Prediabetes

Definition

Prediabetes definieras som:

• IFG (Impaired Fasting Glucose) - icke-diabetisk fastehyperglykemi: fP-glukos 6,1-6,9 mmol/L.
  
• IGT (nedsatt glukostolerans): 75 g OGTT (peroral glukosbelastning) 2-timmarsvärde kapillärt P-glukos 8,9-12,1 mmol/L, venöst p-glukos 7,8-11,0 mmol/L.
  
• HbA1c för diagnostik av prediabetes rekommenderas inte men kan användas som underlag för fortsatt diagnostik med fP-glukos eller OGTT om HbA1c är >42 mmol/mol. Alternativt kan P-glukos icke fastande >8,9 mmol/L vara underlag för att gå vidare med fP-glukos eller OGTT.

Vem ska utredas

• Opportunistisk respektive riktad screening för prediabetes (och diabetes) ska göras hos personer mellan 40-65 års ålder med nedanstående riskfaktorer eller tillstånd. Vid normoglykemi upprepas provtagningen efter 2 år om riskfaktorerna kvarstår
  
• Tidigare graviditetsdiabetes – av särskild vikt är att upprätta kontakt med närliggande MVC för att kvinnor med tidigare graviditetsdiabetes ska kunna remitteras för uppföljning
  
• Diabetesrisktest kan genomföras på 1177 Vårdguiden. Patienter som har testpoäng över 11 bör kontakta sin vårdcentral för vidare provtagning enligt ovan

Epidemiologi

I Europa beräknas cirka 10 procent av befolkningen i åldern 20-79 år ha glukosintolerans (IGT) med en betydligt ökande förekomst hos äldre. Cirka 15 procent till 30 procent av personer med prediabetes kommer att utveckla typ 2-diabetes inom fem år.

De som är födda utanför Europa har en dubblerad risk och utvecklar prediabetes cirka 5 år före de som är födda i Europa.

Riskfaktorer

Riskfaktorerna liknar dem för typ 2-diabetes.

Patienter med nedanstående riskfaktorer bör screenas vid kontakt med vårdcentralen (opportunistisk screening, det vill säga prov för prediabetes tas även om patienten konsulterar vården i annat syfte). Alternativt kan p-glukos tas icke fastande där ett värde >7,4 mmol/L är underlag för att gå vidare med fP-glukos eller en oral glukosbelastning (görs framförallt vid etablerad kärlsjukdom), se nedan.

• Övervikt och fetma, framförallt bukfetma (män >94 cm, kvinnor >80 cm, för män med ursprung från Asien, Mellanöstern och Afrika >90 cm)
  
• Fysisk inaktivitet
  
• Förstagradssläkting med diabetes mellitus typ 2 (förälder, syskon)
  
• Andra kliniska tillstånd associerade med insulinresistens (till exempel polycystiskt ovariesyndrom, gikt, acanthosis nigricans)
  
• Etnicitet med hög risk (Mellanöstern, Asien, Sydamerika och Afrika)
  
• Tobaksbruk
  
• Hög alkoholkonsumtion
  
• Behandling med kortison, neuroleptika, antidepressiva läkemedel
  
• Hög ålder – för behandlingsgränser, se vårdprogram Diabetes

Tillstånd

Patienter med nedanstående tillstånd med särskilt hög risk för prediabetes och diabetes bör genomgå riktad screening.

• Hypertoni (>140/90 mmHg)
  
• Lipidrubbning (LDL >2,5 mmol/L)
  
• Tidigare eller pågående hjärt-kärlsjukdom
  
• Svårläkta fotsår
  
• Tidigare graviditetsdiabetes
  

Symtom

Saknas.

Anamnes

Riskfaktorer.

Status

BMI, blodtryck, midjemått.

Laboratorieprover

Vid konstaterad prediabetes: Kolesterol, fP-TG, HDL-kolesterol, LDL-kolesterol, HbA1c (om ej kontrollerat vid screening), Hb, ALAT, kreatinin, eGFR, U-Alb/krea-index.

Handläggning vid behandling

Behandling bör riktas mot

• Rökavvänjning
  
• Förhöjt blodtryck (farmakologisk behandling inom 3 månader om livsstilsförändring inte har haft effekt)
  
• Förhöjda blodfetter (farmakologisk behandling inom 3 månader om livsstilsförändring inte har haft effekt)
  
• Otillräcklig fysisk aktivitet
  
• Ohälsosamma matvanor, se vårdprogram Diabetes och omvårdnadsprogram Diabetes

Läkemedelsbehandling

Farmakologisk glukossänkande behandling av prediabetes, råd om detta saknas i dag.

Kontroll vartannat år

• Anamnes: Fysisk aktivitet, rökning, kost, alkohol
  
• Status: BMI, midjemått, blodtryck
  
• Provtagning: Hb, fP-glukos, HbA1c, S-kol, LDL, HDL. TG, Krea, eGFR, U-Alb/krea-index

Typ 2-diabetes.

Författare: Eva Toft, Ersta sjukhus, Jonas Tovi, Capio vårdcentral Serafen, Fahime Lamian, Jakobsbergs vårdcentral, Mats Palmér, Endokrinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Johan Hoffstedt, Endokrinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Granskat av: Claes Göran Östenson, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Erik Moberg, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Alexandre Wajngot, LUC-D, CeFAM, Åsa Niper, Capio vårdcentral Farsta, Wahid Hakimi, Capio vårdcentral Vårberg, Eva Westerberg, Capio vårdcentral Slussen, Håkan Nilsson, Capio vårdcentral Gubbängen, Ulf Eklund, Boo Vårdcentral

Stockholm-Gotlands medicinska råd, specialitetsrådet för endokrinologi och diabetologi: Ingrid Dahlman, ordf, februari 2017

Region Stockholms läkemedelskommitté, expertgruppen för endokrinologiska och metabola sjukdomar: Charlotte Höybye, ordf, februari 2017

Uppdaterat enligt Kloka listan: Januari 2023