tumör/inflammation i gastrointestinalkanalen, urogenitalt, hud, lungor/luftvägar med mera
  • Läkemedelsorsakad
  • Leverinsufficiens
  • Njurinsufficiens (på grund av nedsatt trombocytfunktion)
  • Våldsutsatthet, speciellt vid våld i nära relationer

Behandling

Handläggning vid behandling

  • Lokal blödningskälla:
    • Lokal hemostas
    • Behandling av eventuell grundsjukdom
    • Vid näsblödning: tuss indränkt I tranexamsyra
    • Vid munblödning: munsköljning med tranexamsyra
  • Sätt ut läkemedel som påverkar hemostas
  • Tranexamsyra/Cyklokapron. Ska inte ges vid blödning i urinvägarna på grund av risk för koagelbildning.
  • Vid blödningssjukdom finns ofta specialistpreparat, kontakta koagulationsjour

Uppföljning

Uppföljning av lindriga blödningsbenägenheter utifrån symtom.

Komplikationer

  • Anemi
  • Cirkulationssvikt vid allvarlig blödning
  • Organskada på grund av blödning

Om innehållet

Författare: Eli Westerlund, överläkare, specialist i koagulationssjukdomar och internmedicin, Danderyds sjukhus

Granskare: Maria Magnusson, överläkare, specialist i koagulationssjukdomar och pediatrik, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stefan Deneberg, överläkare, specialist i hematologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Eva Espmark, specialist i allmänmedicin, Ektorps vårdcentral, Tobias Öhman, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Kungsholmen, Lisa Sjönell specialist i allmänmedicin, Närakuten Nacka Aleris

Godkänt av: Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för koagulationssjukdomar och plasmaprodukter, Margareta Holmström, ordf och Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för hjärt- och kärlsjukdomar, Karolina Nowinski, ordf 

Uppdaterat enligt Kloka listan: Januari 2023

Publicerat:

Uppdaterat: