Hudsjukdomar - omvårdnad

Medicinskt område:
Hud och kön

Eksem

Inflammation i epidermis och dermis av olika svårighetsgrad. Försämras ofta av torrt klimat/miljö, kyla, infektioner, stress och av för mycket duschning/bad.

Akut: ofta erytem, papler, vesikler, klåda, ödem och vätskning.

Kroniskt: ofta torrt och fjällande med fissurer.

Eksem försämras av rivning.


Atopiskt eksem

Utbredning/symtom: Startar ofta på kinderna, så småningom eksem i arm- och knäveck. Rodnad, torr hud och klåda, ibland vätskande.

Vem drabbas: Debut vid några månaders ålder. Ofta eksem, astma, allergisk rinit i släkten.
Eksem hos små barn/yngre barn kan försämras av födoämnen. Finns utlösande / försämrande faktor som kan påverkas? Förbättras ofta med åren. Hudtorrhet kan finnas kvar i vuxen ålder, risk för icke-allergiskt kontakteksem, särskilt handeksem.

Behandling: Mjukgörande + glukokortikoider dämpar inflammation/klåda. Vätskande/ sekundärinfekterat: Kalibad och invärtes antibiotika.


Blöjeksem

Utbredning/symtom: Hudytor i kontakt med blöjan. Rodnade, torra förändringar. Ilsket rött och glansigt, men fritt längst in i hudvecken, samt ofta pustler vid jästsvampangrepp.

Vem drabbas: Spädbarn-småbarn. Ofta i samband med diarré. Ibland i kombination med jästsvamp (Candida).

Behandling: Lufta! Modern högabsorberande blöja. Byt ofta. Restriktivitet med tvål, skölj noga och smörj genast huden. Hydrokortisonkräm 2 ggr/dag. Om misstänkt Candida albicans: Hydrokortison med antimykotisk tillsats, till exempel Cortimyk. Vätskande/ sekundärinfekterat: Kalibad. Invärtes antibiotikum vid behov.

Blöjeksem som inte svarar på behandling: Remiss till hudläkare. Andra hudsjukdomar kan ligga bakom.


Kontakteksem

Symtom kommer timmar/dagar efter kontakt, delas in i allergiskt respektive icke-allergiskt. Diagnos bland annat genom noggrann anamnes (arbete och fritid).

Allergiskt kontakteksem

Utbredning/symtom: Patienten söker ofta för handeksem, men även underarmar, ansikte eller övriga kroppen kan drabbas. Ibland inger den kliniska bilden misstanke om kontaktallergi, men många gånger inte. Epicutantest avgörande!

Vem drabbas: Remiss till specialist vid långdraget eksem, frekvent sjukskrivning eller misstänkt kontaktallergi. Epikutantest (lapptest).

Vanliga allergener: Nickel, krom, parfymämnen, gummikemikalier, konserveringsmedel mm i kosmetika/hudvårdsprodukter, nagellack, hår-, textil- och läderfärger. Läkemedel för utvärtes bruk (antibiotika, antiseptika, lokala anestetika och kortison), växter (till exempel primula).

Behandling: Undvik allergen och irriterande ämnen och alltför mycket vattenkontakt. Glukokortikoider grupp I-III. Mjukgörande många ggr/dag.

Icke-allergiskt kontakteksem

Utbredning/symtom: Torr och sprucken hud och/eller rodnad och vesikler.

Vem drabbas: Vuxna som haft atopiskt eksem som barn. Vanlig orsak: kontakt med svaga toxiska lösningar, ex disk- och tvättmedel; skadar hudbarriären. Kan försämras av stress, infektion och under vintern (kallt/torrt ute, varmt/torrt inne) och för mycket duschning.


Handeksem

Vem drabbas: Vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen: ettårs-prevalens 11%. Kan bli kroniska besvär; långa sjukskrivningar, arbetsbyten, ibland förtida pensionering. Finn orsaken och behandla den. Yrkesval: helst ”rena och torra arbeten”.

Behandling: Se vårdprogram Handeksem. Skydda händerna med bomullsvantar vid arbete/efter insmörjning. Plasthandskar (inte gummihandskar) vid disk och tvätt, också vid hårtvätt - gärna bomullsvantar under så det inte blir för fuktigt. Handskar utomhus vintertid.


Torrhets-/craquelé-/asteatotiskt eksem

Utbredning/symtom: Ofta armar, händer, underben. Torr hud, klåda.

Vem drabbas: Vuxna som haft ett atopiskt eksem som barn. Äldre med minskad talgproduktion. Ofta besvär vintertid - torrt inomhus och kallt utomhus. Förvärras av för mycket dusch/bad.

Behandling: Mjukgörande - ofta och mycket. Lokal glukokortikoid.


Intertriginöst eksem

Utbredning/symtom: Axiller, under bröst och i ljumskar. Eksem, ofta i kombination med svamp/bakterier, se Candida. Tänk på eventuellt samband med diabetes.

Behandling: Undvik hud mot hud med hjälp av kompresser. Byt kompresserna när de blir fuktiga. Lufta. Kaliumpermanganat. Glukokortikoid grupp I-II, eventuellt med antimykotisk tillsats. Använd kräm - inte salva. Sekundärinfektion: Peroralt antibiotikum.


Seborroiskt eksem (vuxna)

Utbredning/symtom: Lokaler med många talgkörtlar - hårbotten, näsvingar, ögonbryn och bröst. Klåda, rodnad och fjällning.

Vem drabbas: Stress kan påverka. Jästsvampen Malassezia spelar roll. Recidivrisk. Ofta långdraget eller återkommande.

Behandling: Se vårdprogram Seborroiskt eksem. Ansikte/kropp: Glukokortikoid grupp I + antimykotisk tillsats. Hårbotten: Ketokonazol schampo alternativt Selendisulfidschampo x 2/v i 2-4 v, eventuellt nedtrappande x 1/v, sen 1 g/varannan v. Låt sitta 5 min innan sköljning.
Glukokortikoid, kutan lösning, II-III dagligen vid otillräcklig effekt eller starkare klåda i hårbotten - nedtrappande. Mycket tjocka fjäll.

Psoriasis

Kommer ofta i skov. En del patienter har ledengagemang (psoriasisartrit).

  • Ofta ärftligt.
  • Kan försämras vid stress, infektioner (till exempel streptokocker).
  • Kan också försämras av vissa läkemedel, till exempel betablockerare, lithium, klorokin, interferon-alfa.

Behandling: Flera behandlingsalternativ (efter svårighetsgrad, lokalisation, tidsinsats). Fördelar och nackdelar finns med alla. Kalcipotriol i kombination med glukokortikoid (Daivobet/Dovobet salva, gel).

Glukokortikoider grupp III kan användas: risk att sjukdomen blossar upp efter avslutad behandling. Eventuellt intermittent behandling enligt schema från dermatolog.

Ljusbehandling: Många förbättras av sol eller av konstgjord UV-strålning ("ljusbehandling"). Systembehandling hos specialist. Tjocka fjäll.

Olika typer av sjukdomen:

Plack

Utbredning/symtom: Många papler flyter samman till välavgränsade röda fjällande plack till exempel på armbågar/knän, ryggslut, hårbotten.

Vem drabbas: Ofta ärftligt. Kan försämras vid stress, infektioner (till exempel streptokocker). Kan också försämras av vissa läkemedel, till exempel betablockerare, lithium, klorokin, interferon-alfa.

Guttat

Utbredning/symtom: Många små rodnande, fjällande papler över bål och extremiteter.
Uppblossning av guttat psoriasis - ta svalgodling.

Hårbotten och naglar

Differentialdiagnos: Seborroiskt eksem respektive nagelsvamp.

Behandlingsprinciper vid eksem

Se vårdprogram Smörjråd för huden.

Se också Läkemedelsboken.

Val av metod och preparatstyrka beror på hudsjukdom, svårighetsgrad (akut/kronisk), lokalisation och patientens ålder, om behandlingen är ”kortvarig eller livslång”. Använd alltid mjukgörande som basbehandling. Viktig även för underhållsbehandling, som minskar risken för återfall och uppblossningar av eksem. Mycket torr hud behöver ofta behandlas flera gånger/dag, speciellt vintertid och alltid omedelbart efter dusch/bad.

Tillägg utvärtes behandling med lokal glukokortikoid (”kortisonkräm”) under några veckor, följt av nedtrappning.

Glukokortikoider delas in i grupp I-IV beroende på styrka. Glöm % som står på tuben, det är substansen och inte procenttalet som är det intressanta.


Val av preparat enligt Kloka listan

Grupp I

  • Barn <2 år
  • Alla oavsett ålder vid lindrigt eksem och som underhållsbehandling
  • Vid eksem i ansiktet
  • Intertriginöst - i ljumskar/axiller

1-2 ggr/dag till spädbarn och till alla oavsett ålder vid lindrigt eksem och som underhållsbehandling.

Grupp II

  • Akuta exacerbationer hos barn i 2-6-årsåldern eller äldre

1-2 ggr/dag i 1-3 veckor vid akuta exacerbationer.

Grupp III

  • Akuta exacerbationer hos 7-åringar och äldre (ibland även yngre)
  • Vuxna

1 g/dag i 1-2 veckor vid akuta exacerbationer barn ≥7-år.

1 g/dag i 2-3 veckor till förbättring hos vuxna.


Antimykotisk tillsats

Vid intertriginöst eksem eller svampinfektion med eksemkomponent, kan glukokortikoid med antimykotisk tillsats användas enligt Kloka listan.

Biverkningar

  • Atrofi av huden - speciellt om starka glukokortikoider används under lång tid. Med tanke på atrofirisken ska lokala glukokortikoider endast användas på hudförändringen - inte på frisk hud. Använd gärna plasthandskar vid insmörjning.
  • Ökad penetration - ökad effekt men också ökad risk för biverkningar - vid behandling där hud ligger mot hud, i axiller, ljumskar och under bröst. Välj korttidsbehandling med svag glukokortikoid.
  • Systemeffekter - relativt liten risk, men risken bör beaktas när stora ytor ska behandlas och vid behandling av barn.
  • Allergi finns beskrivet - även allergi mot tillsats och/eller konserveringsmedel.
  • Risk att infektion/försämring döljs vid behandling med glukokortikoider, främst vid odiagnosticerad dermatofytos.

Utebliven förbättring

Om eksemet blir sämre trots behandling – tänk på allergi mot behandlingen eller att patienten inte behandlar sig tillräckligt ofta/tar tillräcklig mängd.


Behandling av vätskande/infekterat eksem

Använd inte salvor vid vätskande eksem, utan krämer som tillåter vätska att passera.

Kaliumpermanganat

Vid akut eksem, eksem som vätskar eller är sekundärinfekterat, kan man använda utspädd Kaliumpermanganat-badtillsats några dagar i form av bad/omslag, till dess att eksemet torkat upp. (Förpackningsstorlek 50 och 500 ml.)

Effekt

Uttorkande och med viss antimikrobiell effekt.

Badtillsats: Blanda 1-(2) ml Kaliumpermanganat badtillsats 3% per liter ljummet badvatten.

Vuxen: Bad 15-20 minuter per dag tills eksemet torkar upp.

Barn: Bad 10-15 minuter.

Kompresser: Samma koncentration, 1 ml 3% badtillsats per liter vatten kan användas till kompresser.

Kaliumpermanganat ska inte användas i ansiktet. Vätskande/sekundärinfekterat eksem i ansiktet behandlas i stället några gånger med kompresser dränkta i ljummet NaCl/vatten.

Biverkningar

Om behandlingen används för ofta kan huden bli alltför torr, vilket kan leda till klåda. Kaliumpermanganat missfärgar huden tillfälligt. Även risk att badkar och kakel missfärgas, så tvätta bort genast eller använd plastskydd i karet eller plastbaljan.

Peroralt antibiotikum

Vid misstänkt bakteriell sekundärinfektion ges antibiotikum med effekt mot streptokocker och stafylokocker. Det går bra att behandla eksemet med lokala glukokortikoider trots att det är infekterat – ge peroralt antibiotikum parallellt.


Behandling mot klåda

Flera sjukdomar kan ge klåda, till exempel diabetes, njursjukdomar, skabb, läkemedel.

Råd till patienten

  • Klåda beror ofta på att huden är uttorkad. Duscha/bada inte för mycket eftersom detta kan öka klådan
  • Barn: Se till att naglarna är kortklippta
  • Småbarn: Gör en tröja av tubgas med ärmar/ben för att skydda mot rivning

Glukokortikoider

Lokala glukokortikoider är bästa klådlindraren vid eksem.

Mjukgörande

Eftersom klåda ofta förvärras av torr hud, lindrar ofta mjukgörande.

Antihistaminer

Antihistaminer (H1-receptorantagonister) har ingen plats i basbehandlingen av eksem. Randomiserade studier visar att den klådlindrande effekten inte är bättre än placebo.


Behandling av krustor/fjäll

Vatten

Försök i första hand får bort krustor genom att tvätta med tvål och ljummet kranvatten. Blöta kompresser med ljummet NaCl/vatten som får ligga 15-30 minuter kan underlätta, gäller till exempel impetigo. Bastubad fungerar ofta bra som avfjällande behandling vid till exempel psoriasis.

Salicylsyremedel

För att få bort tjocka fjäll eller krustor vid psoriasis, eller seborroiskt eksem i till exempel hårbotten, kan salicylhaltiga produkter användas, till exempel Salicylsyra 2-5% i Decubal kräm, alternativt vitt vaselin.

Speciellt vid behandling av hårbotten

Bena upp håret och massera in krämen/salvan i hårbotten. Låt sitta ett par timmar eller över natten.

För att bli av med salicylsyremedlet ur håret ska schampot masseras in i torrt hår först. Tvätta sedan som vanligt.

Biverkningar

Använd inte salicylhaltiga medel på för stora ytor hos barn på grund av risk för förgiftning (salicylism). Se ovan.

För barn, liksom för behandling av ansiktet hos vuxna, använd kompresser med ljummet NaCl/vatten.

Svampinfektioner, ytliga

Diagnostik: Ta alltid prov för mykologisk diagnostik (mikroskopering, odling, PCR) före behandling, undantag är fotsvamp mellan tår. Provet skickas till ett mikrobiologiskt lab. Bekräftar diagnosen vid dermatofyt- eller jästsvampsinfektioner.


Dermatofyter

Smittar människa till människa, eller husdjur till människa, så kallad ringorm. Differentialdiagnoser: eksem och psoriasis.

Fotsvamp (Tinea pedis)

Utbredning/symtom: Akut form: Börjar ofta mellan tå nr 4 och 5 med eventuell spridning till övriga tår och fotrygg. Kronisk form: Finmjölig fjällning på fotsula.

Vem drabbas: Ovanligt att barn får fotsvamp. Kontrollera andra ställen, finns förändringar i till exempel ljumskar, händer, naglar. Se Behandlingsprinciper.

Behandling: Lufta fötterna, undvik täta skor. God hygien. Torka torrt mellan tårna efter bad/dusch.

Nagelsvamp (Tinea unguium)

Utbredning/symtom: Ofta tjocka, gulaktiga naglar. Onycholys = nageln lossnar distalt. Alla naglar behöver inte vara engagerade.

Vem drabbas: Ofta i kombination med ”kronisk” fotsvamp.

Behandling: Behandling är inte alltid nödvändigt. Amorolfin nagellack eller T Terbinafin.
Alla blir inte bra trots peroral behandling.

Ljumsksvamp (Tinea cruris)

Utbredning/symtom: Välavgränsad rodnad och fjällning.

Vem drabbas: Vanligen hos män. Fotsvamp kan finns samtidigt.

Behandling: Se Behandlingsprinciper. Förlängd behandlingstid kan krävas. Luftning, ej för täta kläder .

Ringorm (Tinea corporis)

Utbredning/symtom: Ofta ilsken kantzon.

Vem drabbas: Smitta från djur ger oftast ilsknare bild än smitta från människa.

Behandling: Se Behandlingsprinciper. Differentialdiagnos: se Eksem - Pityriasis rosea och psoriasis.


Jästsvampar

Opportunister, ingår i normalfloran.

Candida

Utbredning/symtom: Under bröst, i ljumskar, i munvinklar och mellan fingrar, speciellt finger 3 och 4 där hud ligger mot hud.

Vem drabbas: Kan ses hos patienter med nedsatt AT, feber. Hos reumatiker. Se Eksem, Intertriginöst. Om återkommande problem: tänk på diabetes mellitus.

Behandling: Se Behandlingsprinciper.

Malassezia (Pityriasis versicolor)

Utbredning/symtom: Hypo/hyperpigmentering på bål/rygg (ses på vintern som mörka partier mot ljus hud - tvärtom på sommaren).

Vem drabbas: Malassezia finns normalt på huden. Varm och fuktig miljö predisponerande.

Behandling: Se Behandlingsprinciper.

Se vårdprogram Pityriasis versicolor

Behandling med antimykotiska preparat

Se också Läkemedelsboken.

Antimykotiska preparat finns i flera beredningsformer. Ska smörjas även några cm utanför förändringarna. Det är viktigt att inte sluta för tidigt - risk för recidiv.

Terbinafin används vid dermatofytinfektioner 1 ggr/dag i 1-2 veckor eller enligt FASS beroende på läkemedelsform och var svampinfektionen sitter.

Ljumsksvamp kan behöva längre tids behandling - behandla till symtomfrihet och ytterligare 1 vecka.

Komplicerad infektion i till exempel hårbotten eller kropp behandlas med peroralt medel, alltid efter odling! Specialistfall.

Imidazol-triazolderivat – imidazolpreparaten kan användas vid jästsvampsinfektion (t.ex. candida).

Klåda/inflammation

Vid klåda och/eller inflammation kan man använda lokal glukokortikoid grupp I-II, i kombination med antimykotisk tillsats - till exempel Cortimyk, Pevisone, grupp II.

Andra hudsjukdomar

Se också Läkemedelsboken

Virusinfektioner

Vårtor

Utbredning/symtom: Handvårtor kan vara lite mer ”utstående”, fotvårtorna plattare på grund av tryck.

Vem drabbas: Orsakas av virus. Flertalet vårtor läker spontant.

Behandling: Se vårdprogram Vårtor

Pityriasis rosea

Utbredning/symtom: "Primärmedaljong" på kroppen - rodnad fläck med inåtvänd fjällkrage. Efter några dagar/veckor spridda makulae (fläckar) - utbredning ungefär som en gammaldags baddräkt.

Vem drabbas: Troligen virusinfektion, men smittar inte. Drabbar ofta yngre vuxna höst och vår. Spontanläker efter 6-8 v.

Behandling: Ingen behandling om inga besvär. Mjukgörande kan användas. Mycket duschande kan öka klådan. Glukokortikoider grupp I-II vid besvär/klåda.


Bakterieinfektioner

Impetigo

Utbredning/symtom: Honungsgula krustor på rodnad hud, speciellt i ansiktet och runt munnen.

Vem drabbas: Stafylokocker och/eller streptokocker. Drabbar i regel barn. Smittar tills krustorna lossnat .

Behandling: Rengör med tvål och vatten och avlägsna försiktigt krustorna. Komplettera eventuellt med klorhexidinlösning, men inte nära örat. Använd plasthandskar vid behandling.

Överväg lokalbehandling med fusidinsyra 2-3 gånger dagligen i 7 dagar.

OBS! Var restrektiv med lokalbehandling med fusidinsyra på grund av rådande resistensläge.

Utbredda symtom, bullös impetigo, feber: peroral antibiotikabehandling (Flukloxacillin). Noggrann handhygien, engångshanddukar. Tvätta örngott, kläder, leksaker dagligen. Övriga skyddsåtgärder, se Läkemedelsverket.

Erysepilas/Rosfeber

Utbredning/symtom: Akut påkommen feber med frossa, hudrodnad. Eventuell allmänpåverkan.

Vem drabbas: Streptokockinfektion.

Behandling: Se vårdprogram Erysipelas/Rosfeber

Övrigt:

Acne

Utbredning/symtom: Fet hy, komedoner, papler och pustler. Ibland noduli, cystor, ärrbildning och inflammation.

Behandling: Se vårdprogram Akne

Urtikaria

Utbredning/symtom: Klåda och rodnade upphöjda urtikor över huden. Kommer och går, försvinner från en plats inom 24 timmar. Kan pågå under några veckor med fritt intervall på några dagar.

Vem drabbas: Utlösande faktorer kan vara föda, läkemedel, infektioner. Ofta är orsaken okänd.

Behandling: Se vårdprogram Urtikaria

Ordlista

Hudsjukdomar beskrivs ofta med hjälp av ord som till exempel papulopustulös akne, vesikulöst handeksem.

  • Erytem = rodnad
  • Papel = knottra 0,5 cm
  • Pustel = varfylld blåsa
  • Vesikel = vätskefylld blåsa ≤0,5 cm
  • Bulla = vätskefylld blåsa >0,5 cm
  • Fissur/ragad = spricka
  • Excoriation = rivmärke
  • Lichenifiering = förgrovning och förtjockning av huden efter långvarig klåda och rivning

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.